Spektri 4/2010

Läsåret avslutas i skolor och läroanstalter

Thu, 27 May 2010 11:29:00 GMT

Läsåret avslutas i skolor och läroanstalter

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Från den grundläggande yrkesutbildningen utexamineras 33 000 studerande. Om man räknar med fristående examina och läroavtalsutbildningen är det sammanlagt 64 000 yrkesstuderande som får sin grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen.

Dubbelexamen, d.v.s. både studentexamen och yrkesinriktad grundexamen, har i vår avlagts av 1850 studerande. Studentexamensnämnden meddelar i slutet av maj det exakta antalet studenter.

I de svenskspråkiga skolorna och läroanstalterna går 4 000 elever ut grundskolan, antalet studenter är 2 100 och 2 360 studerande utexamineras från yrkesutbildningen.

I höst inleder 58 000 förstaklassister sin skolgång. Av dem är 3 600 är svenskspråkiga.

Landets grundskolor och gymnasier avslutar läsåret lördagen den 5 juni. I år går 66 000 ungdomar ut grundskolan och 30 500 studerande slutför gymnasiets lärokurs.

Skolornas arbetstider och lov 2010-2011

Thu, 27 May 2010 07:07:00 GMT

Skolornas arbetstider och lov under läsåret 2010–2011

Landets grundskolor och gymnasier avslutar skolåret 2009–2010 lördagen den 5 juni. Det nya läråret inleds 10–17 augusti och avslutas i alla skolor lördagen den 4 juni 2011.

Läsårets längd är 189 arbetsdagar och avslutningsdagen ska enligt grundskoleförordningen vara lördagen vecka 22. Utbildningsanordnarna får i viss mån själva besluta vilka dagar loven inleds och avslutas. I många kommuner börjar skolorna vecka 32 men i de flesta skolor inleds höstterminen vecka 33, eller 16–17 augusti. Till exempel i Östra Finland börjar skolorna i Hirvensalmi, Nilsiä och Ilomants redan den 10 augusti, medan sex kommuner i Norra Karelen och Norra Savolax börjar först den 17 augusti.

Av de stora städerna inleder Tammerfors, Uleåborg och Rovaniemi skolarbetet den 11 augusti, Helsingfors och Vasa den 16 augusti och Kuopio den 17 augusti.

Också yrkesläroanstalterna och de flesta vuxengymnasier inleder arbetsåret 10–17 augusti. I yrkeshögskolorna startar undervisningen först i månadsskiftet augusti–september.

Alla skolor har höstlov under senare hälften av oktober. Höstlovets längd varierar från två dagar till en vecka. Skolorna i Helsingfors har till exempel två dagar höstlov 14–15 oktober, medan skolorna i Södra Savolax håller ledigt vecka 43 och skolorna i Norra Savolax och Norra Karelen vecka 42.

Alla skolor har lov på självständighetsdagen som infaller måndagen den 6 december 2010.

Jullovet börjar 18–23 december och slutar 2–9 januari 2011. Sportloven år 2011 hålls som vanligt turvis enligt region under veckorna 8, 9 och 10. Under vecka 8 har skolorna i Nyland, Egentliga Finland och Satakunda sportlov, medan Tavastland, Birkaland, Österbotten, Mellersta Finland, Kymmenedalen, Södra Savolax, och Södra Karelen står i tur vecka 9. Vecka 10 är sportlovsvecka för skoleleverna i Norra Savolax, Norra Karelen, Norra Finland och Lappland.

Lediga dagar är trettondagen den 6 januari, påskdagarna 22–25 april och Kristi himmelsfärdsdag den 2 juni 2011.

Läsåret avslutas i alla landets skolor lördagen den 4 juni 2011.

Kommunerna har i början av året fastställt arbetstiderna och loven för den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen under läsåret 2010–2011. Uppgifterna finns på städernas och kommunernas webbsidor.

De största städerna:

Ett regionalt sammandrag av arbetsdagarna och loven per kommun finns på Östra Finlands RFV:s webbsidor. De övriga regionförvaltningsverken (RFV) sammanställer och publicerar kommunernas uppgifter under våren.

Östra Finlands RFV

Södra Finlands RFV

Lapplands RFV

Sydvästra Finlands RFV

Västra och Inre Finlands RFV

Norra Finlands RFV

Närmare uppgifter om yrkesläroanstalternas och yrkeshögskolornas arbetstider och lov ger de regionala närings-, trafik- och miljöcentralerna (ELY-centralerna).

Landets grundskolor och gymnasier avslutar skolåret 2009–2010 lördagen den 5 juni. Det nya läråret inleds 10–17 augusti och avslutas i alla skolor lördagen den 4 juni 2011.

Läroplansgrunder för inledningsskedet i den grundliggande utbildningen för vuxna

Thu, 27 May 2010 06:53:00 GMT

Läroplansgrunder för inledningsskedet i den grundläggande utbildningen för vuxna

Grunder för läroplanen för inledningsskedet i den grundläggande utbildningen för vuxna har för första gången utarbetats i Finland. De är främst avsedda för vuxna invandrare med obetydlig eller ingen allmänbildande utbildning från tidigare.

Vuxna invandrare studerar huvudsakligen vid vuxengymnasier enligt en individuell studieplan med målet att slutföra den grundläggande utbildningens lärokurs, enskilda kurser eller höja vitsord.

Läroplansgrunderna för inledningsskedet omfattar i huvudsak årskurserna 1–6. De kompletterar Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för vuxna 2004, som omfattar årskurserna 7–9. I Grunderna för läroplanen för inledningsskedet i den grundläggande utbildningen för vuxna 2010 fastställs de inlärningsmål, centrala innehåll i undervisningen och det kunnande som förutsätts för att de studerande ska kunna fortsätta studera enligt 2004 års grunder. Läroplansgrunderna träder i kraft den 1 augusti 2010.

Studerande

Antalet studerande inom den grundläggande utbildningen för vuxna har de senaste åren minskat och är för närvarande under tusen. De studerandes språkliga och kulturella bakgrund har förändrats radikalt sedan den nuvarande timfördelningen fastställdes år 1994. Av alla studerande inom den grundläggande utbildningen för vuxna är 70 % utlänningar. Det vanligaste modersmålet är somali.

Inledningsskedet av den grundläggande utbildningen för vuxna är avsedd för vuxna med ingen, eller mycket obetydlig, allmänbildande utbildning. Eftersom så gott som alla i Finland vanligtvis har genomgått grundskolan, har det inte tidigare funnits något nämnvärt behov av ett inledningsskede för vuxna. Det enda undantaget har varit och är fortfarande vuxna romer, som förhoppningsvis nu passar på tillfället att förbättra sina basfärdigheter.

Uppgörande av läroplan

Det är skäl att beakta övrig utbildning för invandrare då läroplanen görs upp. Sådan utbildning är integrationsutbildningen för vuxna invandrare, utbildning för icke läs- och skrivkunniga vuxna invandrare och undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen.

I början av studierna bedöms kunskaperna och en individuell studieplan utarbetas för varje studerande. Den studerande och studiehandledaren utarbetar tillsammans den individuella studieplanen, som följs upp och utvärderas under hela utbildningen. I inledningsskedet av den grundläggande utbildningen är det skäl att kontrollera de studerandes kunskaper i modersmålet, matematik samt natur- och miljökunskap. Utbildningsanordnaren kan dessutom besluta att undervisningen ska innehålla samhällsundervisning, som studerande i inledningsskedet av den grundläggande utbildningen ofta har stort behov av.

En studerande kan samtidigt genomföra studier enligt Grunderna för läroplanen för inledningsskedet i den grundläggande utbildningen för vuxna (föreskrift 14/011/2010) och studier enligt Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen för vuxna (föreskrift 4/011/2004).

Nytta och ändamålsenlighet motiverar

Inledningsskedet av den grundläggande utbildningen ska genomföras så att de studerandes vardagskompetens ökar och de lär sig förstå nyttan med studier, ta ansvar för sina egna studier och göra upp realistiska planer för fortsatta studier. Det är viktigt att de studerande varje dag upplever att studierna är nyttiga och ändamålsenliga, för att de ska vara motiverade att studera. Vuxna skäms ofta över att de saknar eller har obetydliga läs-, skriv- eller räknekunskaper. Ett respektfullt förhållningssätt till icke läs- och skrivkunniga vuxna och deras befintliga kunskaper skapar grund för utvecklande av en egen studieidentitet.

Tilläggsuppgifter:
Undervisningsråd Liisa Jääskeläinen, tfn 040 348 7261

Publikation:
Grunder för läroplanen för inledningsskedet i den grundläggande utbildningen för vuxna 2010. Utbildningsstyrelsen. Föreskrifter och anvisningar 2010:1

Beställningar på nätet

Språkbadet smörjer munlädret

Thu, 27 May 2010 06:53:00 GMT

Språkbadet smörjer munlädret

Nurmeksen Ammattiopistos språkbadsprojekt har under ett par år erbjudit skräddarsydd praktisk språkundervisning till företagare i Norra Karelen. Utländska studerande och finländska praktikanter har medverkat som visiterande språkbadslärare. Samtidigt har de fått erfarenhet av finländska and norrkarelska seder och bruk.

Doften av traditionella läckerheter, som basturökt lammkött, färskt rågbröd och karelska piroger, sprider sig i värdshuset Puukarin Pysäkki i Valtimo. Värdinnan uppmanar gästerna att ta för sig men Veronika Strigina, 20 år, genomgår en smärre kulturchock. Veronika som är hemma i Petroskoi har inte på en vecka ätit varken pizza eller hamburgare. Med andra ord mat, som dagens ryska ungdomar är vana vid.

Den tysta landsbygden och vintermörkret i december 2008 har varit en utmaning för Veronika (till höger i bilden) Hon har kommit från Nurmeksen Ammattiopistos vänskola i Petroskoi för att lära ut sitt modersmål till purfinska nordkarelare som oavbrutet pladdrar på sin egendomliga dialekt. Lyckligtvis har Veronika hjälp av en jämnårig finsk väninna, Krista Karkman (till vänster), som talar en aning mera ryska än värdfolket och en aning mera engelska än Veronika själv.

Krista och Veronika som studerar inom turismbranschen besöker varandras studieorter som en del av studierna. Vid sidan om språkbadsundervisningen får flickorna erfarenhet och lär sig om bl.a. luthersk respektive ortodox folktradition samt finländska respektive ryska seder och bruk. Veronika är inte helt bortkommen i Finland: hon har plockat jordgubbar här ett par somrar och hennes landsmän åker veckovis och arbetar i området Pielinen-Karelen.

Heikki och Anita Ovaskainen som förestår värdshuset Puukarin Pysäkki har, så gott de hunnit, bekantat sig med den finsk-ryska köksordlistan som Veronika och Krista har sammanställt. Heikki medger att en småföretagares tid i början av julsäsongen går åt till allt annat än studier. Veronika konstaterar ändå artigt att hennes elever är "snälla, fast upptagna".

Det ryska språkbad som Veronika ger Anita Ovaskainen är en fortsättning på det engelska språkbad som Anita fick för ett år sedan. Språkbadslärare då var en studerande från Warszawa, Barbara Warzybok. Hon lärde Anita grundläggande engelska och fick samtidigt själv erfarenhet av finländsk landsbygdsturism och finländska mattraditioner.

Engelska och ryska för företagare

Paret Ovaskainen är motiverade att lära sig språk eftersom de har praktisk nytta av dem. Puukarin Pysäkki är en lämplig anhalt för vinterturister från Moskva och S:t Petersburg som åker till Lappland för att skida och bada. Kring nyår och trettondagen har värdshuset varje natt ryska turister som övernattar. Det kommer också då och då resenärer från andra länder. Kunder som hör sig för om nattlogi och bespisning via Internet betjänar Heikki Ovaskainen redan utan problem med hjälp av ett engelskt lexikon, men ska han svara i telefon blir det smärre panik.

För att råda bot på det anmälde sig paret Ovaskainen till Nurmeksen Ammattiopistos språkbadsprojekt, som går ut på att utländska studerande och finländska praktikanter erbjuder skräddarsydd praktisk språkundervisning till företagare i Norra Karelen. Anita beslutade sig för att förbättra sina kunskaper i engelska och sina rostiga kunskaper i tyska för att kunna betjäna sina matgäster bättre.

Heikki har igen ryska kontakter från sina tjugo år som företagare och lärare, ända borta i Chabarovsk. Skogsmaskinskolan i Valtimo har haft grupper av ryska studerande på linjen för skogsmaskinsförare. Ovaskainen undervisade dem under många års tid. Finländska skogsentreprenörer hämtar också ofta med sig arbetare från Ryssland. Arbetarna behöver utbildning av maskintillverkarna. På det här sättet internationaliseras utbildnings- och arbetsmarknaden i Norra Karelen.

Språkkunskap betyder mera kunder

Ella Kärki som undervisar i företagsamhet och Anna-Liisa Jeskanen-Aarnipuro som är språklärare vid Nurmeksen Ammattiopisto satte sig uttryckligen in i företagarens verkliga situationer och behov då de planerade språkbaden. Heikki Ovaskainen är en av många företagare i landskapet som har märkt att redan rätt så obetydliga kunskaper i ryska främjar affärsverksamheten. Turismen i Karelen är till största delen shoppingturism och lågkonjunkturen utgör inget hinder för de rika i S:t Petersburg. Service på ryska i gemytlig karelsk miljö får turisterna att återvända.

Tröskeln för att studera blir oftast lägre om undervisningen sker i företagarens vardagsmiljö än om företagaren ska lockas till språkkurser vid en läroanstalt. Språkbadslärarna, eller de utländska praktikanterna, har kommit från institutets partnerskolor i Sverige, Ryssland, Tyskland, Polen, Tjeckien och Slovakien. De skickas av sina skolor eller via programmet Comenius Assistant Teacher för ett par veckor eller några månader åt gången.

Språkbadsprogrammet för företagarna i Nurmes har också framskridit med hjälp av finansiering som Utbildningsstyrelsen beviljat för lärmiljöprojekt. Språkundervisningskonceptet innehåller många synergifördelar och belönades i december 2008 med kvalitetsstämpeln European Label. Som projektets starka sidor nämndes bl.a. att studierna utgår från individuella behov och det interaktiva samarbetet mellan ungdomar och vuxna.

Undervisning i franska

Lucia Lackovicová lyser som en sol till och med i decembermörkret. Hon har kommit till Norra Karelen från Slovakien. Lucia, som nyligen utexaminerats som lärare i franska och biologi, undervisar under vintersäsongen en grupp turism- och restaurangstuderande från yrkesinstitutet i franska. Hon är hemma i Bratislava och kom till Nurmes via Comenius-programmet. Som språkbadslärare har hon också haft ett uppdrag på restaurang Seiska i Valtimo. Där undervisade hon både företagarparet, personalen och familjens 9- och 11-åriga söner i engelska. Den spontana Lucia har dessuom genom sin person förmedlat väsentliga drag från sin hemtrakt och kultur till ortens skola och studerande.

Sanna Heikkinen från Idensalmi (till vänster i bilden) är en av Lucias elever. Sanna skrev kort franska redan i årskurs två i gymnasiet. Hon vill höja sitt vitsord för turismstudiernas skull. Under Lucias lektioner repeteras och utvidgas mat- och restaurangvokabulären på ett avspänt och praktiknära sätt. Sanna är glad över möjligheten att studera ett språk som inte ingår i institutets ordinarie utbud. Den annorlunda undervisningsmetoden är också inspirerande:

- Jätteroligt! När läraren är utländsk får vi samtidigt mycket övning i att tala engelska och franska. Det är viktigt speciellt i turismbranschen.

Då läraren och eleven är nästan i samma ålder finns det många gemensamma beröringspunkter inom fransk kultur: favoritsångare, maträtter, reserfarenheter. Sanna blev stimulerad att börja studera under en semesterresa på franska rivieran, Lucia för sin del efter att det kom många fransmän till Peugeots fabriker i Bratislava.

De båda unga damerna är mycket intresserade av språk och det mångkulturella Europa. Sanna drömmer om att bli guide och hoppas kunna åka till Spanien och praktisera nästa sommar. Lucia skulle inte vilja lämna Finland genast när hennes åtta månader långa lärarkontrakt är slut.

- Avskildheten och tystnaden i Nurmes kom så klart först som en överraskning. Men några år i Finland skulle vara helt okej, om jag bara fick familjen på besök ibland. Finländare är riktigt trevliga – om man hittar några och lyckas få dem att tala!

TEXT OCH BILDER: Hannu Ylilehto

En uppdaterad beskrivning av språkbadsprojektet Kylpemällä kielitaitoa finns i Utbildningsstyrelsens nya publikation Oppimisympäristöjä avartamassa. Publikationen innehåller resultaten av fem lärmiljöprojekt inom yrkesutbildningen samt iakttagelser och idéer av lärare och projektansvariga som deltagit i projekten. I publikationen beskrivs verksamhetsmodeller som utnyttjar lokala arbetsmiljöer och olika exempel på företagssimulering, både i fysisk och i virtuell miljö.

Publikation (pdf):
Tarja Frisk (toim.): Oppimisympäristöjä avartamassa. Oivalluksia, ideoita ja esimerkkejä oppimisympäristöiksi ammatillisessa koulutuksessa.

Bolognaprocessen har reformerat högskoleutbildningen i Europa

Thu, 27 May 2010 06:51:00 GMT

Bolognaprocessen har reformerat högskoleutbildningen i Europa

Uppkomsten av det europeiska området för högre utbildning (EHEA) som omfattar 46 länder har fört med sig betydande reformer. Den mest betydande reformen är bättre kvalitetssäkring inom högskoleutbildningen.

Resultaten av Bolognaprocessen, vars syfte har varit att reformera högskoleutbildningen, beskrivs i Focus on Higher Education in Europe 2010: New report on the impact of the Bologna process som publicerats av europeiska kommissionens informationsnätverk Eurydice.

Högskoleutbildningens ökade popularitet, de strukturella förändringarna och den offentliga sektorns minskade finansieringsandel utgör utmaningar för utvecklingen av utbildningen. De aktuella förändringarna ökar ytterligare betydelsen av europeiskt samarbete.

Nästan alla länder inom området har i dag en examensstruktur med tre nivåer: lägre och högre högskoleexamen samt doktorsexamen. Den vanligaste modellen, som också Finland tillämpar, består av en obligatorisk lägre högskoleexamen som omfattar 180 ECTS-poäng (kandidatexamen) och en högre högskoleexamen som omfattar 120 ECTS-poäng (magisterexamen).

Yrkesinriktad högskoleutbildning väcker frågor

Flera länder har upplevt det som besvärligt att anpassa den yrkesinriktade högskoleutbildningen till Bolognamodellen, eftersom gränsen mellan yrkesinriktade och akademiska studieprogram är diffus och yrkesinriktade högskoleexamina i många fall omfattar mindre än 180 ECTS-poäng.

Danmark och Lettland hör dock till de länder som lyckats integrera sådana program i Bolognastrukturen. I Lettland kan personer som avlagt yrkesinriktad högskoleexamen direkt fortsätta med en examen på den andra nivån. I Danmark måste de studerande komplettera sin 120-poängsexamen med tilläggsstudier innan de övergår till den andra nivån.

Verktyg i Bolognaprocessen: ECTS, DS, NQF

Syftet med ECTS-poängsystemet har varit att främja de studerandes rörlighet och mäta de studerandes arbetsmängd så att den motsvarar studiernas mål. För tio år sedan angav endast fem länder att största delen av deras högskolor använder studiepoäng. I dag har nästan alla länder övergått till studiepoäng.

DS (Diploma Supplement) är en bilaga till examensbeviset som beskriver den studerandes kunskaper och färdigheter. Bilagan används i nästan 80 procent av länderna inom det europeiska området för högre utbildning.

Den nationella referensramen för examina (NQF), där de nationella examina sorteras i en europeisk referensram (EQF) som är indelad i åtta nivåer, är helt färdig i åtta och nästan färdig i elva länder. Arbetet har gått långsammare och varit besvärligare än beräknat. Ursprungligen var målet att alla länder skulle ta i bruk de nationella referensramarna år 2010. Den nationella referensramen i Finland stadgas genom lag under detta år.

Studentrörligheten följs noggrannare upp

Ett av Bolognaprocessens grundläggande mål har varit att främja studentrörligheten, något som ändå inte fått tillräcklig uppmärksamhet inom utbildningspolitiken på nationell nivå. Det finns många länder, som borde utveckla insamlandet av statistik och annan information om rörlighet. Länderna inom området har stött rörlighet i varierande grad, beroende på sina ekonomiska resurser.

Ytterst få länder har antagit EU:s allmänna mål, enligt vilket 20 procent av alla studerande skulle genomföra en del av sina studier utomlands, som sitt nationella mål. Endast Flandern i Belgien, Frankrike, Malta och Schweiz har samma mål som EU, d.v.s. 20 procent. I Nederländerna är målet för studentrörligheten 25 procent, i Österrike, Tjeckien och Tyskland hela 50 procent. Finlands mål på 6–8 procent ter sig anspråkslöst jämfört med dem.

Social jämlikhet stöds

En ny och viktig utmaning i utvecklingen av högskoleutbildningen är att stödja social jämlikhet och till exempel ta hänsyn till människor i lägre socioekonomiska grupper, minoriteter och handikappade. Endast cirka hälften av länderna inom det europeiska området för högre utbildning följer systematiskt upp hur dessa grupper deltar i högskoleutbildning. Finland hör till de få länder i Europa som inte har någon uppföljning alls.

Den pågående ekonomiska krisen har inverkat på finansieringen av högskoleutbildningen på två olika sätt. Vissa länder har försökt stimulera den ekonomiska tillväxten genom att öka finansieringen av högskoleutbildningen, medan andra länder åter har skurit ned kostnaderna rejält. I Finland har finansieringen ökat en aning.

Den ekonomiska krisen har också satt sina spår när det gäller ansökan till högskoleutbildning, personalpolitik, strukturella förändringar och utvecklingen av livslångt lärande. Endast ett fåtal länder har systematiskt följt upp hur den ekonomiska krisen har påverkat högskoleutbildningen. Det kan göra det svårare att bedriva och utvärdera utbildningspolitiken i framtiden.

TEXT: Kristiina Volmari, UBS

Skolelever tävlade om finländska mästerskapet i räddningsfärdigheter

Thu, 27 May 2010 06:40:00 GMT

Skolelever tävlade om finländska mästerskapet i räddningsfärdigheter

Grundskolornas 8-klassare tävlade i räddningsfärdigheter på Räddningsinstitutet i Kuopio på torsdag 6.5.2010. I den nationella Nou Hätä! -kampanjens final tävlade de 22 bästa lagen från vårens uttagningstävlingar. Första priset gick till Jokivarren koulu, Orimattila. Andra priset togs av Porlammin yläaste och tredje priset av priset till Napapiirin yläaste, Rovaniemi.

I tävlingen vägdes elevernas ”medborgarfärdigheter” i räddning. Tävlingsuppgifterna var situationer i vilka vem som helst kan hamna oväntat och i vilka alla borde kunna agera rätt. Finallagen på tre personer visade sina räddningsfärdigheter på uppgiftsbanan där lagen agerade i iscensatta nödsituationer.

Också förmågan att förebygga olyckor sattes på prov. I uppgifterna måste man kunna upptäcka sådana platser i vardagsmiljön där det finns risk för bränder och olyckor och kunna göra dem säkra. Därtill tentades kunskaperna i ett teoriprov.

Under våren har sammanlagt 36 500 åttondeklassare i över 400 högstadieskolor studerat grundkunskaper i säkerhet. Skolor har arrangerat undervisning, träning och uttagningstävlingar i samarbete med lokala brandkårer. I vår har undervisningen fokuserat på anlagda bränder och deras följder.

Nou Hätä!-kampanjen arrangeras av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland och finansieras av Brandskyddsfonden. Med i samarbetet är inrikesministeriet, Utbildningsstyrelsen, Finlands Brandbefälsförbund , Räddningsinstitutet, Säkerhetsteknikcentralen, brandkårerna och räddningsbranschens förbund.

Skolor som deltog i finalen:

Helsingfors: Pohjois-Haagan yhteiskoulu, Västra Nyland: Nummi-Pusulan koulu, Mellersta Nyland: Hyrylän yläaste, Tuusula, Östra Nyland: Porlammin yläaste, Lapinjärvi, Egentliga Finland: Auran yhtenäiskoulu, Centrala Tavastland: Parolan yhteiskoulu, Hattula, Östra Tavastland: Jokivarren koulu, Orimattila, Birkaland: Pikkolan koulu, Kangasala, Kymmenedalen: Myllykosken yhteiskoulu, Kouvola, Södra Karelen: Tainionkosken koulu, Imatra, Södra Savolax: Siilin koulu, Pieksämäki, Mellersta Finland: Kuoreveden koulu, Jämsä, Satakunda: Rauman lyseon peruskoulu, Sydösterbotten: Alajärven yläkoulu, Mellersta Österbotten: Lohtajan koulu, Kokkola, Österbotten: Närpes hödstadie skola, Närpes, Norra Savolax: Tuusniemen yläaste, Norra Karelen: Viininjärven yläaste, Liperi, Ådalarna: Jokirannan koulu, Ylivieska, Kajanaland: Iston koulu, Sotkamo, Uleåborg-Nordöstra Österbotten: Nilon koulu, Kuusamo, Lappland: Napapiirin yläaste, Rovaniemi

Tillåtet att spara program på webbserver

Thu, 27 May 2010 06:30:00 GMT

Tillåtet att spara program på webbserver

Undervisningsministeriet och upphovsrättsorganisationerna Kopiosto och Tuotos har avtalat om användningen av tv- och radioprogram i undervisningen. Enligt avtalet får läroanstalterna i fortsättningen spara program även på webbservrar.

De kan dessutom fortfarande spela in program till exempel på videokassett, dvd-skiva, digitalbox, c-kassett eller cd-skiva.

Webbservern, som används för att spara och visa programmen, ska vara i bruk i läroanstaltens interna nätverk eller i ett slutet nätverk mellan flera läroanstalter som omfattas av avtalet.

Det är tillåtet att i undervisningssyfte spela in eller spara tv-program som sänds på kanalerna YLE TV 1, YLE TV 2, MTV3, YLE Teema och FST5. Det samma gäller radioprogram som sänds av Rundradion.

Lärarna får även i undervisningssyfte, förutom undervisningsprogram, spela in eller spara andra program som sänds på de kanaler som nämns i avtalet, med undantag av filmer, utländska serier och reklam. Tuotos kan dessutom bevilja särskilt tillstånd för att använda inhemska filmer i undervisningen.

Undervisningsministeriets tillstånd för inspelning och sparande av tv- och radioprogram gäller grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter, universitet och universitetens personalutbildning, statens personalutbildning och studiecentraler. Tillståndet gäller också kommunala läromedels- och AV-centraler.

Tillägssuppgifter:
Kopiosto rf,

Tuotos rf,

(Kopiostos meddelande 19.4.2010)

Företagardag i skolor och läroanstalter 3.9.

Thu, 27 May 2010 06:20:00 GMT

Företagardag i skolor och läroanstalter 3.9.

Nationella företagardagen firas den 5 september 2010. Skolor och läroanstalter kan ordna en temadag kring företagsamhet fredagen innan, den 3 september.

Nationella företagardagen firas redan för fjortonde gången och i år infaller den på en söndag. Det är också första gången som företagardagen är markerad i almanackan. Under företagardagen ordnar skolor och företag på olika orter varierande evenemang, där elever och lärare kan bekanta sig med företagande och lokala företag. Det nationella hudvudevenemanget ordnas i år i Jyväskylä. Evenemanget är en avslutning på företagarveckan i mellersta Finland.

Fostran till företagsamhet och utvecklande av företagsamhet utgör viktiga delområden i läroplanerna och examensgrunderna inom alla utbildningsformer. Det är bra om läroanstalterna aktivt samarbetar med företag som en del av skolarbetet och studierna. Företagen erbjuder utmärkta lärmiljöer för de studerande, i synnerhet vid arbetslivsorientering, inlärning i arbetet och yrkesprov.

Företagardagen är ett bra tillfälle att behandla temat företagsamhet. Syftet är att ge ungdomarna information, öka deras intresse för företagsverksamhet och presentera företagande som ett karriäralternativ. Utbildningsstyrelsen önskar att grundskolorna, gymnasierna och yrkesläroanstalterna ger ungdomarna möjlighet att få information och erfarenhet av företagande och att de beaktar temadagen då de planerar höstterminen.

På företagardagens webbplats finns idéer, verksamhetsmodeller och material som kan användas för temadagen samt information om evenemang på olika håll i landet.

Nationella företagardagen firas den 5 september 2010. Skolor och läroanstalter kan ordna en temadag kring företagsamhet fredagen innan, den 3 september.

UVM är nu UKM

Thu, 27 May 2010 05:50:00 GMT

UVM är nu UKM

Undervisningsministeriet bytte namn i början av maj och heter nu undervisnings- och kulturministeriet. De utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska uppgifterna ändras inte.

Till ministeriets verksamhetsområde hör utbildning och forskning, konst, kultur, idrott och ungdomsarbete, arkiv- och museiväsendet, det allmänna biblioteksväsendet, evangelisk-lutherska kyrkan och övriga religiösa samfund, studiestödet samt upphovsrätten.

Förkortningen är UKM, på finska OKM.

Ministeriets nya e-postadress är . Övriga kontaktuppgifter är oförändrade. E-postadresserna är fö, telefonnumren är de samma som tidigare och webbplatsen den samma som förut, d.v.s. www.minedu.fi.

Ministeriets logo har förnyats och tagits i bruk i början av maj. Det välbekanta Lejonsigillet åtföljs av nya texter.

UKM på olika språk:

undervisnings- och kulturministeriet (svenska)
opetus- ja kulttuuriministeriö (finska)
oahpahus- ja kulturministeriija (samiska)
Ministry of Education and Culture (engelska), alternativt Ministry of Education, Science and Culture
ministère de l'Éducation et de la culture (franska), alternativt ministère de l'Education, des sciences et de la culture
Ministerium für Bildung und Kultur (tyska)
Ministerio de Educación y Cultura (spanska)
Министерство образования и культуры (ryska)

Undervisningsminister Henna Virkkunen och kultur- och idrottsminister Stefan Wallin lade i oktober 2009 fram förslaget om ett namnbyte för statsrådet med anledning av ministeriets 200-årsjubileum. Enligt förslaget beskriver det nya namnet bättre ministeriets uppgifter och verksamhet. Namnändringen förtydligar verksamhetsfältets omfattning såväl i Finland som i internationella sammanhang. Dessutom ger namnändringen synlighet åt kulturens växande samhälleliga och ekonomiska betydelse.

Tillägssuppgifter: kommunikationsdirektör Marjo Merivirta, tfn 09 160 77407, 040 7010 9525

Användning av logo: informatör Pia Mäkinen, tfn 09 160 77404

Undervisningsministeriet bytte namn i början av maj och heter nu undervisnings- och kulturministeriet. De utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrotts- och ungdomspolitiska uppgifterna ändras inte.