8.2.2017

Ett språkligt språng bär långt

Blogg 20.1.2017

Sipiläs regering har som ett mål att göra Finland till ett ledande land inom modernt och inspirerande lärande. För att nå målet har regeringen startat s.k. spetsprojekt. Ett av projekten gäller försök med språk. Avsikten är att tidigarelägga språkstudierna, utveckla de pedagogiska metoderna för tidig språkundervisning och att ta in språk också i den småbarnspedagogiska verksamheten. Här är det inte fråga om undervisning utan om att leka fram intresset för språk och att få uppleva den glädje som också lite språkkunskaper ger.

Att försöka bredda finländarnas språkliga repertoar är ett evighetsprojekt. Man har försökt rädda den krympande språkreserven såväl genom att dela ut pengar som genom att informera. I samband med olika kampanjer har man beviljat statsunderstöd än för att minska gruppstorlekarna, än för att informera om nyttan med språkkunskaper eller för att utveckla pedagogiken. Kampanjerna har ökat antalet språkval för en tid, men på lång sikt har ingenting hänt.

Motiveringarna har varit desamma: språkkunskaper behövs i fortsatta studier och arbetslivet, de ger bättre beredskap att möta en allt globalare värld, de gör det möjligt att få ut mer av resor och kulturupplevelser. Vetenskapen har bidragit med forskningsresultat som visar att de som kan flera språk är friskare, fiffigare och empatiskare än de enspråkiga.

Det språkliga språnget skulle bära långt, om vi fick finländarna att ta det.

De som uppmuntrar till mångsidiga språkval har stött på engelskans växande dominans. Budskapet är att man klarar sig överallt på engelska. Och visst klarar man sig. I sin egen lilla värld klarar man sig på bara ett språk, om man tycker att det räcker. Men flerspråkighet gör livet mera nyanserat, roligare och till och med framgångsrikare.

Mångsidiga språkkunskaper hörde till den finländska bildningen under en relativt lång tid. De som gick i läroverk läste ”lång” svenska, engelska eller tyska och i gymnasiet dessutom ett eller flera korta språk. Efter grundskolereformen var det obligatoriskt med tre språk i gymnasiet ända fram till 1980-talet. Fram till 1998 var kommunerna skyldiga att erbjuda det andra inhemska språket och engelska, tyska, franska och ryska som långt språk, om kommunen hade över 30 000 invånare. Efter det att skyldigheten avskaffades har också många stora kommuner slutat erbjuda andra språk än engelska som första främmande språk.

Hur mångsidiga, eller som nu är fallet, ensidiga språkstudierna är grundar sig på både utbildningsanordnarens och elevens val. Vad gäller små barn som börjar den grundläggande utbildningen är det i praktiken fråga om föräldrarnas val. Alla vet att barn är nyfikna på att lära sig språk. Det lönar sig att ta sats för språkliga språng så tidigt som möjligt.

I fråga om de språkliga sprången har man ofta snubblat innan man ens har tagit det första steget, därför att man tror att det är tungt att studera språk och att det inte ens passar alla, det behövs språkhuvud. Det är en obefogad rädsla: det är inte många av oss som inte har något språkhuvud alls.

Språkundervisningen är inte som förr. Det har talats om det språkliga språnget (alltså inte bara om det digitala språnget) i de nya läroplanerna. Man har också uppmärksammat flerspråkighet och korsspråkande, som innebär att man kan kommunicera på flera språk samtidigt, om situationen ger möjlighet till det. Multilitteracitet innebär att man kan lära sig språk ganska bra genom spel, med kompisarna på sociala media och genom att t.ex. utforska språkutbudet i ens närmiljö.

Resurser för det språkliga språnget

Utbildningsstyrelsen har utlyst understöd för att tidigarelägga, utveckla och öka språkstudierna. Understödet anknyter till försöket med språk inom programmet Den nya grundskolan och kan sökas av anordnare av grundläggande utbildning, regionala nätverk som de bildat eller nätverk som de koordinerar och där anordnare av småbarnspedagogik och förskoleundervisning ingår.

Grundskolorna och barnens föräldrar uppmuntras nu så att allt fler barn börjar studera ett främmande språk redan i årskurs 1 i grundskolan. I projekten strävar man efter att den grundläggande utbildningen, förskoleundervisningen och småbarnspedagogiken ska samarbeta. Målet är också att öka språkutbudet så att allt fler barn väljer franska, tyska, ryska, spanska, japanska eller kinesiska som långt språk. Om utbildningsanordnaren inte själv har tillräckliga resurser, uppmuntras kommunerna att starta regionala samarbetsprojekt.

Ansökningstiden är fram till den 13 februari. I början av mars blir det klart vilka anordnare av grundläggande utbildning som startar projekt för att tidigarelägga och bredda utbudet av språkstudier nästa höst. Vi hoppas att projektplaneringen leder till fördomsfria och mångsidiga språkprogram som siktar långt in i framtiden.

Paula Mattila, Anu Halvari
utbildningsråd vid Utbildningsstyrelsen

Mer information om ansökan om specialunderstödet

Det språkliga språnget skulle bära långt, om vi fick finländarna att ta lite sats. Försöket stupar på påståendet att det är tungt att studera språk och att det inte passar alla, det behövs språkhuvud. Det är en obefogad rädsla: Det är knappast många som inte har något språkhuvud alls. Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är två minus två?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .