11.10.2017

Fem missuppfattningar om bedömningen inom den grundläggande utbildningen

Blogg 11.10.2017

Under den senaste tiden har det förts en livlig debatt om bedömningen av lärande. Det är ett viktigt, intressant och aktuellt ämne. I debatten blandar man beklagligt ofta ihop de nationella föreskrifterna och de frågor som avgörs på lokal nivå. Så vad står det egentligen om bedömningen av lärande i läroplansgrunderna?

Missuppfattning 1: Grunderna för läroplanen och den lokala läroplanen – samma sak

Nej, de är inte samma sak. Grunderna för läroplanen är en nationell föreskrift som Utbildningsstyrelsen utarbetar. Kommunerna utarbetar sina lokala läroplaner utgående från dessa grunder.

I den egna läroplanen beskriver kommunen målen för undervisningen och hur det dagliga skolarbetet ska organiseras. Kommunerna drar också upp riktlinjerna för hur bedömningen genomförs i praktiken och vilka metoder som används.

Missuppfattning 2: Läraren ansvarar inte längre för bedömningen

Det stämmer inte. Läraren fattar besluten om bedömningen och gör läsårsbedömningen. Läroplansgrunderna betonar en mångsidig och kontinuerlig bedömning som stöder lärandet. Utvärderingssamtalen och självvärderingen hjälper eleverna att reflektera över sitt kunnande och hur kunnandet utvecklas.

Man kan ändå inte göra en läsårsbedömning utifrån elevens självvärdering eller på basis av diskussioner. Bedömningen kan inte heller flyttas över till administrationsprogram eller digitala applikationer.

Missuppfattning 3: I grundskolan får man inte längre ge siffervitsord

Det stämmer inte. Bestämmelserna om sifferbedömning har i själva verket inte ändrats på nästan tjugo år.

I fråga om årskurserna 1–7 beslutar utbildningsanordnaren på samma sätt som tidigare om bedömningen ska vara verbal eller om lärandet ska bedömas med siffervitsord. Eleven ska bedömas med ett siffervitsord senast i årskurs 8.

I och med de nya läroplanerna har man i vissa kommuner beslutat att endast använda verbal bedömning i de lägre årskurserna. Det är ändå inte en nationell riktlinje utan kommunens eget beslut.

Missuppfattning 4: Man har frångått läroämnena, undervisningen är en enda temavecka

Det stämmer inte. Den grundläggande utbildningen baserar sig fortfarande på läroämnen även om avsikten är att undervisningen i de olika läroämnena också ska främja mångsidig kompetens – kunskaper, färdigheter, värderingar och attityder som eleven behöver i livet.

I de lokala läroplanerna fastställs målen för undervisningen i de olika läroämnena i varje årskurs. Lärandet bedöms i förhållande till dessa mål. Mångsidig kompetens har beaktats i målen för läroämnena och bedöms därför inte separat.
Också de mångvetenskapliga lärområdena bedöms som en del av bedömningen i läroämnena. Enligt grunderna för läroplanen ska skolorna genomföra åtminstone ett mångvetenskapligt lärområde per läsår – ett tydligt tema, ett projekt eller en period där innehållet i olika läroämnen kombineras och ett visst ämne behandlas ur flera läroämnens synvinkel. Med andra ord håller temaveckor eller andra mångvetenskapliga lärområden inte på att tränga undan läroämnena utan de genomförs och bedöms utifrån målen för läroämnena.

Missuppfattning 5: Det finns inga gemensamma anvisningar för slutbedömningen

Det stämmer inte.

Nationella centret för utbildningsutvärdering har i utvärderingen av inlärningsresultaten uttryckt oro över att eleverna kan få olika vitsord för samma kunskaper i slutbetyget beroende på skola. Ett mål i de nya läroplansgrunderna har också varit att ge ännu noggrannare anvisningar för bedömningen än tidigare.

I grunderna har vi fastställt kriterierna för vad eleven ska kunna i varje läroämne för att få vitsordet 8. Läraren bedömer sina elevers kunskaper i förhållande till dessa kriterier när han eller hon gör upp läsårsbetyget för eleverna i årskurs 6 eller avgångsbetyget för eleverna i årskurs 9. Till stöd för lärarna har vi också beskrivit vilka kunskaper som ger ett vitsord över 8 och vilka kunskaper som ger ett vitsord under 8 i avgångsbetyget.

I diskussionen glömmer man bort att utvärderingarna av inlärningsresultaten grundar sig på ett enda enskilt prov och att de utvärderingar som har lyft fram problemet med ojämlik bedömning har gjorts med utgångspunkt i de tidigare grunderna. Man har inte ännu gjort en utvärdering av inlärningsresultaten som grundar sig på läroplansgrunderna 2014.

De nya läroplanerna togs i bruk i årskurs 7 så sent som denna höst. De kommer att ha införts i grundskolans alla årskurser 2019. Först efter det får vi veta hur de nya läroplanerna inverkar på inlärningsresultaten och om de har lett till en jämlikare bedömning.

Eija Kauppinen,
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen

Erja Vitikka
Undervisningsråd, Utbildningsstyrelsen

Under den senaste tiden har det förts en livlig debatt om bedömningen av lärande. Det är ett viktigt, intressant och aktuellt ämne. I debatten blandar man beklagligt ofta ihop de nationella föreskrifterna och de frågor som avgörs på lokal nivå. Så vad står det egentligen om bedömningen av lärande i läroplansgrunderna? Läs mer

Kommentar (2)

15.10.2017 22:27  Pehr-Olof Rönnholm  
Missuppfattning 2: Det verkar som om skribenten inte skiljer mellan formell och summativ bedömning.
Jag tycker att man borde tala om utvärdering, ev. evaluering då det är fråga om formativ sådan.
Termen bedömning leder tankarna till vitsordsgivning.
Nu hör man lärare berätta hur de använder utvärderingsresultat som grund för vitsord från ”prov” som till sin karaktär är formativa. Det försämrar förtroendet hos eleven som borde kunna räkna med att självvärderingar, resultat i formativa prov och dylikt endast sker i syfte att hjälpa eleven att se sina styrkor och svagheter och läraren att se brister i sin egen undervisning.
Mitt bästa exempel på detta är prof. Paavo Malinens sätt att anonymt utvärdera våra framsteg i laudaturkursen i forskningsmetodik. Han fick veta vad som gått över huvudet på oss och vi fick veta vad vi måste jobba med för att klara kurskraven.

Missuppfattning 3: Jag tycker att skribenten använder 'verbal' i betydelsen muntlig. Kolla betydelsen av ordet: https://svenska.se/tre/?sok=verbal&pz=1

Missuppfattning 4: 'mångvetenskaplig' låter osvenskt. Man talar om 'tvärvetenskaplig'.
17.10.2017 08:51  Utbildningsstyrelsen  
I missuppfattning 2 har skribenterna velat lyfta fram lärarens ansvar för både den formativa och den summativa bedömningen. I Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2014 definieras dessa båda former av bedömning närmare i enlighet med att den formativa bedömningen är en integrerad del av undervisningen och inte något som sker efter ett avslutat arbete, medan uppgiften i den summativa bedömningen är att ge information till eleven och vårdnadshavaren om hur väl eleven uppnått målen och kunskapskraven.

Tack för uppmärksamheten att muntlig bedömning på ett ställe används i stället för verbal! Vi har nu korrigerat texten.

Mångvetenskapliga lärområden är det begrepp som används i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen för att beskriva innehåll som förenar olika läroämnen.

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är ett minus noll?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .