16.3.2017

Nya förslag för att utveckla utbildningen för invandrare

Blogg 14.3.2017

Finland tog emot 32 400 asylsökande 2015 och i fjol var de sammanlagt 5 657. Man bedömer att cirka 35 procent av de asylsökande kommer att beviljas uppehållstillstånd. I fjol var 27 procent av besluten om uppehållstillstånd positiva.

Undervisnings- och kulturministeriet tillsatte hösten 2015 en styrgrupp för att bereda och samordna ministeriets och förvaltningsområdets åtgärder för att bemöta den ökade migrationen. Styrgruppen lämnade sin mellanrapport i februari 2016. Den slutrapport som nu har publicerats innehåller 43 åtgärdsförslag.

Det ökade antalet invandrare syns på alla utbildningsstadier. I utbildning som förbereder för grundläggande utbildning deltog år 2016 över 2 000 fler elever än året innan. Det finns ett ökat behov av förberedande och handledande utbildningar för invandrare, av erkännande av examina och identifiering av kunnande samt av komplettering av studier.

Styrgruppen bedömde skolsystemets förmåga och möjligheter att reagera på det ökade antalet invandrare. Man märkte redan hösten 2015 att man måste förbereda sig på att stödja invandrarnas utbildningsvägar och erbjuda tillräcklig språkundervisning på olika nivåer och andra integrationsfrämjande tjänster.

En del av dem som har anlänt till landet har en bristfällig utbildningsbakgrund och många har t.ex. inte avslutat den grundläggande utbildningen. Reformen av den grundläggande utbildningen för vuxna inleddes ifjol. I och med reformen kommer den undervisning i läs- och skrivfärdigheter som tidigare ordnades som separat arbetskraftsutbildning att ingå i den grundläggande utbildningen för vuxna. Lagstiftningen och finansieringen av den grundläggande utbildningen för vuxna har förnyats. Läroplansgrunderna fastställs i april. Reformen träder i kraft i början av 2018.

Enligt slutrapporten bör de asylsökandes och andra invandrares möjligheter att utveckla sina språkkunskaper förbättras särskilt inom småbarnspedagogiken och i gymnasieutbildningen. Det föreslås att undervisningen i finska/svenska som andra språk inom den grundläggande utbildningen riktas särskilt till dem som behöver det. Inom småbarnspedagogiken har man inte lyckats beakta invandrarnas behov i tillräckligt hög grad, eftersom andra generationens invandrare inte har nämnvärt bättre studieresultat än första generationens invandrare. Orsakerna till de sämre studieresultaten bland elever med invandrarbakgrund måste utredas närmare.

Invandrare i Finland har i genomsnitt goda studieresultatet jämfört med resultaten bland invandrare i andra länder. I Finland har majoritetsbefolkningen mycket goda studieresultat, vilket gör att skillnaden mellan invandrares och majoritetsbefolkningens resultat är stor. För invandrarna är situationen mycket utmanande eftersom de är tvungna att tävla om studieplatserna med de elever som tillhör majoritetsbefolkningen.

Styrgruppen föreslår att man slopar det allmänna kravet på språkkunskaper vid antagningen till yrkesutbildning. Samtidigt borde språkundervisning och stöd som integreras i yrkesstudier ökas. Förändringarna bör beaktas i reformen av yrkesutbildningen. Undervisningen i de olika läroämnena och studierna i yrkesområdet bör också omfatta fackspråk, t.ex. centrala ord och uttryck och språkstilar. Undervisning i språk inom det egna läroämnet eller den egna branschen bör vara en del av varje lärares yrkeskompetens.

Det föreslås att högskolorna erbjuder kurser på högre nivå i finska/svenska också utanför terminerna. Lärarutbildningarna vid universitet och yrkeshögskolor bör helst säkerställa att alla studerande har möjlighet att träffa elever med olika bakgrund och språk i samband med övningsundervisningen.

Det fria bildningsarbetet har en mycket viktig roll i utbildningen för invandrare. Vid läroanstalter inom den fria bildningen studerar över 50 000 invandrare. Det föreslås att den fria bildningens roll i undervisningen i läs- och skrivfärdigheter stärks. Det är önskvärt att läroanstalterna inom den fria bildningen utvecklar flexibla modeller för studier i läs- och skrivfärdigheter så att t.ex. hemmamammor kan studera på ett flexibelt sätt eller på halvtid. Man önskar också att läroanstalterna börjar erbjuda kurser i det latinska alfabetet för dem som redan har slutfört den grundläggande utbildningen i sitt hemland. Styrgruppen föreslår också att kursavgifter för integrationsutbildningar inom det fria bildningsarbetet inte ska tas ut från och med 2018.

Styrgruppens slutrapport och mellanrapport

Leena Nissilä

Skribenten är chef för enheten för fritt bildningsarbete och utbildning för kulturella minoriter vid Utbildningsstyrelsen. Hon var också en av sekreterarna för undervisnings- och kulturministeriets styrgrupp.

Det ökade antalet invandrare syns på alla utbildningsstadier. Det finns ett ökat behov av förberedande och handledande utbildningar för invandrare, av erkännande av examina och identifiering av kunnande samt av komplettering av studier. Styrgruppens slutrapport innehåller nya åtgärdsförslag för att utveckla utbildningen för invandrare. Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är tre minus två?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .