6.4.2016

Reformen av yrkesutbildningen

Blogginläg 6.4.2016

Esa KarvinenReformen av yrkesutbildningen på andra stadiet är ett av regeringens spetsprojekt. När världen omkring oss förändras, förändras också yrkena och den kompetens som behövs i dem. Trots minskande anslag är det nödvändigt att yrkesutbildningen blir allt effektivare och resultatrikare. Reformen innebär att lagstiftningen som gäller verksamheten ändras, likaså finansierings- och styrsystemen – det vill säga alla viktiga element. Målsättningen är att reformerna ska träda i kraft 2018.

Yrkesutbildningens dragningskraft har under årens lopp blivit allt större och för det mesta har man kunnat svara ganska bra på kompetenskraven i arbetslivet. Yrkesutbildningen på andra stadiet har en större betydelse för arbetslivet och för individer än man allmänt tror, och verkligen inte något som man allmänt talar om. Hjulen snurrar i samhället, när det finns yrkesskickliga och kunniga människor som snurrar dem.

För att främja lärandet inom yrkesutbildningen har det gjorts flera intressanta och modiga innovationer – intressanta även på ett internationellt plan. Som exempel kan nämnas följande: personlig tillämpning, erkännande av tidigare förvärvat kunnande oberoende av hur det förvärvats, inlärning på arbetsplatser, påvisande av kunnande på arbetsplatser och tävlingar i yrkesskicklighet. Att de som studerar inom yrkesutbildningen får behörighet för fortsatta studier är också en viktig sak.

Det centrala inom yrkesutbildningen är det nära samarbetet med arbets- och näringslivet. Grunden för allt är förmågan att fastställa vilka kompetenser som behövs i framtiden, och i detta har Utbildningsstyrelsen och dess sakkunniga en betydande roll. I dagsläget finns cirka 360 grund-, yrkes- och specialyrkesexamina och behoven i arbetslivet förändras i allt snabbare takt, så det krävs mycket jobb för att hålla dem uppdaterade. Målet är att skapa bredare examina och minska deras antal. För att utveckla kunnandet behövs ett effektivt nätverk av utbildningsanordnare och kompetenta lärare samt arbetsplatser som är villiga att samarbeta. Utgångspunkterna för detta är goda.

För att man ska få bort överlappningar i utbildningen är det mycket viktigt att anordnarna samarbetar när utbildningsutbudet planeras. Nya initiativ när det gäller att ordna utbildningen, dra nytta av sakkunskap och effektivisera användningen av lokaler och utrustning är välkomna. Arbetslivssamarbetet på lokalt plan är särskilt viktigt när det gäller de studerandes kompetensutveckling. Med tanke på utbildningens genomslagskraft är det viktigt att lärarna inom yrkesutbildningen och områdets arbetslivsrepresentanter känner varandra och varandras behov. Ett ambitiöst mål är att läraren utöver att vara expert på lärande även ska vara den som bäst känner till det regionala arbetslivet inom sin egen bransch.

Lärarnas roll är central vid genomförandet av reformen. När allt mer av lärandet sker på arbetsplatser förändras lärarskapet. Lärarskapet kommer i allt högre utsträckning att bestå av handledning av lärande på arbetsplatser och av coachning av de studerande. Det läroanstaltscentrerade arbetssättet kommer att minska i betydelse. Detta kräver att också lärarutbildningen förnyas. Även arbetsplatserna ställs inför utmaningar när allt mer lärande sker hos dem. Arbetsplatserna förväntas förbinda sig till att utveckla personers kunnande i enlighet med examensgrunderna och till att ställa arbetsplatsen till förfogande för examenstillfällen.

Yrkesutbildningen har många olika typer av målgrupper. De som går ut grundskolan, de som redan är ute i arbetslivet, de som behöver särskilt stöd och de som är arbetslösa har som grupper olika behov när det gäller yrkesmässig utveckling. Det är inte endast åldern som skiljer dem åt, utan också vilket kunnande de har från förr och vilka behov av kompetensutveckling de har. Dessa frågor har beaktats i reformen: kompetensinriktning och kundorientering är reformens nyckelord.

För styrningen av anordnarna av yrkesutbildning ska det framöver utfärdas endast ett tillstånd för ordnande av utbildning. Dessutom ska de styras genom finansieringsbeslut och resultatstyrningssamtal. Finansieringssystemet ska förnyas så att det betydligt bättre än hittills belönar resultat och genomslagskraft. Som exempel på vad som ska mätas när man analyserar resultat och genomslagskraft kan nämnas avlagda examina och examensdelar samt läget i fråga om sysselsättning eller fortsatta studier.

Hur ser då framtiden ut för yrkesutbildningen? En tolkning av vad man kom fram till genom en brainstorming som Utbildningsstyrelsen och undervisnings- och kulturministeriet ordnade i höstas ger vid handen att framtiden ser rätt så ljus ut. I denna deltog över 1 300 företrädare för utbildningsanordnarna, arbetslivet, lärarna och de studerande. De ansåg att de viktigaste frågorna när yrkesutbildningen reformeras är kompetensinriktningen och utbildningens kvalitet. Det som väckte den livligaste diskussionen var dock kontakten med arbetslivet.

Yrkesutbildningen är van vid att svara på förändringar i arbetslivet. De centrala aktörerna har redan beslutsamt börjat förnya yrkesutbildningen. Man har blivit medveten om att effektfulla resultat fortsättningsvis uppnås genom att i ett brett samarbete förnya yrkesutbildningen och förfaringssätten inom den.

Esa Karvinen
direktör, yrkesutbildningen
Utbildningsstyrelsen

Esa KarvinenLärarnas roll är central vid genomförandet av reformen. När allt mer av lärandet sker på arbetsplatser förändras lärarskapet. Lärarskapet kommer i allt högre utsträckning att bestå av handledning av lärande på arbetsplatser och av coachning av de studerande. Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är två plus ett?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .