13.4.2018

Är kulturell mångfald inspirerande eller oroväckande? Stor variation i ungas attityder – lärarnas kompetens behöver stärkas

Mediameddelande 13.4.2018

Kön, modersmål och utbildningsbakgrund påverkar hur toleranta unga är och hur de upplever kulturell mångfald. I två färska utredningar presenteras rådande attityder bland unga samt lärarnas kompetensbehov i fråga om kulturell mångfald.

Attityderna till kulturell mångfald och tolerans kartlades hos elever i åk 7–9, gymnasiestuderande och yrkesstuderande under hösten 2017. Förfrågan gjordes av Fountain Park på uppdrag av Utbildningsstyrelsen. Över 16 000 unga från olika delar av landet svarade.

Flickor mer toleranta än pojkar

Flickor och pojkar, liksom även finsk- och svenskspråkiga förhåller sig olika till kulturell mångfald. Av flickorna anser sig 88 procent vara mycket eller något toleranta, av pojkarna 64 procent. Av pojkarna ansåg 10 procent att de inte alls är toleranta. Motsvarande andel bland flickorna var endast 2 procent.

Flickor upplever ökad kulturell mångfald betydligt positivare än pojkar: 57 procent av flickorna såg det som intressant eller inspirerande, medan endast 31 procent av pojkarna tyckte lika. Av de finskspråkiga tyckte två av fem att fenomenet är intressant eller inspirerande, medan tre av fem svenskspråkiga svarade på samma sätt.

Mindre än 10 procent av de unga upplevde ökad kulturell mångfald som skrämmande eller irriterande; av pojkarna 17 procent och av flickorna 8 procent. Upplevelserna av rädsla eller irritation motiverades ofta med ökad kriminalitet och rädsla för terrorism.

Det verkar inte ha skett några stora förändringar i attityderna sedan år 2013 då en motsvarande utredning gjordes.

Skolan har ett starkt samband till attityder

Enligt resultaten finns det skillnader i de ungas attityder mellan olika utbildningssektorer. Gymnasiestuderande upplever oftare än yrkesstuderande att kulturell mångfald är positivt för dem själva och för Finland. Enligt svaren förekommer rasism och diskriminering mer sällan i gymnasier än i yrkesläroanstalter och i grundskolans årskurser 7–9.

Unga ser att hemmet och närkretsen har en nyckelroll i hur attityder och fördomar formas. Också skolans inverkan på ökad tolerans sågs som betydande och i de konkreta utvecklingsförslagen lyfte ungdomarna fram kulturundervisning, grupparbeten, gästföreläsningar, elev- och studerandeutbyte, studieresor och firandet av olika kulturers högtider under skolåret.

– De unga lyfte fram konkreta förslag på hur man kan främja tolerans. De här förslagen måste tas upp i arbetet med alla utbildningsstadier och vi behöver också be om mer. Delaktighet och att allas röster blir hörda kan redan i sig främja acceptansen och respekten för olikhet. Också enligt timfördelningen ska respekten för andra människor, deras liv, människovärdets okränkbarhet och mänskliga rättigheter främjas. Dessa är mål som varje elev borde uppnå, säger Utbildnigsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen.

Lärarna behöver stöd i att möta mångfald

Alla lärare borde i sina studier fördjupa sig i frågor om kulturell mångfald, internationalism, mänskliga rättigheter, fred, jämställdhet, likvärdighet och hållbar utveckling. Det här är ett av många förslag som lyfts fram i kartläggningen av kompetensutvecklingen inom området kulturell mångfald ur den grundläggande utbildningens synvinkel.

Utbildningsstyrelsen lät göra kartläggningen på uppdrag av undervisnings- och kulturministeriet. Uleåborgs universitet genomförde kartläggningen under våren 2017. I kartläggningen behandlas forskning kring kulturell mångfald i Finland, utbildning om kulturell mångfald inom grundutbildningen av lärare och stöd för kunskaper kring kulturell mångfald.

Utgående från de förslag som lyfts fram i kartläggningen kommer man att rikta åtgärder till att stärka kunnandet i kulturell mångfald i skolorna.

Variation i lärarnas kompetenser

I enheterna som erbjuder lärarutbildning upplever man enligt kartläggningen att det finns utmaningar i hur kulturell mångfald behandlas i lärarutbildningen och att olika synvinklar inte behandlas tillräckligt. Enligt kartläggningen är det skäl att försäkra att kulturell mångfald och kompetenser som anknyter till det tas upp tydligt i lärarutbildningens läroplan, strategier och målsättningar. De som studerar till lärare behöver redan i grundutbildningen få erfarenhet av läromedel som behandlar kulturell mångfald, hur de används och bedöms. De material och metoder som används i undervisningen behöver också utvecklas mer långsiktigt.

I kartläggningen konstateras också att lärarnas fortbildning bör ordnas mer systematiskt och planenligt, så att den får spridning och så att kulturell mångfald kan lyftas upp som tema i fortbildningen. Ansvar och samarbete behöver förtydligas.

Mer information

Utbildningsstyrelsen
Undervisningsrådet Leena Nissilä, tfn 0295331155,
Undervisningsrådet Katri Kuukka, tfn 029 533 1445,
Specialsakkunnig Maria Edel, tfn 029533 1621,
Mediakontakt: Sakkunnig inom kommunikation Stella Lausamo, tfn 029 533 1707,

Undervisnings- och kulturministeriet
Överinspektör Anna Mikander, tfn 029 533 0213,
Projektchef Sanna Vahtivuori-Hänninen, tfn 029 533 0134,

Ungas attityder till kulturell mångfald, vice VD Tuomo Lähdeniemi, Fountain park, tfn 040 833 3534,

Kartläggningen av lärarnas kompetensbehov: Universitetslektor Katri Jokikokko, Uleåborgs universitet

Kön, modersmål och utbildningsbakgrund påverkar hur toleranta unga är och hur de upplever kulturell mångfald. I två färska utredningar presenteras rådande attityder bland unga samt lärarnas kompetensbehov i fråga om kulturell mångfald.

 

FacebookTwitterYouTube