3.5.2016

Säkerhet är grunden för den finländska matkedjan

Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 3.5.2016


Av dem som jobbar inom matkedjan krävs i framtiden ett allt mångsidigare kunnande. För att klara sig i konkurrensen förutsätts att kunnandet i ansvars- och säkerhetsfrågor är på en så hög nivå att produktionen är etisk och produkterna spårbara och hälsomässigt kvalitativa.

Det gäller att inte komma på efterkälken i den accelererande utvecklingen inom teknologin. Vi måste ständigt kunna ta i bruk nya tillämpningar. Vi måste också behärska energi- och miljöfrågorna. Vi behöver lära känna hela kundkretsen ännu bättre och kunna nätverka. Produktutvecklingen bör baseras på förståelse av kundernas behov, vilket kräver kunnande i utförande av analyser och i kulturer. Näthandeln och de sociala medierna är viktiga att behärska, både i Finland och på den internationella marknaden.

Utbildningsstyrelsen har med hjälp av experter tagit fram en prognos över vilket kunnande som behövs i matkedjan under de följande 10–15 åren. Med matkedja avses här hela den inhemska, professionella matproduktionskedjan från primärproduktion till förädling och distribution.

Även i växthus används datorn som verktyg

I matkedjan är behoven av grundläggande kompetens till stora delar desamma i framtiden som i dag. Även i framtiden odlar vi växter och föder upp djur, förädlar produkter och förvarar och transporterar dem. Men den allt hårdare konkurrensen, utvecklingen inom teknologin, förändringarna i energi- och miljövillkoren samt kraven i fråga om säkerhet och hälsa kommer att ge upphov till många nya kompetensbehov.

Strategisk kompetens som gäller kunskap och nätverkande garanterar att de som arbetar inom matkedjan har en helhetsuppfattning av kedjan och sin egen ställning i nätverket. Till de viktigaste kompetensområdena hör förmågan att hantera information, analysera big data samt bygga och leda nätverk.

Teknisk kompetens är i framtiden oumbärlig i alla typer av affärsverksamhet. Digitaliseringen är aktuell även i matkedjan. Robotar börjar användas i primärproduktionen, förädlingen, distributionen och handeln. Vi måste hålla oss uppdaterade i fråga om nya tekniska lösningar och ta dem i bruk i den egna affärsverksamheten. För matkedjan är det naturligtvis bio- och gentekniken som är särskilt viktiga teknologiska områden.

Med kompetens i cirkulär ekonomi avses att man i produktionskedjan för livsmedel och i distributionen kan beakta de ekologiska ramvillkoren och omvandla dem till en konkurrensfördel. I framtiden måste matkedjan vara resurs- och energieffektiv. Det behövs kunnande i att ta tillvara och återvinna material och i att få energiekonomin så effektiv som möjligt.

Konsumenten kräver hållbar produktion

Kompetens i ansvars- och säkerhetsfrågor är kanske det nya kompetensområde som allra starkast varit på frammarsch. En etisk och genomskinlig livsmedelsproduktion är hållbar, rättvis, säker och konkurrenskraftig. Detta kan vara en möjlighet särskilt för den finländska matkedjan. Det behövs att bättre kompetens i utförande av analyser och i spårbarhet samt kompetens i förbättring av matens hälsorelaterade egenskaper.

Kompetens i kundorienterad produktutveckling blir allt viktigare på den framtida konkurrenspräglade matmarknaden. Det krävs mod att experimentera och utveckla. Det är viktigt att vi kan analysera kundkretsen med hjälp av big data och öka vår förståelse av konsumenterna så att vi kan bygga koncept som tilltalar dem.

Med internationell kompetens i användning av flera kanaler avses kompetens att i matkedjan utnyttja flera av de marknadsförings- och distributionskanaler som den nya tekniken möjliggör, till exempel näthandeln och de sociala medierna. Via samma kanaler bör den finländska matkedjan också modigt ta sig ut i världen. För att klara sig på internationella marknader, och även på hemmamarknaden, krävs förståelse av kulturer.

Utbildningsstyrelsen prognostiserar behoven av utbildning och kunnande med målsättningen att det i framtiden ska råda balans mellan efterfrågan på arbetskraft i samhället och näringslivet och tillgången på kunnande hos enskilda individer. I framtidsarbetet används den så kallade VOSE-prognostiseringsmodellen. Denna modell går ut på att en expertgrupp tar fram prognoser i workshoppar. Gruppen fastställer de centrala förändringskrafterna, utarbetar scenarier och analyserar utifrån dem vilka behov av kunnande som finns och lägger fram förslag om hur utbildningen ska utvecklas.

Rapporten Ruokaketjun osaamistarpeet tulevaisuudessa har publicerats på Utbildningsstyrelsens webbplats.

Mer information vid Utbildningsstyrelsen:
Specialsakkunnig Jukka Vepsäläinen, , tfn 029 533 1450

Av dem som jobbar inom matkedjan krävs i framtiden ett allt mångsidigare kunnande. För att klara sig i konkurrensen förutsätts att kunnandet i ansvars- och säkerhetsfrågor är på en så hög nivå att produktionen är etisk och produkterna spårbara och hälsomässigt kvalitativa.

 

FacebookTwitterYouTube