11.5.2016

Tillgången till elevvårdstjänster bättre än tidigare

Pressmeddelande av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) 11.5.2016

Enligt en kartläggning av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har skolorna bättre tillgång till elevvårdstjänster än tidigare. Nästan alla skolor har en hälsovårdare men ungefär var tionde skola saknar ännu läkar- och psykologtjänster.

I allt fler skolor deltar eleverna i planeringen av skolans verksamhet och uppmuntras att röra på sig under skoldagen. Närapå alla elever i årskurs 1–6 deltar i skolmåltiden, i årskurs 7–9 är situationen sämre.

Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd har sedan 2006 följt upp hur hälsa och välbefinnande främjas i skolorna och läroanstalterna. Främjandet av grundskolelevernas hälsa och välbefinnande kartlades redan för femte gången genom en riksomfattande datainsamling hösten 2015.

Sammanlagt 2013 rektorer deltog i datainsamlingen, vilket motsvarar 80 procent av grundskolans rektorer. Resultaten presenteras per kommun i den öppna och avgiftsfria webbtjänsten TEAviisari och per skola för de skolor som gett sitt samtycke till att uppgifterna publiceras.

Hälsovårdare i nästan alla skolor

Skolorna har bättre tillgång till elevvårdstjänster än tidigare, men i vissa skolor saknas de fortfarande. Svaren visar att så gott som alla skolor har en hälsovårdare. Under läsåret 2014–2015 hade 87 procent av skolorna tillgång till läkare, 88 procent till psykolog och 95 procent till kurator. Sex år tidigare var motsvarande procentandelar betydligt lägre.

Eleverna allt oftare med och planerar skolans verksamhet

I två av tre skolor deltog eleverna under läsåret 2014–2015 i planeringen, genomförandet och utvärderingen av skolmåltiden. Det var också vanligt att eleverna medverkade i utvärderingen av skolans verksamhet, planeringen av skolans lokaler och skolgården samt utformandet av ordningsregler. Elevernas delaktighet hade klart ökat under sex år.

I årskurs 1–6 deltar nästan alla i skolmåltiden

I praktiskt taget alla skolor deltog över 90 procent av eleverna i årskurs 1–6 i skolmåltiden fem dagar i veckan. I årskurs 7–9 var skolmåltiden inte lika populär. Endast i knappt hälften av skolorna i Södra Finland deltog över 90 procent av eleverna i årskurs 7–9 i skolmåltiden fem dagar i veckan. Motsvarande siffra bland eleverna i årskurs 7–9 i hela landet var 59 procent.

Främjande av motion och idrott under skoldagen vanligare

Att främja motion och idrott under skoldagen var vanligare 2015 än två år tidigare. I tre av fyra grundskolor fungerar skolgården som en lokal idrottsplats som inspirerar till motion och även används utanför skoldagen.

Långa motionsinriktade raster ordnades i mer än hälften av skolorna. I 65 procent av skolorna uppmuntrades eleverna att gå eller cykla till skolan och 54 procent av skolorna hade utbildat elever till att leda olika rastaktiviteter.

Tilläggsuppgifter:
Marjaana Manninen, undervisningsråd, Opetushallitus, puh. 029 533 1142,
Kirsi Wiss, expert, THL, tel. 0295247705,

Resultaten presenteras per kommun i den öppna och avgiftsfria webbtjänsten TEAviisari och per skola för de skolor som gett sitt samtycke till att uppgifterna publiceras.

Publikation:
Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen peruskouluissa – TEA 2015. THL. Tilastokatsaus 2/2016. 11.05.2016.

Enligt en kartläggning av Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd (THL) har skolorna bättre tillgång till elevvårdstjänster än tidigare. Nästan alla skolor har en hälsovårdare men ungefär var tionde skola saknar ännu läkar- och psykologtjänster.

 

FacebookTwitterYouTube