30.1.2015

Orosmoln inom utbildningen

Spektri-artikel

Jämlikheten i utbildningen är hotad, nivån på lärandet sjunker, skillnaderna i utvecklingsresurserna ökar, kunskaperna dalar... Många problem ventilerades i Helsingfors Mässcentrum fredagen den 23 januari under beslutsfattarnas frågetimme som utgjorde startskottet för Educa-mässan.

Undervisningsminister Krista Kiuru var särskilt oroad över de minskade resurserna inom skolväsendet.
– Vad gäller nivån på undervisningen ligger vi snart efter andra länder. Vi håller på att stagnera samtidigt som andra konkurrerar genom att skapa kunskap, beskriver ministern dagens trend.

Generaldirektören på Utbildningsstyrelsen, Aulis Pitkälä, var mycket bekymrad över nedskärningarna av resurser. – Det är helt klart att antalet lektioner påverkas och att skillnaderna mellan kommunerna ökar, sade generaldirektören. Pitkälä frågade dock om allt verkligen handlar endast om pengar, eller möjligtvis också om attityder: – Är det så att skolorna i Finland undviker psykisk ansträngning och inte vågar ta sig utanför det egna bekvämlighetsområdet?

När de unga speakrarna Maiju Laurila från Sooli, Tatu Koivisto från Gymnasisternas förbund och Musa Jallow från SAKKI ry ställde frågan om utvecklingen av utbildningen möter samhällets behov eller de ungas önskemål, blev diskussionen mer av en normstyrning. Undervisningsministern försvarade minskningen av gruppstorlekar: det har visat löna sig, så länge man satsar pengar på det. Mindre resurser skulle återigen betyda större gruppstorlekar.

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen konstaterade att normer inte är populära, men att samordningen och styrningen på lokal nivå kan förutsätta en åtstramning av lagstiftningen. Luukkanen sade sig hoppas att man kan påverka de lokala beslutsfattarna i tid, för att förhindra permitteringar som inte gagnar någon. Beslutsfattarna var eniga om att också korta permitteringar har långtgående och omfattande verkningar.

Viktiga frågor för de unga var inlärning i arbetet och gymnasiernas tillgänglighet. Undervisningsminister Kiuru tvivlade på att allt går att lära sig på en arbetsplats, eller att vem som helst lämpar sig som lärare i ett yrke. Generaldirektör Pitkälä ansåg det viktigt att inlärningen i arbetet är arbetslivs- och praktikorienterad. Arbetslivsperioderna under utbildningen borde i vilket fall som helst bli mera ändamålsenliga.

Gymnasieutbildningen håller enligt Luukkainen på att förlora sin roll som närservice. Om gymnasiet blir utan pengar, minskar också antalet skolenheter. Generaldirektör Pitkälä förutspådde färre och större skolenheter, men också modeller för distansundervisning och mera samarbete mellan gymnasieutbildningen och den grundläggande utbildningen. Minister Kiuru trodde åter mera på att anordnarna av gymnasieutbildning blir färre men att antalet skolenheter kvarstår. Ordförande Luukkainen förutspådde nya kombinationer av gymnasier och grundskolor.

Ministern, generaldirektören och ordföranden var i stort sett överens om att det är oskäligt att kräva mogna beslut av en 16-åring. Att fatta stora och viktiga beslut om framtiden är alltför svårt för många i den åldern. Man borde stödja de ungas växande i stället för att pressa dem att bli vuxna för tidigt.

Lösningen på problemen inom undervisningsväsendet sägs ofta ligga i lärarutbildningen. Olli Luukkainen anser dock att lärarutbildarna klandras onödigt mycket. Lärarutbildningen får inte bli en brevkurs, utan den kräver ett heltäckande utvecklingsprogram. Också minister Kiuru framhöll betydelsen av fortbildning för att öka lärarnas förmåga att förnya sig och ta del av den senaste pedagogiken; skolinrättningarna borde uppmuntras att utbilda utvecklingslärare. Som avslutning på frågetimmen konstaterades att lärarens viktigaste egenskaper utan tvekan är empati, humanitet och kompetens.

Nya läroplansgrunder

Arbetet med revideringen av läroplansgrunder och examensgrunder som pågått under många års tid på Utbildningsstyrelsen blev klart i slutet av 2014. Vid årsskiftet kompletterades läroplansgrunderna med nya grunder för förskoleundervisningens läroplan och revideringen av grunderna för gymnasiets läroplan inleddes. År 2015 kommer att bli ett arbetsdrygt år, såväl inom den allmänbildande utbildningen som inom yrkesutbildningen, då de lokala läroplanerna utarbetas och yrkesutbildningen anpassas enligt de nya grunderna och föreskrifterna.

Utbildningsstyrelsens program under Educa-mässan anknöt detta år till revideringen av läroplansgrunderna (LP2016) och examensgrunderna (AMPE-Yrkesgrund). Läroplans- och examensgrunderna presenterades av experter såväl på mässavdelningen och på seminarier som under de svenska utställarnas gemensamma forum.

Det centrala innehållet under Educa 2015 finns nu sammanfattat i årets första tematiska nyhetsbrev Spektri. Vi hoppas att det ger Utbildningsstyrelsens kunder svar på akuta frågor och hjälper läsarna att hålla sig à jour med vad som sker inom det aktuella området.

TEXT: Hannu Ylilehto
BILDER: Mirva Hosio

Educa 2015Jämlikheten i utbildningen är hotad, nivån på lärandet sjunker, skillnaderna i utvecklingsresurserna ökar, kunskaperna dalar... Många problem ventilerades i Helsingfors Mässcentrum fredagen den 23 januari under beslutsfattarnas frågetimme som utgjorde startskottet för Educa-mässan.

 

Tilaa uutiskirje! / Prenumerera på nyhetsbrevet!

Spektri-uutiskirje esittelee Opetushallituksen toimintaa, keskeisiä hankkeita ja painopistealueita.,Spektri-uutiskirje esittelee Opetushallituksen toimintaa, keskeisiä hankkeita ja painopistealueita.

Nyhetsbrevet innehåller information om Utbildningsstyrelsens verksamhet, viktiga projekt och aktuella frågor som har att göra med utbildning. ,Nyhetsbrevet innehåller information om Utbildningsstyrelsens verksamhet, viktiga projekt och aktuella frågor som har att göra med utbildning.

E-postadress: