Kvinnor i Finland avlägger efter grundutbildningen fler examina än män. Den höga utbildningsnivån påverkar dock inte kvinnors karriär- eller löneutveckling på arbetsmarknaden och utbildningsområdena fördelas fortfarande markant i kvinno- och mansdominerade branscher.

Publikationen Koulutus ja sukupuolten tasa-arvo (Utbildning och jämställdhet mellan könen) är resultatet av samarbetet mellan experterna vid social- och hälsovårdsministeriet och Utbildningsstyrelsen. Denna utredning behandlar de utbildningspolitiska mål och åtgärder beträffande den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen som ingår i regeringsprogrammen och regeringens jämställdhetsprogram.

Jämställdhetspolitiken har inriktats på att avveckla segregationen inom olika utbildningsområden och utbildningsstadier samt på att minska tudelningen enligt kön i valet av utbildning och läroämnen. Programmen poängterar utveckling av könsmedveten undervisning och elevhandledning, försöks-, utvecklings- och forskningsverksamhet som främjar jämställdheten.

Sedan den specifika jämställdhetslagstiftningen trätt i kraft har utbildningssektorns egna föreskrifter och utvecklingsplaner innehållit bara få mål för jämställdheten.

-          Integreringen av jämställdhetstanken fungerar inte på bästa möjliga sätt inom utbildningssektorn, säger författarna till rapporten, utbildningsrådet Heli Kuusi och forskningsprofessor Ritva Jakku-Sihvonen.

En könsneutral läroplan är inte nog

Den riksomfattande grunden för läroplan och examensgrunden i yrkesutbildningen är de viktigaste instrument med vilka skolornas och läroanstalternas arbete styrs. De innehåller föreskrifter om undervisningens, lärandets och kunnandets mål och utvärdering och de är bindande och normgivande.

Den rådande uppfattningen i läroplansgrunderna och i examensgrunderna är könsneutral. Jämställdheten i de lokala läroplanerna har inte systematiskt uppföljts. Jämställdhetslagens påbud om en obligatorisk jämställdhetsplan gäller inte grundskolan.

-          De mål och handlingar som leder till jämställdhet mellan könen bör definieras tydligare än nu i läroplans- och examensgrunderna. De borde uppmuntra till att utveckla den könsmedvetna undervisningen och handledningen. Jämställdhetsaspekten i de lokala läroplanerna borde uppföljas och utvärderas, säger Kuusi och Jakku-Sihvonen.

Könsbundna rudiment i läroämnena

I princip finns det inte längre könsbundenhet i läroämnena, men det förekommer inriktning efter kön i valet av ämnen från och med den grundläggande utbildningen. Även om flickor och pojkar väljer olika har skillnaderna inom t.ex. matematik och naturvetenskap minskat.

Handarbete är sedan 2004 kombinerat till ett ämne, men undervisas i årsklasserna 5-9 av ämneslärare med utbildning antingen för textilarbete eller tekniskt arbete. Undervisningens praxis kan variera inom olika skolor, kommuner och lärarkårer.

De i våra skolor och läroinrättningar använda skolböckerna och läromedlen är redan huvudsakligen könsneutrala. Utbildningsstyrelsen har också påbörjat förhandlingar med förlagen om att utveckla läromedlen så att de än bättre stöder jämställdhet mellan könen.

Utbildningsstyrelsen bereder som bäst anvisningar i ärendet. Inlärningsnivån för handarbete utvärderas under år 2010.

-          I framtiden bör de mål och förfaranden som syftar till att främja jämställdheten mellan könen definieras på ett mera omfattande sätt och tydligare än i dag i grunderna för läroplanerna och examina och i de lokala läroplanerna, och dessa bör också följas upp och utvärderas. Handarbetsundervisningens innehåll och mål bör granskas efter värdering. En fortsatt utvärdering av läromedlen bör stödas, påminner Kuusi och Jakku-Sihvonen.

Såväl flickor som pojkar behöver stöd

Även om de finländska elevernas inlärningsresultat är utmärkta, lider flickorna i medeltal, trots god skolframgång, av sämre självkänsla än pojkarna. Pojkarna har i medeltal bättre självkänsla än flickorna, men de har en negativare inställning till skolgång och studier än flickorna. Pojkarna har mer problem med skolgången och ett större behov av särundervisning än flickorna. Pojkar avbryter också sina studier lättare än flickor.

Elevutvärderingen behandlar inte flickor och pojkar lika. Pojkarnas vitsord i t.ex. matematik ligger en aning under deras kunskapsnivå, och flickornas vitsord i modersmålet utmärker sig på samma sätt.

-          Bägge könens särdrag som adepter bör undersökas och understödas fördomsfritt. Lärarens förmåga till könssensitiv undervisning och könssensitivt stöd bör breddas. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid elevutvärderingarna, så att värderingen sker utgående från den verkliga nivån av kunnande.

Segregeringen tydligast i yrkesutbildningen

60 % av de studerande i gymnasierna är flickor, även om pojkarnas andel av dem som avlagt studentexamen på senaste år ökat något. I gymnasiet studerar flickor mer språk än pojkarna och pojkarna mer matematik och naturvetenskap även om antalet flickor som läst låg matematik har ökat. Utvecklingsprojekten påvisar att intresset för ett läroämne kan påverkas.

Av de studerande inom yrkesutbildning som avlagt examen är i medeltal hälften män, men skillnaderna mellan de olika utbildningsområdena är stora, även om det inom alla utbildningsområden nuförtiden studerar både män och kvinnor.

Segregationen sitter segast kvar inom den grundläggande yrkesutbildningen. Social- och hälsovården samt vårdbranschen, renhållnings-, textil- och klädbranschen är fortfarande typiska ”kvinnobranscher”. Typiska ”mansbranscher” är däremot skogsbruk, byggteknik, el- och automationsteknik. Antalet kvinnor har dock ökat speciellt inom många tekniska undervisningsområden och på motsvarande sätt söker sig även män till traditionella ”kvinnobranscher”.

Elevhandledningens och yrkeshandledningens mål är att sporra flickor och pojkar till studie- och yrkesval utan traditionell könsprioritering. Inom elevhandledningen har man fäst uppmärksamhet vid jämställdhet genom att utbilda elevhandledarna, genom olika försöks- och utvecklingsprojekt samt genom att ge tilläggspoäng för sökande vars könsgrupp utgör minoritet inom utbildningsområdet.

Jämställdhetsplaneringen inom utbildningsbranschen har knappt börjat

Undervisningsministeriet har vidtagit åtgärder för att befrämja jämställdheten inom utbildningen. En arbetsgrupp har utnämnts för att utreda förslag till hur man skall minska segregationen under år 2010.

-          Anknytningen mellan jämställdhetsplaneringen och läroplaner ska förstärkas. Därutöver bör man i framtiden utveckla arbetslivsperioderna i grundskolan, yrkesstart samt inträdesprov och lämplighetstest så att de stöder utbildnings- och yrkesval över könsgränserna.

Utbildningsstyrelsen utarbetade en handbok till stöd för läroinrättningarna och utförde en enkät om jämställdhetsplaneringens nivå hösten 2009. Enligt undersökningen saknade 42 % av gymnasierna och 46 % av yrkes läroinrättningar en jämställdhetsplan.

-          Jämställdhetsplaneringens inverkan på läroinrättningarnas verksamhetskultur, på utbildningsval och undervisning behöver följas upp även i framtiden. Anknytningen mellan jämställdhetsplaneringen och läroplaner ska förstärkas. Könssensitiv undervisning, jämställdhetspraxis och avvecklande av segregation borde behandlas både i lärarnas fortbildning och skolledningens utbildning, poängterar Kuusi och Jakku-Sihvonen.

Publikation:
Heli Kuusi, Ritva Jakku-Sihvonen, Marika Koramo: Koulutus ja sukupuolten tasa-arvo. Sosiaali- ja terveysministeriö. Selvityksiä 2009:52. Yliopistopaino, Helsinki 2009.

Kvinnor i Finland avlägger efter grundutbildningen fler examina än män. Den höga utbildningsnivån påverkar dock inte kvinnors karriär- eller löneutveckling på arbetsmarknaden och utbildningsområdena fördelas fortfarande markant i kvinno- och mansdominerade branscher.