Skolsäkerheten har blivit en källa till oro i Finland på grund av skolmassakrerna och de allt vanligare störningssituationerna. Under Utbildningsstyrelsens nationella grundskoledagar 25-26.3 i Helsingfors diskuterades bl.a. välbefinnandet i skolsamfundet, arbetsron i skolorna och skolsamfundets roll som stöd i uppväxten och inlärningen.

Utbildningsstyrelsens nya publikation Työrauha tavaksi (”Gör arbetsro till en vana”) innehåller självbedömningsmaterial för skolorna för att stärka förutsättningarna för att uppnå arbetsro. Målet är att analysera arbetsron i skolans vardagliga arbete och att skapa ett sådant verktyg för skolsamfundet som kan bidra till att minska störningarna i arbetsron med små men målmedvetna steg. Arbetsron granskas med avseende på regler, sätt att mötas och bry sig om, verksamhetskultur och pedagogik.

Klara regler behövs

En god och trygg inlärningsmiljö kan byggas upp av fungerande bestämmelser och styrsystem, goda relationer mellan elever och lärare, samarbete mellan hem och skola samt en verksamhetskultur som stöder samhörigheten. Skolan bör mer än hittills utnyttja sina kollektiva möjligheter att bygga upp en intressant, trygg och trivsam skolvardag. Att fungera som ett kollektiv innebär att skolan har uttalade normer, beteende- och uppföranderegler samt gemensamma tillvägagångssätt för att klara av konfliktsituationer i vardagen.

Särskilt avgörande när det gäller att förebygga störningssituationer är att ingripa i ett tidigt skede. Lärarna står i en nyckelposition både när det gäller att identifiera problem och att skapa arbetsro. Välplanerade lektioner och tydlig uppgiftsgivning bidrar till att upprätthålla ordningen. Pedagogiskt stärks arbetsron bl.a. genom kompanjonundervisning, där läraren arbetar i par med en annan lärare, en speciallärare eller en ungdomsarbetare. Mångformig inlärning i grupp aktiverar eleverna. I en grupp känner sig den unga accepterad och har möjlighet att delta och påverka. När eleverna ges förtroende och ansvar avspeglar sig detta i ett ansvarsfullt beteende.

Vuxenkollektivet leder och bryr sig om

Det är viktigt att alla arbetstagare står bakom skolans mål. Målen bör vägleda dem att bemöta barnen och ungdomarna på ett konsekvent, tydligt och rättvist sätt. Genom att ingripa i icke-önskvärt beteende visar lärarna att de bryr sig om eleverna. Ett gott samarbete mellan lärarna främjar också elevernas välbefinnande och arbetsron.

Utbildningsanordnarna bör fortsätta att stärka elevvårdsgruppernas verksamhet för att stödja välbefinnandet i skolorna. En skola som stärker delaktigheten och förtroendet förbättrar förutsättningarna för arbetsro.  I samarbetet mellan hem och skola är det väsentligt att med varje barns familj bygga upp en positiv relation som bygger på öppenhet.

I upprätthållandet av arbetsron hoppas man att skolornas inofficiella maktutövning ska bli genomskinlig, vilket i praktiken innebär gemensamt godkända spelregler. En återgång till gammaldags bestraffningsmetoder upplevs som icke-önskvärd. Man vill inte att gamla tiders disciplinskola ska bli en ny kontrollskola. Det väsentliga är att komma överens om reglerna tillsammans. Eleverna håller bättre fast vid spelreglerna när de själva har möjlighet att påverka dem.

Skolarbetet både inspirerar och anstränger

På grundskoledagarna presenterades också undersökningen Jaksamista ja oppimista muuttuvassa peruskoulussa (”Ork och inlärning i den föränderliga grundskolan”), i vilken nio skolor på olika håll i landet har deltagit.

Forskningsprojektets resultat tyder på att ett beaktande av sambandet mellan inlärning och välbefinnande hjälper lärarna att orka och att lärarna upplever utvecklingsarbetet för bättre ork som meningsfullt.  Det bör hjälpa hela skolsamfundet att orka och att se det meningsfulla i arbetet.

Inlärning och välbefinnande går in i varandra i lärarens arbete; lärarens yrkesmässiga välbefinnande inverkar på hur målen uppnås i klassrummet. Utmanande sociala situationer påverkar lärarens yrkesmässiga välbefinnande i skolans vardag. Läraren upplever sina möten med elever, andra lärare och föräldrar både som kraftgivande och ansträngande. De metoder som läraren använder sig av för att lösa problemsituationer är viktiga.

Projektet har genomförts av forskningsgruppen Oppiminen ja kehitys peruskoulussa ("Inlärning och utveckling i grundskolan"). Genomförandet av undersökningen har letts av Tiina Soini från Tammerfors universitet, Kirsi Pyhältö från Helsingfors universitet och Janne Pietarinen från Östra Finlands universitet. Projektet har stötts av Arbetarskyddsfonden.

Publikationer:
Pirkko Holopainen, Ritva Järvinen, Jorma Kuusela och Petra Packalén: Työrauha tavaksi. Kohtaaminen, toimintakulttuuri ja pedagogiikka koulun arjessa. Edita Prima Oy, Helsingfors 2009.
http://www.oph.fi/julkaisut/2010/tyorauha_tavaksi

Soini, T., Pyhältö, K. & Pietarinen, J. (2010) Jaksamista ja oppimista muuttuvassa peruskoulussa-tutkimushankkeen loppuraportti. Forskningsprojektets slutrapport kan läsas på finska på Arbetarskyddsfondens webbplats www.tsr.fi.

Ytterligare information:
Työrauha tavaksi: undervisningsrådet Ritva Järvinen, tfn 040 348 7337, undervisningsrådet Pirkko Holopainen, 040 348 7950

Oppiminen ja kehitys peruskoulussa: Universitetsforskare Kirsti Pyhältö, Helsingfors universitet,  

Skolsäkerheten har blivit en källa till oro i Finland på grund av skolmassakrerna och de allt vanligare störningssituationerna. Under Utbildningsstyrelsens nationella grundskoledagar 25-26.3 i Helsingfors diskuterades bl.a. välbefinnandet i skolsamfundet, arbetsron i skolorna och skolsamfundets roll som stöd i uppväxten och inlärningen.