De finländska ungdomarnas samhällskunskap ligger på topp internationellt
Skolungdomarna i Finland och Danmark kände bäst till samhällsfrågor i en undersökning som omfattade 38 länder. Trots att de finländska ungdomarna inte är speciellt intresserade av politik och av politiskt engagemang, hyser de en stor tillit till samhällsinstitutionerna.
Åttondeklassarna i den grundläggande utbildningen i Finland fick ett toppresultat (576 poäng) i samhällskunskap i den internationella ICCS-undersökningen tillsammans med de danska ungdomarna. Bland de fyra bästa placerade sig även Korea (565 poäng) och Taiwan (559 poäng). Av de nordiska länderna låg även Sveriges och Norges resultat klart över det internationella medeltalet (500 poäng).
I undersökningen, som gjordes våren 2009, deltog 3 307 elever från 176 skolor i Finland samt 2 295 lärare. Information samlades även in från skolornas rektorer. ICCS-undersökningen genomfördes av forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet i samarbete med undervisnings- och kulturministeriet.
Flickornas resultat återigen bättre än pojkarnas
- Finländarnas PISA-framgång fick nu en fortsättning på samhällskunskapsområdet, säger professor Pekka Kupari,som lett undersökningen.
Samhällskunskap inkluderas i alla skolämnen i Finland. Enligt forskare Annikka Suoninen hör frågor som rör samhällskunskap mera tätt ihop med undervisning i historia, samhällslära, geografi, religion, livsåskådning, huslig ekonomi och hälsokunskap.
- Skillnaderna i samhällskunskapen är mycket stora mellan de deltagande länderna och även inom länderna. I Finland var skillnaderna mellan eleverna bland de minsta i deltagarländerna, påpekar Kupari.
I Finland var poängskillnaden mellan flickorna och pojkarna, 28 poäng till flickornas fördel, emellertid större än det internationella medeltalet (22 poäng). Pekka Kupari tror att utöver könet inverkar bland annat föräldrarnas yrkesstatus och samhällsaktivitet på elevernas kunnande.
I motsvarande undersökning 1999 placerade sig Finland bland de fyra bästa länderna tillsammans med Polen, Cypern och Grekland. Då låg de danska ungdomarna på medelnivå och Korea och Taiwan deltog inte i undersökningen. De finländska ungdomarnas poängtal har stigit en aning under de tio åren, medan poängtalet tydligt har sjunkit i de flesta länder som deltagit i undersökningen.
Mycket kunskap, mindre aktivitet
De finländska ungdomarna är i ljuset av denna undersökning inte särskilt intresserade av politik och samhällsfrågor. I den internationella jämförelsen hamnade finländarna (46 % intresserade) bland de sista, tillsammans med de svenska, belgiska, slovenska och norska ungdomarna.
Endast få finländska ungdomar stöder något parti eller tänker ansluta sig till ett parti som vuxna. Av de finländska ungdomarna är 27 % intresserade av något parti, medan det internationella medeltalet är 48 %. Färre intresserade av partier finns endast i Korea (13 %).
På motsvarande sätt planerar endast 12 % av de finländska ungdomarna att ansluta sig till något parti, medan det internationella medeltalet är 27 %. Andelen ungdomar som planerar ansluta sig till ett parti är mindre endast i Belgien (9 %) och Tjeckien (10 %).
När det gäller röstning är de finländska ungdomarna däremot aktiva. Av ungdomarna planerar 85 % att rösta i de statliga valen, vilket ligger över det internationella medeltalet (81 %). Lika många (85 %) planerar att rösta i kommunalvalet. Av samhällsfrågorna intresserar miljöfrågorna de finländska ungdomarna mest (61 % intresserade).
De finländska ungdomarna är inte intresserade av samhällelig organisationsverksamhet. Nästan två tredjedelar (64 %) av de finländska ungdomarna har inte deltagit i verksamhet i någon samhällsorganisation, medan det internationella medeltalet är 35 %. Endast ungdomarna i Taiwan och Korea är mera passiva än de finländska ungdomarna. Däremot är de finländska ungdomarna märkbart mera intresserade av organiserad fritidsverksamhet, så som idrottsföreningar.
Förtroende för samhälleliga institutioner
Åttondeklassarna i grundskolan verkar ha en stark tillit till politiska och samhälleliga institutioner. Av de finländska ungdomarna litar 82 % på statsförvaltningen, medan det internationella medeltalet är 62 %. På de politiska partierna litar 61 % (medeltalet 41 %) och på medierna 80 % (medeltalet 60 %) av de finländska ungdomarna.
Av de övriga samhällsinstitutionerna åtnjuter främst polisen och försvarsmakten de finländska ungdomarnas förtroende. Nästan 90 % av de finländska ungdomarna litade helt eller ganska mycket på någon av dessa. Över 80 % av de finländska ungdomarna hyste även tillit till universiteten, domstolarna och FN. Minst tillit hade ungdomarna till marknadskrafterna och religiösa samfund.
För genomförandet av projektet International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) (på finska Nuorten yhteiskunnallisen osaamisen, osallistumisen ja asenteiden tutkimus) svarar den internationella organisationen IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement), som utvärderar skolframgång. Forskningsinstitutet för utbildning vid Jyväskylä universitet är medlem i IEA.
(Meddelande från forskningsinstitutet för utbildning 29.6.2010)
Ytterligare information:
Professor Pekka Kupari, (014) 260 3278, 
Forskare Annikka Suoninen, (014) 260 3208, 
Undersökningens webbsidor och rapporten i pdf-format
Tryckt publikation:
Annikka Suoninen, Pekka Kupari & Kari Törmäkangas: Nuorten yhteiskunnalliset tiedot, osallistuminen ja asenteet. Kansainvälisen ICCS 2009 -tutkimuksen ensituloksia. Jyväskylä 2010.
Beställningar och förfrågningar:
KTL:n julkaisukauppa
Skolungdomarna i Finland och Danmark kände bäst till samhällsfrågor i en undersökning som omfattade 38 länder. Trots att de finländska ungdomarna inte är speciellt intresserade av politik och av politiskt engagemang, hyser de en stor tillit till samhällsinstitutionerna.