Den tiotusende examensmästaren dimitterades
Systemet med fristående examina har under femton år etablerats som ett viktigt system för att utveckla kompetensen hos vuxna. Under denna tid har man årligen utbildat cirka 800 nya examensmästare. I maj bekransades den tiotusende examensmästaren. Hon är Tarja Nieminen, lärare i företagsekonomi och administration vid Tammerfors yrkesinstitut.
Systemet med fristående examina togs i bruk 1994. Den första diplomfesten ordnades av Utbildningsstyrelsen i Tammerforshuset den 25 november 1999. Det evenemang som ordnades i Aulanko i år var den tolfte dimissionsfesten i ordningen. Sedan år 2000 har olika lärarhögskolor som utbildar examensmästare stått som arrangörer.
Examensmästarna är sakkunniga inom systemet med fristående examina. De arbetar inom olika yrkesområden, ofta som vuxenutbildare eller personalutvecklare. I systemet med fristående examina avläggs en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen genom att man påvisar ett bestämt kunnande i examenstillfällen. Av dem som bedömer ett examenstillfälle ska minst en ha genomgått utbildningsprogrammet för examensmästare.
Examensmästarutbildning ger HAMK Ammatillinen opettajakorkeakoulu, Haaga-Helia Ammatillinen opettajakorkeakoulu, Jyväskylän ammattikorkeakoulu, Ammatillinen opettajakorkeakoulu, Oulun seudun ammattikorkeakoulu, Ammatillinen opettajakorkeakoulu och Yrkesakademin i Österbotten.
Skråväsendets tradition fortsätter
Direktör Timo Karkola vid Ami-stiftelsen beskrev vid diplomfesten systemet med fristående examina som ”en utbildningspolitisk framgångshistoria som utvecklats från en anspråkslös start”. Han såg de nuvarande examinas historiska kopplingar till lärlings-, gesäll- och mästarerollerna ”så uppenbara, att det nuvarande systemet kan anses vara en efterföljare till skråväsendet”.
Skråtvånget infördes på 1600-talet och etablerades på 1700-talet, tills det avskaffades i Finland under ryska tiden år 1868 för näringsfriheten. Allt sedan början har yrkeskunnandet, en hög kvalitet på produkter och tjänster samt mötet mellan utbud och efterfrågan på marknaden varit heliga saker för skråväsendet.
– Det historiska skråtvånget kan jämföras med de branschspecifika behörighetsnormerna i det finländska samhället i dag och metoderna för självreglering inom olika branscher. Det finns en koppling mellan hur utbud och efterfrågan möttes på produktmarknaden förr i tiden och utbildningsanordnarens roll och ansvar i dag när det gäller prognostisering, berättar Karkola.
Det finländska systemet med fristående examina påminner om liknande system i vissa andra länder i Europa. I Finland fungerar Utbildningsstyrelsen som ansvarsmyndighet, men till exempel i Tyskland och Österrike är det är en kontinuerlig del av handelskammarsystemet.
Historiskt sett har skråna varit mycket yrkesstolta. Om detta vittnar utöver kraven i anslutning till gesäll- och mästaretiteln även olika ritualer och symboler. Föreningen Mestarikiltaneuvosto ry (mästaregillesrådet) som finns i anknytning till Företagarna i Finland samt olika mästargillen utgör en viktig fortsättning på mästaretraditionen, påpekar Karkola.
De yrkesinriktade grundexamina utgör ett slags lärlingsskede. Vid bedömningen av gesäll- och mästareskedena, dvs. yrkes- och specialyrkesexamina, använder examensmästarna tillsammans med examenskommissionerna den kvalitetsledningsmakt som hör till yrkeskåren.
- Ett bedömningsbeslut som styrker godkännande berättar att examinanden upptas bland jämlikar för att producera högklassiga produkter eller tjänster för kundernas behov.
NTM valmistumisjuhla 2010 (HAMK)
TEXT: Hannu Ylilehto
BILD: Lea Lakio
Systemet med fristående examina har under femton år etablerats som ett viktigt system för att utveckla kompetensen hos vuxna. Under denna tid har man årligen utbildat cirka 800 nya examensmästare. I maj bekransades den tiotusende examensmästaren. Hon är Tarja Nieminen, lärare i företagsekonomi och administration vid Tammerfors yrkesinstitut.