Skolornas elevvård borde utvecklas
Utbildningsstyrelsens meddelande 3.6.2010
Resultaten av den undersökning som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd utförde åt skolornas ledning senaste höst visar att det fortfarande finns stora skillnader i hur elevvården sköts i skolorna. Föräldrarna deltar mycket lite i utvecklingen av elevvården.
Det var andra gången som främjandet av välbefinnande och hälsa i grundskolorna utreddes genom en nationell förfrågan. Resultaten motsvarar i stort sett resultaten av de förundersökningar som gjordes under åren 2007–2008. Inga stora förändringar kan konstateras.
Hälsoundersökningarna långt från målet
Enligt den nya förordningen om skol- och studerandehälsovård (380/2009) ska eleverna från och med år 2011 genomgå en hälsoundersökning i varje årskurs. Skolorna är ännu långt från detta mål. Det fanns inte en enda årskurs, där hälsoundersökning hade ordnats i alla skolor. Mest ordnades hälsogranskningar i årskurserna 1, 5 och 8 (80–89 %) och minst i årskurserna 4 och 6 (43 och 53 %). Det fanns inga större skillnader mellan länen eller kommunerna. Vid omfattande hälsoundersökningar gjordes endast sällan sammandrag per årskurs och skola. I drygt hälften av skolorna gav lärarna vid omfattande hälsoundersökningar omdöme om eleverna men endast i en fjärdedel systematiskt.
Brist på elevvårdspersonal, d.v.s. hälsovårdare, läkare, psykologer och skolkuratorer
Personaldimensionering enligt kvalitetsrekommendationerna för skolhälsovården uppnåddes för hälsovårdarnas del i 34 % och för läkarnas del i fyra procent av grundskolorna. Jämfört med resultaten av förundersökningen har hälsovårdarnas genomsnittliga arbetsinsats ökat en aning i årskurserna 1–6 och 7–9, medan läkarnas arbetsinsats förblivit oförändrad. En femtedel av skolorna hade varken skolpsykolog eller skolkurator. Som helhet har situationen ändå förbättrats något under de senaste två åren. Skolkuratorernas genomsnittliga arbetsinsats har ökat lite grann i årskurserna 1–6 och 7–9, för psykologernas del har situationen förbättrats i årskurserna 7–9.
Utbudet på stödundervisning varierar kommunvis
Utbudet på stödåtgärder, såsom stödundervisning och deltidsspecialundervisning, är bristfälligt i vissa kommuner och skolor. I fyra procent av skolorna ordnades ingen stödundervisning alls och i 37 procent av skolorna ordnades stödundervisning under två timmar i veckan per hundra elever. Eleverna får mera deltidsspecialundervisning i landsbygdskommuner och mindre skolor. Det finns också stora skillnader i hur skolorna använder läroplanen. Endast 63 procent av skolorna använder läroplanen. I den kommande ändringen av lagen om grundläggande utbildning blir användningen av läroplanen obligatorisk när det är fråga om elever som får effektiverat stöd. Det innebär att det behövs mera information om användningen och betydelsen av läroplanen.
Disciplinära åtgärder används sällan i grundskolan
Bestämmelserna om tillrättavisning och disciplin i lagen om grundläggande utbildning styr skolornas verksamhet i olika problemsituationer. Egentliga disciplinära åtgärder används mycket sällan: Endast en knapp femtedel av skolorna hade utfärdat en skriftlig varning och endast fem procent hade avstängt en elev för viss tid. Skriftliga varningar var vanligare i stora stadsskolor än i mindre tätorts- eller landsbygdsskolor. Avstängning för viss tid var allmännare i årskurserna 7–9 och i skolor med stort elevantal.
Föräldrarna borde ges möjlighet att delta i utvecklingen av elevvården
Endast i ett fåtal skolor hade föräldrarna möjlighet att påverka utvecklingen av elevvården eller utformningen av skolmåltiden. Bara nio procent av skolorna angav att föräldrarna deltar i utvecklingen av elevvården och sex procent att de deltar i utformningen av skolmåltiden. Resultatet visar att elevvårdsgruppen inriktar sig mera på enskilda elever i stället för att stödja och utveckla det allmänna välbefinnandet i skolan.
Bestämmelserna om elevvård förändras
"Det är en utmaning att kunna synliggöra och styra främjandet av välbefinnande och hälsa i skolorna. Institutet för välfärd och hälsa (THL) har utvecklat en webbtjänst, TEAviisari, som visar hur kommunerna främjar välbefinnande och hälsa, vilket är en förutsättning för att verksamheten ska kunna ledas och utvecklas. Under den kommande hösten förs uppgifterna från skolledningen in i webbtjänsten. Därefter kan kommunerna kontrollera sin egen situation och jämföra den med andra kommuners. Det är viktigt att utveckla skolsamfundet och elevvården som en helhet", konstaterar Jukka Kärkkäinen på THL.
"Bestämmelserna som reglerar utvecklingen av elevvården kommer att förändras. Förutom förordningen om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård kommer även ändringen av lagen om grundläggande utbildning att innehålla bestämmelser som styr det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården", säger Timo Lankinen på Utbildningsstyrelsen. - "De här förändringarna förutsätter också att målen för elevvården i grunderna för läroplanen preciseras. Undervisningsministeriet håller dessutom på att bereda en ny enhetlig lag om elev- och studerandevård. Lagen kommer att sammanfatta bestämmelser om bland annat lagens tillämpningsområde, innehåll och begrepp inom elev- och studerandevården, ordnandet av elev- och studerandevård på nationell och lokal nivå samt resurser och finansiering som krävs. Lagen kommer i princip att vara en samlande och kompletterande lagstiftning."
Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd bereder som bäst en enhetlig elevvårdsguide. Syftet med guiden är att stödja det yrkesövergripande samarbetet inom elevvården och främja elevvården redan innan bestämmelserna träder i kraft. Guiden kommer att publiceras i december 2010.
Rapport om främjandet av hälsa och välbefinnande i grundskolorna 2009– (på finska)
Tilläggsuppgifter
Undervisningsråd Heidi Peltonen, Utbildningsstyrelsen, 040 348 7271, 
Utvecklingschef Timo Ståhl, Institutet för hälsa och välfärd, 020 610 7128, 
Resultaten av den undersökning som Utbildningsstyrelsen och Institutet för hälsa och välfärd utförde åt skolornas ledning senaste höst visar att det fortfarande finns stora skillnader i hur elevvården sköts i skolorna. Föräldrarna deltar mycket lite i utvecklingen av elevvården.