Traditionella könsuppfattningar en jämställdhetsutmaning i Europa

De jämförande undersökningarna i Europa visar att pojkarna presterar sämre än flickorna i modersmål och litteratur. Flickorna å sin sida presterar sämre än pojkarna i matematik. På inlärningsresultaten inverkar också den socioekonomiska bakgrunden – i Finland och övriga Norden dock mindre än i genomsnitt.

EU-kommissionen har offentliggjort en undersökning om jämställdhet mellan könen i utbildning. Undersökningen har gjorts av informationsnätverket för utbildning Eurydice. Uppgifterna har samlats in från alla EU-länder med undantag av Bulgarien. Även Island, Liechtenstein och Norge deltog. Publikationen Gender Differences in Educational Outcomes grundar sig på ett initiativ till Europeiska unionens råd under Sveriges ordförandeskap. 

Pojkarna har mindre framgång än flickorna, men familjebakgrunden har betydelse

Flickorna får goda vitsord oftare än pojkarna. Det är också större sannolikhet att pojkar hoppar av skolan eller stannar på klassen. De internationella jämförande undersökningarna visar att pojkarna presterar sämre än flickorna i modersmål och litteratur. I en tredjedel av de europeiska länderna klarar sig flickorna å sin sida sämre än pojkarna i matematik.

När man ser på medeltalen försvinner emellertid det faktum att skillnaderna är stora när man ser till pojkar och flickor som kommer från olika slags grupper. Den socioekonomiska bakgrunden är emellertid fortfarande en central förklarande faktor när det gäller elevernas prestationsnivå. Det är viktigt att granska familjens betydelse vid sidan av könet när man vill stödja underpresterande barn. Liksom i de övriga nordiska länderna inverkar den socioekonomiska bakgrunden i Finland mindre än genomsnittligt på inlärningsresultaten.

I många europeiska länder finns det initiativ med anknytning till hur könet inverkar på skolframgången. De koncentrerar sig ofta på de underpresterande pojkarna. Endast några länder har utvecklat speciella program som riktar sig till flickornas prestationer i matematik och naturvetenskap samt å andra sidan till att främja pojkarnas läsförmåga. Flera länder har också inlett åtgärder för att förbättra skolprestationerna hos barn i de lägre socialgrupperna. I bland annat Portugal och Rumänien har man satsat på handledning för barn med romsk bakgrund. I Spanien och Storbritannien i sin tur har man erbjudit alternativa studiesätt samt särskild handledning och stöd. 

Åtgärder som beaktar kön inriktar sig på flickorna

Många ungdomars utbildningsval återspeglar fortfarande traditionella könsroller. I endast hälften av EU-länderna erbjuds studiehandledning som beaktar kön. Studiehandledningen är ofta riktad till flickorna med syftet att uppmuntra dem att välja studier och en arbetskarriär inom teknik och naturvetenskap. Däremot finns det just ingen könsrollsbrytande handledning som riktar sig till pojkarna. 

I de flesta EU-länder finns det särskilda strategier för jämställdhet mellan könen i den högre utbildningen.  Dessa inriktar sig främst på att få andelen kvinnor att öka i studier inom matematik, naturvetenskap och teknologi. Även kvinnornas karriärutveckling när det gäller akademisk karriär är fortfarande långsammare än männens. Kvinnornas andel i läraruppgifter vid läroinrättningar inom den högre utbildningen sjunker för varje etapp i befordringsgången i den akademiska karriären. Endast en tredjedel av medlemsländerna har infört åtgärder för att avhjälpa problemet. Åtgärderna är i allmänhet av ekonomisk karaktär; högskolorna erbjuds tilläggsresurser för att anställa kvinnliga forskare och lärare.

Flamländska Belgien, Tyskland, Holland, Österrike, Sverige, Storbritannien och Norge har strategier som syftar till att avlägsna osynliga barriärer som står i vägen för kvinnornas karriärutveckling och göra studievalen mångsidigare. I Grekland, Liechtenstein och Slovenien åter riktar sig jämställdhetssträvandena uttryckligen till att avlägsna barriärer som begränsar arbetslivsdeltagandet för kvinnor. Särskilda jämställdhetsstrategier inom den högre utbildningen finns däremot inte till exempel i Finland, de baltiska länderna, Spanien och Italien.

Publikationen Gender Differences in Educational Outcomes kan laddas ner här.  Den kan även beställas från Från Eurydice-enheten i Finland .

Ytterligare information

Matti Kyrö, tfn 040 3487 124 och Kristiina Volmari, tfn 040 348 7764

Nyckeltal i publikationen:

• Av ungdomarna i åldern 18-24 år i 27 EU-länder hade 13 procent av flickorna och 17 procent av pojkarna endast utbildning på grundskolenivå och hade inte hade studerat efter grundskolenivån.
• I Finland var andelarna lägre än genomsnittet i EU, men skillnaden mellan könen var den samma. Andelen flickor var 6 procent och andelen pojkar 10 procent.
• Cirka två tredjedelar av EU-länderna har särskilda jämställdhetsstrategier inom den högre utbildningen.
• Endast i cirka en tredjedel av medlemsländerna strävar man efter att förbättra kvinnornas karriärutveckling i högskoleutbildningen.

De jämförande undersökningarna i Europa visar att pojkarna presterar sämre än flickorna i modersmål och litteratur. Flickorna å sin sida presterar sämre än pojkarna i matematik. På inlärningsresultaten inverkar också den socioekonomiska bakgrunden – i Finland och övriga Norden dock mindre än i genomsnitt.