Vanda handleder hem och skolor till dialog

Bildningsverket i Vanda har gett ut en handbok för kommunikationen mellan lärare och föräldrar till högstadieelever. I handboken utvärderas nuläget när det gäller informationsutbytet mellan skolan och hemmet samt ges goda råd om användningen av olika kommunikationsmedel och kommunikationsformer.

Handboken har utformats av informationschefen Terhi Unhola på bildningsverket i Vanda. Inför handboken gjorde hon en undersökning, där man med hjälp av en enkät och intervjuer klarlade hur kontakten mellan skolan och hemmet fungerar och vilka fallgropar som finns. Enkäten gjordes våren 2009 och på den svarade 230 högstadielärare, 3 100 vårdnadshavare och rektorerna vid alla 20 högstadier i Vanda.  

Wilma är en god herde

I Vanda används det internetbaserade systemet Wilma, med vars hjälp vårdnadshavarna får information av klassföreståndarna om sina barns förseningar, otillåtna frånvaro, framgång i studierna och hur de arbetar samt om hur barnen uppför sig i skolan.

Det är mycket tack vare Wilma som vårdnadshavarna väl känner till skolans ordningsregler, tillvalsämnen, principerna för meddelande om frånvaro samt formerna för samarbete mellan skolan och hemmet. De flesta vårdnadshavare upplever också att spelreglerna för samarbetet är tydliga, att kommunikationsmedlen fungerar och att det är lätt att diskutera med den andra parten. Även lärarna och rektorerna är nöjda med Wilma och hoppas att systemet ska användas allt mer.

I de skolor där vårdnadshavarna är nöjdare med informationen än i genomsnitt använder man mera tid för samarbetet mellan skolan och hemmet än i övriga skolor. I dessa skolor har man också skrivit ner klassföreståndarens uppgifter och introducerat nya lärare i tjänstekollektivavtalets anvisningar om samverkanstiden.

Nya former för kontakten behövs

I handboken rapporteras erfarenheter av de traditionella samarbetsformerna så som skolans och klassens föräldrakvällar, samarbetsdagar, diskussioner, föräldrakvarter, utvärderingsdiskussioner och meddelanden. Tips ges också för användningen av tekniska medel så som telefon, e-post, internetsidor och lärplattformen Fronter.

Även om man är rätt nöjd med nivån på informationen i Vanda behövs en förnyelse av den traditionella informationen mellan skolan och hemmet. Föräldrakvällarna och samarbetsdagarna lockar inte längre som man skulle önska, ämneslärarna och klassföreståndarna lär inte känna varandra och lärarnas kontakter koncentreras till en liten andel av hemmen.

I problemsituationer behövs mera direkta, personliga kontakter. De vårdnadshavare som har haft kontakt med klassföreståndaren per telefon, textmeddelanden, ansikte mot ansikte eller på föräldrakvarter är nöjdare med kontakterna än de som haft kontakt via e-post, Wilma eller brev. I kommunikationshandboken ger man också modeller för hur man ordnar lyckade föräldrakvällar och samarbetsdagar samt klarlägger de möjligheter som den elektroniska kommunikationen ger.

I handboken har man också beaktat kommunikationen med olika språk- och kulturgrupper samt kommunikationen i krissituationer. Vårdnadshavarens, rektorns och lärarnas roller beskrivs noggrant både på skol-, klass- och individnivå. I handboken finns färdiga modeller för bl.a. meddelanden till hemmet samt anvisningar för information om problem med inomhusluften.

Handboken finns på Vanda stads webbsidor.

Ytterligare information:
Informationschef Terhi Unhola, , tfn 040 861 0812

Bildningsverket i Vanda har gett ut en handbok för kommunikationen mellan lärare och föräldrar till högstadieelever. I handboken utvärderas nuläget när det gäller informationsutbytet mellan skolan och hemmet samt ges goda råd om användningen av olika kommunikationsmedel och kommunikationsformer.