17.11.2016

Mot en förändring av grundskolans verksamhetskultur

Webbnyhet 17.11.2016

I workshopparna som ordnades i samband med Utbildningsstyrelsens seminarium om den grundläggande utbildningen 7–8.11 behandlades förändringen av verksamhetskulturen i den nya grundskolan.

Seminariet inleddes med undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn- Laasonens och generaldirektör Aulis Pitkäläs inspirationsgivande diskussion om vart grundskolan är på väg.

Lärarens autonomi får inte försvinna

I diskussionen lyfte både Grahn-Laasonen och Pitkäla fram att lärarens autonomi är en nyckelfaktor till den finländska folkundervisningens framgångshistoria. De ansåg att grundskolans styrka ligger i att lärarna får vara kreativa och inte tvingas följa samma mönster på grund av standardprov.

- Lärarens frihet och ansvar är inget problem hos oss. Läraren har stora befogenheter att utveckla sitt eget arbete. Detta och elevernas jämställdhet är något vi måste hålla fast vid också i fortsättningen, betonade minister Grahn-Laasonen.

Enligt ministern har den nuvarande regeringen som mål att stödja ibruktagandet av läroplanerna med hjälp av turorlärare och att erbjuda lärarna möjligheter till professionell utveckling. Nyckelorden för utvecklingen av den grundläggande utbildningen är en bred allmänbildning, att lära sig att lära och att utveckla sociala färdigheter och empati.

Generaldirektör Pitkälä anser att en särskild utmaning är att upprätthålla den höga nivån på undervisningen och lärandet. Den nya grundskolan bör inrikta sig på utveckling av färdigheter, samarbete och learning by doing, bort från fokuseringen på läroämnena och mot en lärande gemenskap.

Försöks- och utvecklingsiver i kommunerna

Hur ska man få alla skolor intresserade av utvecklingsverksamheten? Fördelningen mellan utvecklingsivriga kommuner och passiva kommuner sysselsatte både ministerns och generaldirektörens tankar. Bildningskommunmodellen skulle kunna ge kommunerna mera tid och energi för utbildningsfrågor, men beredskapen för detta varierar.

Minister Grahn-Laasonen tror att kommunreformen i bästa fall kan skapa starka och livskraftiga bildningskommuner. Generaldirektör Pitkälä anser att det behövs interventioner och anpassningsplaner som jämnar ut skillnaderna i kommunernas utgångspunkter. Enligt honom är det också sannolikt att det görs nya kommunsammanslagningar för att minska resursskillnaderna mellan kommunerna.

Hemmens deltagande i förändringen förutsätter en dialog. Förtroendet mellan lärare och vårdnadshavare måste stärkas. Problem i hemmet återspeglas i skolan och kommer fram i form av mobbning och utslagning. För att möta och hantera problem behöver lärarna stöd och utbildning samt färdigheter och verksamhetsmodeller.

Men måste det alltid vara roligt i skolan? Ministerns drömskola är en skola som bejakar elevens naturliga nyfikenhet och där alla får vara sig själva. Skolan stöder alla barn att hitta sina starka sidor. Generaldirektörens drömskola är en oas i vardagen dit man gärna kommer för att lära sig.

- Men för att lära sig krävs det också ansträngningar, påminde Pitkälä.

PISA utmanar och sporrar

I internationella jämförelser av utbildningen hade Finland bland de bästa Pisa-resultaten åren 2000–2006, men de sämre resultaten 2006–2012 har gett anledning till självkritik av grundskolan.

- Finlands Pisa-framgång är ett tydligt bevis på att en hög genomsnittlig prestationsnivå och jämställdhet går hand i hand, påminde Jouni Välijärvi. – Vi hör fortfarande till världstoppen inom alla delområden. Men om vi i fortsättningen vill ta hand om hela åldersklassen och dess potential, hör förebyggande av utslagning till skolans viktigaste sociala uppgifter också i framtiden.

I Finland är skillnaden mellan skolornas studieresultat fortfarande relativt liten. Det finns inte heller några större regionala skillnader.

- Våra skolor är fortfarande rätt så jämbördiga ur lärandesynvinkel, vilket är mycket exceptionellt internationellt sett, sade Välijärvi.

Resultaten från Pisa-undersökningarna är ändå en utmaning med tanke på principen om jämlikhet i utbildningen och kvaliteten i lärandet. När poängskillnaderna mellan eleverna omvandlas till skolår är skillnaderna i kunskaperna mellan den minst framgångsrika och den mest framgångsrika tiondelen av eleverna 5–6 år vid utgången av grundskolan. Kunskapsskillnaderna snarare ökar än minskar.

Skillnaden mellan flickors och pojkars läskompetens är ett och ett halvt år. Detta beror bland annat på att pojkar har en större benägenhet än flickor att avbryta studierna i ett senare skede. Intresset att självmant läsa har minskat mest bland pojkar i de lägre sociala grupperna.

Något som är oroväckande i de senaste Pisa-resultaten är att skillnaden mellan könen till flickornas fördel håller på att öka, också på regional nivå särskilt i östra och norra Finland.

- Detta är ett tecken på att grundskolan skiljer sig åt i olika regioner. Detta borde beaktas genom att skolorna får ökad pedagogisk frihet att anpassa undervisningen till regionala förhållanden, uppmanade Välijärvi.

Även om elevernas lärande är en ständig utmaning för lärarna, verkar inte lärarnas förtroende för det egna arbetet svikta. Enligt Välijärvi visar en enkät att 57 procent av lärarna upplever att deras arbete uppskattas och 87 procent skulle välja läraryrket på nytt. Upp till 95 procent av lärarna anser att läraryrkets positiva sidor överväger de negativa sidorna.

I workshopparna som ordnades i samband med Utbildningsstyrelsens seminarium om den grundläggande utbildningen 7–8.11 behandlades förändringen av verksamhetskulturen i den nya grundskolan.

 

FacebookTwitterYouTube