7.12.2016

PISA 2015: Finländska unga fortfarande på toppen, trots resultatnedgång

Webbnyhet 7.12.2016

Huvudämnet för OECD:s Pisa-undersökning som mäter kunskapsresultat var år 2015 naturvetenskaper. I undersökningen, som publiceras vart tredje år, var finländska 15-åringars kunskaper i naturvetenskapliga ämnen tredje bäst bland OECD-länderna. Finländska unga är fortfarande bland de bästa när det gäller läskunnighet, men de matematiska kunskaperna är oförändrade. Studier i naturvetenskaper inspirerar inte, och som en följd har finländarnas poängtal dalat.

På basis av det genomsnittliga poängtalet (531) i naturvetenskaper är finländska unga i åldern 15 år tredje bäst bland OECD-länderna. Japan hade högre poäng (538) än de övriga OECD-länderna. Finlands, Estlands och Kanadas (528) poäng skiljer sig inte nämnvärt från varandra statistiskt sett.

Av alla länder och områden som deltog hade Singapore (556), Japan, Estland och Taiwan (532) bättre resultat än Finland. Alla ovannämnda länders resultat var klart bättre än i OECD-länderna i genomsnitt.

I Finland har medelvärdet för de naturvetenskapliga ämnena sjunkit med 32 poäng jämfört med 2006 (563 p), då naturvetenskaper senast var huvudämne. Det försämrade resultatet motsvarar nästan ett helt skolårs framsteg. Enligt Pisa-utvärderingen uppnår årligen drygt 6 000 unga i Finland inte tillräckliga grundkunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. Detta ökar risken för att de inte klarar av kraven inom fortsatta studier och i dagens arbetsliv.

Läskunnighet och matematik

I fråga om läskunnighet ligger finländska unga fortfarande i toppen. Den klart bästa nivån i läskunnighet uppnåddes i Singapore, där medelvärdet av elevernas resultat var 535 poäng. Efter Singapore kom de oerhört jämnstarka Hongkong (527 p), Kanada (527), Finland (526) och Irland (521). Bland Finlands grannländer klarade sig Estland bäst med ett resultat som placerade landet strax efter de fem toppländerna. Bland OECD-länderna klarade sig finländska unga nästbäst. Då man beaktar alla deltagarländer kom Finland på fjärde plats. Jämfört med den föregående undersökningen hade Finland förbättrat sitt resultat med två poäng.

De matematiska kunskaperna ligger i Finland på samma nivå som tidigare. Bland OECD-länderna kom Finland på en delad sjunde plats med Danmark. Före oss kom Japan, Korea, Schweiz, Estland, Kanada och Nederländerna. Bland samtliga länder och områden som deltog i undersökningen kom Finland på trettonde plats. År 2013 kom Finland på sjätte plats bland OECD-länderna och på tolfte plats bland samtliga länder.

– Pisa-undersökningen 2015 har ett tudelat budskap. Finland är fortfarande ett ledande land när det gäller utbildning. Den nedgång i inlärningsresultaten som kunnat konstateras under de senaste tio åren har avstannat när det gäller läskunnighet och avtagit när det gäller matematik. Skillnaderna mellan olika skolor är fortfarande små i Finland. Samtidigt visar Pisa att det finns anledning till oro när det gäller jämlikheten inom utbildningen, i synnerhet för pojkarnas del. Också den inverkan som den socioekonomiska bakgrunden har på inlärningsresultaten har börjat öka. Vi måste fundera över vilka förändringar i skolan eller samhället som har lett till att så många pojkar inte motiveras av den inlärningsmodell som skolan erbjuder. Undersökningen visar att grundskolan är i trängande behov av reform, eftersom så många saknar motivation. De reformer som redan har inletts – t.ex. när det gäller nya läroplaner och fortbildning av lärare – behövs verkligen, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Naturvetenskaperna motiverar inte

Av undersökningen framgår det att antalet elever som klarar sig dåligt i de naturvetenskapliga ämnena ökar medan antalet toppelever – i synnerhet pojkar – minskar. Också den regionala jämlikheten minskar.

– Andelen finländska ungdomar med svaga kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena har nästan tredubblats, medan antalet unga med toppkunskaper på området har minskat med nästan en tredjedel. Hela 65 procent av de elever som har svaga kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena är dessutom svaga i matematik och har låg läskunnighet. Av dem är cirka två tredjedelar pojkar, konstaterar universitetsforskare Jouni Vettenranta.

Nivåskillnaden mellan pojkar och flickor har ökat och var störst bland OECD-länderna. Skillnaden var 19 poäng till flickornas fördel. I en jämförelse mellan flickorna i samtliga länder kom flickorna i Finland på andra plats efter flickorna i Singapore. I en jämförelse mellan pojkar placerade sig de finländska pojkarna på tionde plats. Finland var det enda landet där majoriteten av de elever som hade utmärkta kunskaper var flickor. Att pojkarnas resultat gått ned ökar ytterligare skillnaderna mellan könen, till flickornas fördel.

I Finland är skillnaderna mellan olika skolor fortfarande bland de lägsta bland deltagarländerna, men de regionala skillnaderna framträder allt kraftigare. Nu hade i synnerhet huvudstadsregionen betydligt bättre resultat än resten av landet, i synnerhet jämfört med västra Finland och östra Finland.

Elevernas motivation att studera naturvetenskaper, hur de värdesätter naturvetenskaperna och deras tilltro till sin egen förmåga att prestera på det naturvetenskapliga området var i Finland klart svagare än genomsnittet eller låg på sin höjd kring medelvärdet för OECD-länderna. Faktorer som motivation och attityder till naturvetenskaperna påverkar emellertid i hög grad elevernas naturvetenskapliga kunskaper.

– I Finland påverkas kunskapsnivån av elevernas attityder, medan det i OECD-länderna är den socioekonomiska bakgrunden som påverkar mest. Motivationen ökar kunskaperna och kunskaperna ger ytterligare motivation. Detta borde man kunna påverka redan i ett tidigt skede, säger professor Jouni Välijärvi.

– Jag tror fortfarande på de starka sidorna hos vårt utbildningssystem. Vi måste fortsätta att främja jämlika utbildningsmöjligheter, en hög utbildningsnivå för lärarna, omfattande ansvar och frihet att utveckla utbildningen på lokal nivå samt mångprofessionellt samarbete som stöd för lärandet. Vi måste ägna särskild uppmärksamhet åt att väcka elevernas entusiasm och intresse så att alla barn och unga kan finna sina egna styrkeområden i skolan, säger undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Sammanlagt 73 länder/områden deltog i Pisa-undersökningen 2015

Pisa 2015 är den sjätte undersökningen i OECD:s Pisa-undersökningsprogram, som sedan 2000 med tre års mellanrum har utvärderat inlärningsresultaten i läskunnighet samt matematiska och naturvetenskapliga kunskaper. Utvärderingens fokusområde varierar: huvudområdet år 2006 och 2015 var naturvetenskap. Utvärderingen av huvudområdet är omfattande, medan man närmast följer med den allmänna utvecklingen av inlärningsresultaten i fråga om de övriga områdena.

Pisa-undersökningen 2015 genomfördes i Finland inom ramen för en sammanslutning av Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet och Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet.

En grundskolereform är ett av regeringens spetsprojekt

Nya läroplaner för grundskolan togs i bruk i augusti 2016 i fråga om årskurserna 1–6. För årskurserna 7–9 införs nya läroplaner 2017 respektive 2018 och 2019. I de nya läroplanerna för den grundläggande utbildningen ska barn och unga handledas i att ta ansvar för sina studier, och varje elev ska få stöd. Målet är att utveckla grundskolans lärandemiljöer och arbetssätt så att de inspirerar till lärande. Eleven ska sätta upp mål, lösa problem och utvärdera sitt lärande med utgångspunkt i målen. Läroplanerna syftar till att öka elevernas motivation för att lära sig, utveckla inlärningsfärdigheterna och den kognitiva förmågan samt förmågan att samarbeta med andra.

Regeringens program Den nya grundskolan stöder reformen av grundskolan åren 2016–2019. Varje grundskola ska få en tutorlärare som ska handleda de övriga lärarna i att genomföra den nya pedagogiken och främja digitaliseringen inom undervisningen. I samband med utbildningsstyrelsen inrättas ett försökscenter som ska samordna försök på toppnivå som bygger på forskningsrön. Att utveckla den grundläggande utbildningen och fortbildningen för lärare och stödja den utbildningen är ett led i programmet Den nya grundskolan som hör till regeringens spetsprojekt. Utbildningsforumet för lärarutbildning utarbetade i ett brett samarbete med olika intressentgrupper ett utvecklingsprogram för lärarutbildningen, som offentliggjordes den 13 oktober 2016. Under regeringsperioden kommer sammanlagt 90 miljoner euro att användas för programmet Den nya grundskolan.

Som en del av grundskolereformen har undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen kallat alla riksdagspartier till grundskoleforumets parlamentariska grupp för att göra upp teser för framtidens grundskola. Arbetet med forumet och den parlamentariska gruppen infaller under 100-årsjubileet för Finlands självständighet. Teserna offentliggörs i augusti 2017 då skolorna börjar.

Programmet Skolan i rörelse är ett led i spetsprojektet för en grundskolereform. Målet med spetsprojektet är att få alla barn i grundskoleåldern och alla unga att röra på sig minst en timme per dag. Att barn och unga rör sig under skoldagen ökar trivseln i skolan, medan införandet av mer motion inom ramen för olika läroämnen ger omväxling i undervisningsmetoderna. För genomförandet av programmet Skolan i rörelse används 21 miljoner euro 2016–2018.

För att stärka barns och ungas kunskaper i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena pågår det riksomfattande utvecklingsprogrammet Luma Suomi. Programmet blir riksomfattande från ingången av 2017. Inom ramen för programmet stöds undersökande inlärning i fråga om naturvetenskaperna, matematik och teknikfostran, från förskolan till högstadiets sista klasser. För genomförandet av programmet har det reserverats 5 miljoner euro för perioden 2014–2019.

Regeringen genomför också ett program för multimodala färdigheter inom småbarnspedagogik, förskoleundervisning och tidig grundskoleundervisning. Elevernas multimodala färdigheter utvecklas inom alla läroämnen från att behärska vardagsspråket till att behärska språket och framställningssätten i olika kunskapsgrenar. Programmet för multimodala färdigheter genomförs åren 2016–2018 utifrån konkurrensutsättning.

Åtgärderna inom grundskolereformen (promemoria på finska)

Mer information:

Pedagogiska forskningsinstitutet vid Jyväskylä universitet
- professor Jouni Välijärvi, nationell samordnare för Pisa-undersökningen, tfn 050 567 7210
- universitetsforskare Jouni Vettenranta (naturvetenskaper), tfn 040 805 4285

Undervisnings- och kulturministeriet:
- undervisningsråd Tommi Karjalainen, tfn 0295 3 30140
- överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, tfn 0295 3 30258
- specialmedarbetare Heikki Kuutti Uusitalo, tfn 050 3028246

PISA 2015 -resultat

Grundskolereformen

Huvudämnet för OECD:s Pisa-undersökning som mäter kunskapsresultat var år 2015 naturvetenskaper. I undersökningen, som publiceras vart tredje år, var finländska 15-åringars kunskaper i naturvetenskapliga ämnen tredje bäst bland OECD-länderna. Finländska unga är fortfarande bland de bästa när det gäller läskunnighet, men de matematiska kunskaperna är oförändrade. Studier i naturvetenskaper inspirerar inte, och som en följd har finländarnas poängtal dalat.

 

FacebookTwitterYouTube