(Yrkeskraft – ett svenskspråkigt samarbetsnätverk i Österbotten)
Syfte och målsättningar
Målsättningen har varit att utveckla kombinationsstudier på det administrativa planet i Svenska Österbotten främst genom att öka informationen mellan de olika skolorna samt att fortsätta utveckla och intensifiera de redan existerande samarbetsnätverken. Målgruppen utgörs av yrkesinstituten och gymnasierna i regionen. De utvecklingsförslag som åskådliggörs inom projektet utgör verktyg och kan även tillämpas inom andra regioner i Svenskfinland.
Historia
Yrkeskraft startade redan 2005 med syfte att ”öka kännedom och kunskap om lika yrken, branscher och arbetsuppgifter inom dem …” .”Målet ur samhällets synvinkel är att ungdomarnas val av utbildning så långt som möjligt överensstämmer med det prognostiserade arbetskraftsbehovet …”. Tyngdpunkten låg från början på information om olika yrken och branscher.
Under 2006 och 2007 har vi jobbat med olika temaområden, som genomförs parallellt med den av Utbildningsstyrelsen finansierade verksamheten kring utvecklingen av kombinationsstudier i Svenska Österbotten. Övriga temaområden har varit information om prognostisering av utbildnings- och arbetskraftsbehovet i Österbotten med Österbottens förbund som finansiär. Handels- och industriministeriet har finansierat utvecklingssamarbetet skola – arbetsliv. Därutöver har vi finansiering för att informera och få igång Taitaja 9-tävlingarna i Svenskfinland vilket bekostas av Svenska Kulturfonden.
Deltagare/parter
Gymnasier och yrkesinstitut samt några folkhögskolor i svenska Österbotten.
Centrala verksamhetsformer
- Informationsgången mellan de olika parterna (studerande, lärare, förvaltning)
Största delen av verksamheten består av att sprida information och arrangera diskussionstillfällen för de olika skolorna. Den information som framkommit under olika träffar har spridits vidare via projektet, som sedan 2005 utvecklats till ett fungerande samarbetsnätverk på andra stadiet i Svenska Österbotten.
- Studiehandledningen
Studiehandledningen har påverkats såtillvida att nu har studiehandledarna och studerande mer informationsmaterial rörande kombinationsstudier samt olika yrken och branscher att tillgå.
Ledning och förvaltning
- Avtal eller spelregler (ansvarsfördelning och resurser)
För arbetet inom projektet har ingen ansvarsfördelning uppgjorts i och med att utgångsläget inom projektet har bestått i att alla samarbetar och verkar för projektets väl.
- Organisation och ledning (uppgifter, ansvar, resurser)
Svenska yrkesinstitutet/fortbildning och utvecklingstjänster har fungerat som administrator, koordinator och projektansvarig med en projektledare som främsta verkställare. För Yrkeskraft har redan tidigare tillsatts en gemensam styrgrupp för samtliga delmoment. Den består av representanter för företagarföreningen, Länsstyrelsen, Österbottens förbund, gymnasierna och yrkesinstituten samt sakkunniga inom utbildning. Styrgruppens uppgift har varit att utgående från de godkända projektplanerna följa upp och stöda arbetet inom projektet, samt godkänna förändringar i projektplanen.
- Personalens engagemang (hur personalen förbinder sig till verksamheten)
Personalens engagemang har varit varierande. Där personalen i de olika skolorna sett konkret nytta av samarbete har intresset varit stort och delaktigheten total, medan de områden som inte direkt gagnar den specifika skolan väckt mindre intresse och engagemang.
- Utvärdering av verksamheten
En systematisk utvärdering av verksamheten har inte genomförts, utan sporadiska diskussioner med aktiva har förts.
- Utvecklingsmål
Ett mål för vidareutveckling är kursbrickan som erbjuder gymnasiestuderande i regionen en möjlighet att läsa tillämpade kurser vid ett yrkesinstitut. Projektet har deltagit som sakkunnig i utvecklingen av en plan som erbjuder gymnasiestuderande i regionen en möjlighet att läsa tillämpade kurser vid ett yrkesinstitut, en s.k. kursbricka. Brickan kommer att testas vid Svenska yrkesinstitutet och den kommer att erbjuda gymnasiestuderande en studieveckas kurser till självkostnadspris från och med hösten 2008. Det innebär att gymnasierna ersätter yrkesinstitutens kurser till ett överenskommet pris. Desto fler studerande som deltar i intressekursbrickan desto lägre blir kostnaderna per studerande och per kurs. Målet är att brickan utvecklas vidare till att omfatta hela perioder.
I och med att arbetslivet förändrats och ställer nya krav på studerandes kunnande inleds även jobbet med att bygga upp olika modeller för tvärprofessionella studier inom yrkesutbildningen. Byggbranschen kommer att fungera som pilotbransch för detta projekt. Projektet sammankallar sakkunniga från de olika yrkesläroanstalterna för att inleda diskussionerna och planeringen hur kombinationen av studier, dels inom den egna skolan och dels mellan skolorna, skulle kunna lyckas. Avsikten är inte att studerande avlägger två examina utan att de får ett yrke men har en utvidgad sakkännedom från fler branscher.
Uppnådda mål
- Kvantitativa (t.ex. antalet studerande, lärare och studieprestationer) och kvalitativa
Projektet har arrangerat och deltagit i nätverksträff samt diskussions- och informationstillfällen för olika målgrupper med olika innehåll. Ett exempel på innehåll är kombinationsstudier förverkligade enligt ”Kronobymodellen”, dvs. gymnasiestuderandes möjligheter att läsa kurser vid andra läroanstalter. Ytterligare har projektet synliggjort kombinationsstudier främst genom pressinfo rörande rapporten om kombistudier.
Projektet har förverkligat två stycken inspirations- och fortbildningsträffar för lärare inom gemensamma ämnen. Avsikten med träffarna var förutom att utbyta erfarenheter också att inspireras till nya metoder samt att utveckla sin egen kompetens.
Målet har varit att alla tre regioner som ingår i projektet skall ha en färdig utvecklingsplan som alla kan omfatta vid projektets slut. Resurser för utvecklandet av planen har tilldelats olika skolor. Resultatet av verksamheten är presentationer samt olika slag av guider riktade till kombistuderande. Således har detta mål inte helt uppnåtts. Men projektet har åstadkommit en större öppenhet och förståelse mellan gymnasie- och yrkesutbildningen samt att alla delaktiga är mer positiv till samarbete nu än tidigare. Slutligen har projektorganisationen dryftat regiongymnasietanken.