Man kan stärka inlärningsförutsättningarna och förebygga inlärningsstörningar genom att stödja barnens språkliga utveckling i småbarnsfostran, satsa på motion i skolvardagen och skräddarsydda undervisningsarrangemang för specialgrupper. Den senaste hjärnforskningen visar att sociala och fysiska faktorer i hög grad främjar skolframgången och utvecklingen av kognitiva färdigheter.

Utbildningsstyrelsens färska publikation Aivot, oppimisen valmiudet ja koulunkäynti (Hjärnan, lärande och skolgång) granskar utvecklingen av förmågan att lära sig ur neuro- och kognitionsvetenskapligt perspektiv. Eftersom hjärnan utvecklas neurobiologiskt ända till vuxen ålder, kan man från tidig barndom påverka hjärnans mognad genom undervisning. Tidiga upplevelser i uppväxtmiljön formar hjärnans nervnätverk och påverkar barnets tal och motorik, beteende samt styrning av känslor och tankar senare i livet.

Växelverkan i familjen lägger grunden för barnets utveckling utanför hemmet. En tidig språklig utveckling främjar läsfärdigheten och det senare lärandet. Därför är det med tanke på skolmognaden viktigt att följa med och stödja barnets språkliga utveckling, såväl i hemmet som i dagvården. Ur neuro- och kognitionsvetenskaplig synvinkel är mänskligt samspel i inlärningssituationer och lärarens förmåga att bekräfta barnets initiativ kännetecken för högklassig pedagogik.

Fysisk aktivitet bidrar positivt till strukturella förändringar i hjärnan, bl.a. genom att öka hjärnans blodcirkulation och skapa nya nervceller. Det här ökar individens inlärningspotential. Den senaste tidens undersökningar visar att en bra fysisk kondition och grundläggande motoriska färdigheter också främjar förmågan att lära sig matematik, läsning och att förstå det man läser. Syftet med att främja fysisk aktivitet i skolvardagen genom rastaktiviteter, pausgymnastik och klubbverksamhet är också att främja inlärningsresultaten.

Undervisning i klass hjälper inte alltid barn som lider av inlärnings- och uppmärksamhetsstörningar eller specialbegåvade barn att uppnå sin fulla inlärningspotential. Hjärnans nervnätverk fungerar annorlunda hos överaktiva barn och barn med läs- och skrivsvårigheter. Problem att följa med undervisningen och dålig skolframgång sänker motivationen, vilket åter ökar risken för störande beteende. Också specialbegåvade barn kan bli frustrerade och störa andra, om de upplever att undervisningen går för långsamt framåt. Därför är det också ur neuro- och kognitionsvetenskaplig synvinkel motiverat att anpassa undervisningen till dessa specialgruppers behov genom olika arrangemang, vård- och terapimetoder.

Publikation:
Aivot, oppimisen valmiudet ja koulunkäynti. Neuro- och kognitionsvetenskapligt perspektiv. Lägesrapport, januari 2012. Redaktörer: Teija Kujala, Christina M. Krause, Nina Sajaniemi, Maarit Silvén, Timo Jaakkola och Kari Nyyssölä.

Publikationen på Internet

Tilläggsuppgifter av Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Kari Nyyssölä, tel. 040 348 7819

Man kan stärka inlärningsförutsättningarna och förebygga inlärningsstörningar genom att stödja barnens språkliga utveckling i småbarnsfostran, satsa på motion i skolvardagen och skräddarsydda undervisningsarrangemang för specialgrupper. Den senaste hjärnforskningen visar att sociala och fysiska faktorer i hög grad främjar skolframgången och utvecklingen av kognitiva färdigheter.