Utbildningsstyrelsens pressmeddelande 21.12.2011

I de europeiska länderna pågår många program och projekt för att utveckla undervisningen i naturvetenskaper, men endast åtta länder har en heltäckande nationell utvecklingsstrategi för den naturvetenskapliga undervisningen. Få åtgärder har hittills vidtagits för att exempelvis öka flickornas intresse eller stödja begåvade elever.

Detta konstateras i Eurydice-nätverkets nya rapport Science Education in Europe: National Policies, Practices and Research. Rapporten granskar undervisningen i naturvetenskaper och politiken kring den i EU-länderna, Liechtenstein, Norge, Turkiet och på Island. Rapporten gäller läsåret 2010–2011.

Enligt rapporten fokuserar de nationella strategierna för undervisningen i naturvetenskaper i allmänhet på tre områden: läroplaner, undervisningsmetoder och lärarutbildning. Många program betonar samarbetet mellan skolor, universitet, offentliga ämbetsverk och näringslivet. Också LUMA-centren, som verkar i samband med olika universitet, främjar undervisningen i naturvetenskaper och matematik i Finland.

Ska naturvetenskaperna vara fristående eller integrerade ämnen?

I de flesta europeiska länder börjar eleverna studera naturvetenskaper som ett integrerat ämne. På utbildningsnivå ISCED2, som i Finland motsvarar de högre årskurserna i den grundläggande utbildningen, blir biologi, geografi, fysik och kemi fristående ämnen. Många läroplaner betonar ändå sambandet mellan naturvetenskaperna och lärarna uppmanas dra nytta av de gemensamma infallsvinklar som är kännetecknande för naturvetenskaperna. I utbildningen på andra stadiet (ISCED3) är naturvetenskaperna ofta valfria efter det första studieåret, vilket gör att det finns stora skillnader i elevernas kunskapsnivå.

Undersökningar visar att en fokusering på elevernas vardagsupplevelser och på samhällsfrågor väcker deras intresse för naturvetenskaper. I så gott som alla länder i Europa rekommenderas därför sådana undervisningsmetoder. Läroplanerna för de lägre årskurserna i den grundläggande utbildningen fokuserar i allmänhet på prov och projektarbeten, i de högre årskurserna och gymnasiet tas också vetenskapens samhälleliga dimensioner upp.

Nationella utvärderingar och lärarutbildning

Inlärningsresultaten i naturvetenskapliga ämnen utvärderas i första hand med samma traditionella metoder som i övriga ämnen. Läroplanerna innehåller inga närmare anvisningar om utvärdering av naturvetenskapligt tänkande, även om det i många länder rekommenderas att man utvärderar praktiskt arbete och olika projekt. I de flesta länder som ingår i undersökningen mäts elevernas naturvetenskapliga kunskaper genom minst ett nationellt prov under den skolpliktiga tiden. Naturvetenskaperna har dock ännu inte en lika viktig ställning i den nationella utvärderingen som matematik och läsfärdighet, även om standardiserade prov har blivit vanligare.

De senaste utvärderingarna har visat att det är viktigt att stärka lärarnas ämneskunskaper och pedagogiska kunskaper när man vill utveckla undervisningen i naturvetenskaper. Detta mål hör därför ofta till de nationella utvecklingsstrategierna för den naturvetenskapliga undervisningen. Många länder satsar numera på fortgående utbildning av lärarna i samarbete med vetenskapscentra och andra samarbetspartner. Enligt rapporten fokuserar utbildningen i tillräckligt hög grad på innehållet i läroplanen och olika undervisningssituationer. Däremot uppmärksammas exempelvis elever med särskilda behov eller skillnader mellan könen i mindre utsträckning. Det går ändå inte att utifrån det här dra direkta slutsatser om lärarnas färdigheter att uppmärksamma dessa faktorer i undervisningen.

Rapporten konstaterar också att inte ett enda land i Europa har någon klar strategi för hur elever som klarar sig dåligt i naturvetenskapliga ämnen ska stödjas. Oftast erbjuds eleverna allmänt stöd oberoende av i vilket ämne inlärningssvårigheterna framträder. Stödåtgärderna omfattar till exempel differentierad undervisning, tutorundervisning och stödgrupper. Skolorna får i många länder fritt välja på vilket sätt de tar itu med inlärningssvårigheterna.

Publikationen Science Education in Europe: National Policies, Practices and Research

Sammandrag på finska  

Tilläggsuppgifter på Utbildningsstyrelsen:
Undervisningsråd Marja Montonen, tel  040 348 7273
Undervisningsråd Lea Houtsonen, tel 040 348 7280
Undervisningsråd Matti Kyrö, tel 040 348 7124

I de europeiska länderna pågår många program och projekt för att utveckla undervisningen i naturvetenskaper, men endast åtta länder har en heltäckande nationell utvecklingsstrategi för den naturvetenskapliga undervisningen. Få åtgärder har hittills vidtagits för att exempelvis öka flickornas intresse eller stödja begåvade elever.