Svenskspråkig glossarium

A · B · C · D · E · F · G · H · I · J · K · L · M · N · O · P · R · S · T · U · V · Y · Å · Ö


A

Aktör
Aktori
Actor

En aktör innehar en viktig och ofta kontrollinriktad roll i ett system eller en organisation el.dyl. Vid förändringar är det aktören/aktörerna som sätter i gång en process. Se till exempel Mjuk systemmetodologi.

Analogiskt tänkande
Analogia-ajattelu
Analogy

En metod där ett fenomen som annars är svårt att granskas jämförs med ett annat fenomen som är lättare att observera och analysera. T.ex. i fysiken kan fenomen i ett magnetfält granskas med hjälp av ett elektroniskt fält och elektriska fenomen sedan analyseras med hjälp av. mekaniska fenomen, eftersom fenomenen har liknande matematiska beskrivningar även om de har olika egenskaper. Med hjälp av mätresultat i det ena fenomenet kan man tillförlitligt beräkna vilka värden olika faktorer av det granskade fenomenet hade fått i en eventuell forskningssituation. Inom framtidsforskning och de humanistiska vetenskaperna ges det i allmänhet inte möjligheter att göra motsvarande jämförelser mellan olika fenomen. Det hermeneutiska analogitankesättet utnyttjar förstående metoder och är insiktsfull i sina jämförelser. Som en parallell kan man lyfta fram en annan historisk tidsperiod med ett välkänt händelsebelopp och genom den försöka förstå det studerade fenomenets framtida utveckling. Samtidigt antar man att denna historiska tidsperiod med ett känt och innehållsmässigt annorlunda händelseförlopp till sin struktur och till vissa karaktäristiska delar är jämförbar med det granskade fenomenet. Händelseförloppet för det fenomen som man redan känner till gör att man kan dra slutsatser om det som kan hända med det studerade, mer okända fenomenet.

Analys
Analyysi
Analysis

Att upplösa i beståndsdelar, att granska genom uppdelning, disposition eller specificering. Till dispositionen hör 1) en beskrivning av det granskade fenomenet 2) en kausal förklaring och/eller en intentionell tolkning 3) lagenlig eller komparativ projektion av tidsmässiga, lokala eller konceptuella observationer 4) framförande av motiverade generaliseringar.

Analys av värdekedjan
Arvoketjuanalyysi
Value chain analysis

Genom att analysera värdekedjan kan man från företagets synvinkel klarlägga hela den process där värdet av företagets produkter eller tjänster skapas. Analysen av värdekedjan är ett exempel på kortsiktiga och medellånga verktyg på mikronivå. Analysobjektet kan vara ett enskilt företag, ett nätverk av företag eller ett företagskluster som består av kompetensskapande nätverk av företag eller samfund. Analysen är klart framtidsorienterad. Genom att utnyttja prognostiseringsmetoder kan man med en analys av värdekedjan lätt komma underfund med företagets verkliga utvecklingsbehov samt relevanta utbildningsbehov för personalen.

Arbetsförmedlingsstatistik (arbetsministeriets arbetsförmedlingsstatistik)
Työnvälitystilasto (työministeriön työnvälitystilasto)
Employment service statistics (Ministry of Labour employment service statistics)

Utdrag ur arbetsministeriets beskrivning av arbetsförmedlingsstatistiken: "Arbetsförmedlingsstatistiken innehåller viktiga data om arbetssökande som registrerats vid arbetskraftsbyråerna, speciellt om arbetslösa arbetssökande, arbetskraftspolitiska åtgärder och lediga arbetsplatser. Grupperna med arbetssökande beskrivs med antalet personer liksom också antalet deltagare i arbetskraftspolitiska åtgärder. De lediga arbetsplatserna är lika med antalet lediga arbetsplatser som finns anmälda hos arbetskraftsbyrån vid granskningsögonblicket. Arbetslösa personer skall registrera sig vid arbetskraftsbyrån som arbetslösa arbetssökande för att få utkomstskydd för arbetslösa. Likaså måste personer som får arbetslöshetspension vara arbetssökande vid arbetskraftsbyrån medan de får pensionen."

Arbetsgruppen för beredning av en utvecklingsplan för utbildning och forskning
Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelman valmistelutyöryhmä
Preparatory working group for the Development Plan for Education and Research

Utbildningsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp som ska förbereda utarbetandet av en utvecklingsplan för år 2007-212. Arbetsgruppens uppgift är att komma med förslag om nödvändiga utredningar, utarbeta ett utkast till Utvecklingsplan för utbildningen och forskningen och senast den 12 oktober 2007 lämna in förslaget till undervisningsministeriet som beaktar utlåtandena om utkastet i sitt arbete.

Arbetskraft
Työvoima
Labour force

Arbetskraften utgör summan av alla personer som är sysselsatta och som är arbetslösa. (Källa: Statistikcentralen)

Arbetskraftsandel
Työvoimaosuus
Labour force participation rate

Den procentuella andelen arbetskraft av befolkningen i arbetsför ålder: 1 = L/P * 100 där L står för arbetskraften och P för befolkningen. (Källa: Statistikcentralen)

Arbetskraftsmetod
Työvoimamenetelmä
Labour force method

En metod för prognostisering av kvantitativa förändringar i arbetskraftsbehoven utgående från arbetslivets behov. I Finland har man länge använt arbetskraftsmetoden för en prognostisering av kvantitativa förändringar i utbildningsstrukturer samt utbildningsbehov baserade på arbetskraftsbehoven (Koulutussuunnittelun neuvottelukunta KOSUNE och senare modellerna Kvalitativ prognostering av utbildningsbehoven (MITENNA) och MARE). Man utgår oftast från branschvisa prognoser på vilka man sedan grundar prognostiseringen av yrkesstrukturerna. Resultatet av modellen är kvantitativa förändringar i yrken (eller oftast yrkesgrupper) under en viss period. Om man sammanfattar dessa resultat med prognostiserade arbetskraftsavgångar, kan man med den s.k. konverteringsnyckeln mellan yrken och utbildning räkna ut utbildningsbehoven.

Arbetskraftsundersökning
Työvoimatutkimus
Labour force survey

Beskrivning: Arbetskraftsundersökningen (Labour Force Survey) samlar in statistikuppgifter om arbetsdeltagande, sysselsättning, arbetslöshet och arbetstider för den befolkningsdel som är i åldern 15-74 år. Uppgifterna samlas in genom telefonintervjuer och det månatliga urvalet är omkring 12 000 personer. På basis av uppgifterna skapas en bild av hela den 15-74-åriga befolkningens verksamhet. Sedan år 1999 har man gjort en s.k. ad hoc modul i samband med arbetskraftsundersökningen, vars ämne varierar från år till år. Läs hela beskrivningen av arbetskraftsundersökning på webbsidor av Statistikcentralen. *

Arbetslivsinriktade utbildningsplaner vid läroanstalterna
Työelämälähtöisyys oppilaitosten koulutussuunnittelussa
Relevance to working life in educational institutions' educational planning

Andra stadiets läroanstalter kan på många olika sätt ta reda på hurdan kompetens det behövs i arbetslivet i dag och i framtiden. Läroanstalterna och representanterna för olika utbildningsområden följer med prognostiseringen av kompetensbehoven på riksomfattande och regional nivå. Därtill har läroanstalterna även fått en prognostiseringsuppgift i lagstiftningen, som de genomför tillsammans med företag i regionen för att på olika sätt kunna svara mot arbetslivets behov. Med hjälp av en systematisk utredning av kompetensbehoven kan läroanstalterna fokusera sina resurser på sådana utbildningsområden och utbildningar som behövs mest i arbetslivet. Genom en personlig dialog mellan representanter för företagen och utbildningen är det möjligt att planera och genomföra utbildningen direkt för behoven i arbetslivet.

Työtön
Arbetslös
Unemployed person

En arbetslös person är en person som under referensveckan saknade arbete, som aktivt sökt arbete som löntagare eller företagare under de senaste fyra veckorna och som skulle kunna ta emot arbete inom två veckor. En studerande, en person som är permitterad tillsvidare eller en person som får arbetslöshetspension kan vara arbetslös, ifall kriterierna för aktivt arbetssökande och emottagande av arbete uppfylls. Också en person utan arbete, som väntar på att ett överenskommet arbete skall börja inom två veckor räknas som arbetslös. (Källa: Statistikcentralen)

Argumentationsanalys
Argumentaatioanalyysi
Argument analysis

Argumentation innebär att motivera sina egna påståenden. En oskiljaktig del av diskussionen är att framföra och motivera sina påståenden. I vetenskapliga diskussioner är det viktigt med starka argument för sina påståenden. Framtidsargumentering och argumentationsanalys är särskilt viktig i Delfoi-undersökningar.

Avgång
Poistuma
Attrition; natural wastage

I prognostiseringen betyder termen avgång i allmänhet den bestående avgången av arbetskraft till den grupp som är utanför den sysselsatta arbetskraften. Med den s.k. arbetskraftsmetoden och dess tillämpningar prognostiseras avgången så att den består av tre grupper: pensionsavgång, arbetsoförmåga samt dödlighet. T.ex. i Mitenna -projektet, som avslutades 1999, förutsågs det att ca 820 000 människor av den sysselsatta arbetskraften kommer att avgå under perioden 1995-2010. Av denna andel uppskattades ca 67 % avgå på grund av arbetsoförmåga, 28 % på grund av ålderspension och 5 % på grund av död. Sammanlagt kommer förändringen i arbetskraften samt avgången att medföra nya arbetskraftsbehov (m.a.o. öppnas arbetstillfällen för nyrekrytering).

TAKAISIN YLÖS

B

BSV
SVA
SIA

En bedömning av sociala verkningar (BSV) utreder effekterna av planer, projekt och program på människornas levnadsförhållanden, trivsel och välbefinnande. Människor förstås såväl som objekt som aktiva objekt påverkas som aktiva parter i planeringen. De sociala effekterna kan visa sig som förändringar i människornas välbefinnande (trivsel, trygghet och sociala relationer) eller i deras behov av tjänster (boende, service, sysselsättning, befolkningsmängd och struktur, näringsverksamhet).

Backcasting (prognostiseringen Tillbaka från framtiden)
Backcasting, takaisin tulevaisuudesta ennakointi
Backcasting

Prognostiseringen Tillbaka från framtiden (backcasting) är ett sätt för framtidsforskningen att närma sig sitt studieobjekt. Metoden karaktäriseras av problemlösning och kan tillämpas på mycket långsiktiga problemområden som t.ex. problematiken kring hållbar utveckling. Syftet med backcasting är att framkalla framtidsbilder för beslutsfattarna och den breda allmänheten för att de ska kunna bilda sig åsikter och fatta beslut.

Barometer
Barometri
Barometer

En mätnings metod där samma frågor upprepas med regelbundna intervaller och resultaten granskas genom att skillnaderna mellan olika urval och olika tidpunkter jämförs. Se Framtidsbarometern.

Baronett, (Baronetti)
Baronetti
Baronet, (Baronetti)

Ett prognostiseringssystem för arbetslivskompetens. Systemet har utvecklats i Satakunta.

Bedömning av konsekvenser för människan
Ihmisiin kohdistuvien vaikutusten arviointi (IVA)
Human impact assessment (HuIA)

Avsikten med bedömning av konsekvenser för människan är att på förhand producera uppgifter om sådana konsekvenser av ett projekt, en plan, ett program eller ett beslut som riktar sig mot människornas hälsa och välfärd.
Bedömningen av konsekvenser fungerar som ett hjälpmedel vid planering och beslutsfattande. Med hjälp av den kan man finna nya synvinklar och lösningsalternativ. I motsats till den traditionella evaluationsforskningen är bedömningen av konsekvenser för människan förebyggande, den granskar konsekvenserna av beslut som befinner sig på planeringsstadiet. Läs mera om bedömning av konsekvenser på webbsidorna av Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes.

Bedömning av sociala verkningar (BSV)
Sosiaalisten vaikutusten arviointi (SVA)
Social Impact Assessment (SIA)

Se BSV.

Befolkningen som inte ingår i arbetskraften
Työvoimaan kuulumaton
Person outside the labour force

Den befolkning som inte ingår i arbetskraften utgörs av personer som inte arbetar eller är arbetslösa. Personer som inte ingår i arbetskraften är bl.a. studerande, värnpliktiga, personer som sköter eget hushåll, personer som får ålderspension, arbetsoförmögna, latent arbetssökande, personer som lever på ränte- och kapitalinkomster samt vissa andra som inte räknas till grupperna ovan. (Källa: Statistikcentralen)

Behovet av ny arbetskraft
Uuden työvoiman tarve
Demand for new labour

Termen används i den prognostisering som baserar sig på s.k. arbetskraftsmetoden för att klarlägga hur stort behovet av helt ny arbetskraft är under en prognosperiod så att efterfrågan på arbetskraft kunde tillfredställas. Behovet av ny arbetskraft kan analyseras enligt yrken, yrkesgrupper eller hela arbetskraftsutbudet. Behovet av ny arbetskraft utgör summan av förändringen i yrkesverksamma och bortfallet., Om det i en yrkesgrupp till exempel under det prognostiserade året finns 200 fler yrkesverksamma än under utgångsåret samt 800 personer utgår mellan utgångsåret och prognosåret, är behovet av ny arbetskraft i denna arbetsgrupp 1000 personer. Ibland talas det om öppningar av arbetstillfällen eller nyrekrytering.

Beslutsträd som analysmetod
Päätöspuuanalyysi
Relevance tree

Beslutsträdsanalysen är en beslutsmetod som förädlats ur hierarkiprocessen, som utöver en jämförelse av kriterierna också gör det möjligt att beakta osäkerhets- och riskfaktorerna. Värdena i beslutsträdet är estimerade framtida värden på de studerade händelserna ifall de förverkligas.

Biofuturologi
Biofuturologia
Biofuturology

1) Förutsägelse av utvecklingen av den naturliga och levande dvs. evolutionen. 2) Människans och kulturens inverkan på den biologiska evolutionen. 3) Möjligheter att genom vetenskap och teknik, i synnerhet genteknik, modifiera och skapa nya arter och ekologiska samfund.

Brainstorming
Aivoriihi
Brainstorming

Ett ofta i grupp utfört fritt bollande med idéer och kartläggning av möjliga alternativ. Målet är att finna en kreativ lösning eller flera lösningsmodeller för ett aktuellt problem.

Brand
Brändi, brandi
Brand

Avser märke, varumärke och märkesvara. Ett brand är emellertid mera än en produkt. Ett brand kan vara en organisation, ett företag, en produkt, en produktgrupp, ett projekt eller till och med en person. I snäv bemärkelse är ett brand ett varumärke eller ett företags logotyp och i vid bemärkelse är det en intern process som skapar mervärde och konkurrenskraft i en organisation.

Brytningsperiod
Murrosaika
Transition

En instabil period mellan två stabila perioder då den kommande utvecklingen inte är lätt att förutse med t.ex. tidsserier eller andra metoder. Omständigheter och händelser har abrupta och oanade samverkande effekter som förändrar slutresultaten och på detta sätt ökar risken och osäkerheten.

TAKAISIN YLÖS

C

Conjoint-analys (kombinationsanalys)
Yhdistelmäanalyysi eli Conjoint -analyysi
Conjoint analysis

En conjoint-analys är en samtidig bedömning av flera delfaktorer. Conjoint-analysen bygger på en teori om konsumentens val, en effektiv och snabb marknadsundersökningsmetod för att analysera kundernas köpbeteende. Conjoint-analysen används vanligen vid planeringen av nya produkter, vid prissättning av produkter och tjänster samt vid kundsegmentering. Conjoint-analys är också en allmän term för analytiska tekniker med vilka man i beslutssituationer synliggör olika sammanknutna dekompositionsmodeller. Metoden har gett upphov till en del nya tillämpningar för prognostisering.

TAKAISIN YLÖS 

D

D.O.L.
D.O.L.
D.S.C.

Dynamisk (kan kompletteras, modifieras och uppdateras) kompetensklassificering med vilken kvalitativt material om företagens kompetensbehov kan kalkyleras statistiskt. 

Data mining
Tiedon louhinta / data mining
Data mining

Vid data mining utvecklas och tillämpas matematiska, statistiska och adb-(halv)automatiska metoder för analys av stora datamängder. Syftet är att ur databaser söka efter intressant information algoritmiskt effektivt. Data mining är inte direkt en statistisk vetenskap, men i praktiken är syftet i grund och botten det samma, eftersom syftet är prognostisering. Utöver prognostisering och den förståelse som materialet ger betonar data mining automatiska och maskinintelligenta metoder samt algoritmisk effektivitet. Det analyserade materialet kan även vara sådant att det ursprungligen insamlats för något annat än dataanalytiska ändamål (loggdatabaser, tidningarnas korpusmaterial osv.) Till exempel text mining kan utnyttjas vid prognostisering.

Delfi-tekniken
Delfoi-tekniikka, delfoi, delfitekniikka
Delphi technique

En expertmetod; en strukturerad, halvstrukturerad eller etappvis utförd frågemetod för att lyfta fram en grupps (i synnerhet expertgruppers) åsikter om ett visst tema och förädla dem till kunskap. Tyst kunskap baserar sig på subjektiva åsikter, och är en viktig del av och grunden för framtidskunskap. Metoden utvecklades 1953 av Olaf Helmer och Norman Dalkey och i början tillämpades den i planeringen av militära strategier inom Research and Development Corporation - RAND-projektet i USA. Delfi består oftast av två eller tre expertpaneldebatter, där åsikterna samlas in, och den erhållna informationen (i synnerhet de åsikter och argumenteringar som avviker från majoritetens linjedragningar) skickas tillbaka till experterna för närmare granskning. Ursprungligen skapades Delfi-metoden för att nå konsensus i expertåsikter, och paneldebatterna upprepades så länge tills målet nåddes. Nuförtiden koncentrerar man sig på Delfi snarast på att studera meningsskiljaktigheter och forskarna strävar efter att komma fram till en så omfattande förståelse som möjligt av de olika expertåsikterna och tankarna samt argumenteringar för dem. I dagens läge utnyttjas ofta olika nätverksbaserade specialprogram som t.ex. Professional DelfiScan för att genomföra Delfi.

Den endogena tillväxtmodellen
Endogeenisen kasvun malli
Endogenous growth model

Den endogena tillväxtmodellen går ut på att tillväxttakten bestäms inom själva modellen, som den teknologiska utvecklingen utgår ifrån. Den endogena tillväxtteorin antar att en kumulering av kunskap, kompetens och teknologi, som omfattar ett mångsidigt nätverk av ekonomiska aktörer, producerar en större ekonomisk effektivitetsinverkan än kapital och arbetsallokering.

Den medellånga tidsperspektiven
Keskipitkä aikaväli
Medium-term

I prognostiseringen avser det medellånga tidsperspektivet oftast ca 3-8 år från nuet framåt dvs. till det år som är målet för forskningen. 

Den tredje sektorn
Kolmas sektori
Third sector

Den tredje sektorn avser den grupp aktörer som befäst sin ställning vid sidan av den privata och den offentliga sektorn. Den tredje sektorn utgör en medborgarverksamhet som utgår från medborgarnas egen aktivitet, viljan att hjälpa, behovet av intressebevakning och talkoanda. Den tredje sektorn skiljer sig från den privata sektorn framför allt därigenom att den inte bygger på ägande, utan på medlemskap. Den tredje sektorns aktörer är till exempel idrottsföreningar, kvinnoorganisationer, ungdomsföreningar, seniororganisationer, intresse- och expertorganisationer för barn, familjer eller handikappade, natur- och djurskyddsorganisationer, invånarföreningar, hobbyföreningar och religiösa organisationer. Den tredje sektorns roll väntas öka och förändras under de närmaste åren när de stora årsklasserna går i pension. 

Deskriptiv
Deskriptiivinen
Descriptive

Illustrerande eller berättande. 

Determinism
Determinismi
Determinism

En föreställning om att allt det som händer i framtiden är kausalt helt förutbestämt p.g.a det som hittills har hänt.

Diskontinuitet
Epäjatkuvuus
Discontinuity

En trendförändring en abrupt och radikal förändring i fenomenets kvalitet eller utvecklingsriktning.

Driving force -fenomen, drivkrafter
Driving force -ilmiöt, driver-ilmiöt
Driving forces, drivers

Fenomen på samhälls- eller makronivå som styr beslut och val men som inte nödvändigtvis kommer att fortsätta i framtiden i samma (analogisk) mening som "trender" eller "megatrender". Egentligen har drivkrafterna ingen riktning men ändå påverkar de beslut och val antingen på ett medvetet eller omedvetet plan. De kan vara speciella premisser eller grundföreställningar som finns i samhället, i organisationer eller hos individuella aktörer knutna till tider och seder, m.a.o. en grupp antaganden. De uttrycks sällan verbalt eller skriftligt, men de ifrågasätts inte heller. Att kritisera rådande drivkraft väcker oftast mycket uppmärksamhet och motstånd.

Dynamisk kompetensklassificering (D.O.L.)
Dynaaminen osaamisluokitus (D.O.L.)
Dynamic Skills Classification (D.S.C.)

Se D.O.L..

Dystopi
Dystopia
Dystopia

1) Ett i framtiden existerande rum och/eller en tidpunkt där läget är värre än i nuet eller i det rum och/eller den tidpunkt som det jämförs med. 2) En räcka sakförhållanden som överför rådande nutida dåliga omständigheter i framtiden. Se motsatsen Utopi.

TAKAISIN YLÖS

 

E

ESF-prognostisering
ESR-ennakointi
ESF foresight

En prognostisering understödd av Europeiska socialfonden. Begreppet ESF -prognostisering togs i bruk under programperioden 1995-1999 då arbetskraftsministeriet, undervisningsministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet delfinansierade nästan 200 prognostiseringsprojekt. Det sägs att man då skapade ett s.k. projektbaserat prognostiseringssystem. Under den tiden ingick prognostisering som prioritet i programmet Mål 4 Under programperioden 2000-2006 bildar prognostiseringen inte en egen verksamhetsram utan är med i programmet Mål 3 som en horisontell prioritering genom den s.k. integreringsprincipen, dvs. den beaktas vid utarbetandet av programmen och projektplanerna. (Källa: Arbetskraftsministeriet).

Efterfrågan av utbildning
Koulutuksen kysyntä
Demand for education

I en prognostisering likställs efterfrågan på utbildning med antalet inkommande ansökningarna till en viss utbildning. Efterfrågan är stor (t.ex. till ett visst studieområde) om det finns många sökande. Fenomenet kan mätas t.ex. i antalet sökande till ett visst studieområde och/eller -nivå i relation till utbudet av utbildningsplatser. Med hänvisning till arbetsmarknaden ser man ibland att en utbildning har stor efterfrågan ifall de utexaminerade från en särskild linje är eftertraktade som arbetskraft.

Ekonometrisk tidsserieanalys
Ekonometrinen aikasarja-analyysi
Econometric time series analysis

Att utnyttja tidsseriemodeller för att beskriva, analysera och förutse ekonomiska fenomen.

Estimering
Estimointi
Estimation, assessment

Evaluering, utvärdering, värdesättning, t.ex. att beräkna statistiska parametrar ur forskningsdata.

Evolution
Evoluutio
Evolution change

En förändringsprocess från en enklare nivå till en mera komplicerad nivå. En förändring av biologiska arter, raser osv. eller en samhällelig utveckling till följd av en gradvis eller en relativt stabil social, politisk, ekonomisk osv. process. Evolution innebär anpassning till olika miljöfaktorer i omgivningen samt till förändringar i dem. Evolutionism = utvecklingslära, en uppfattning om att alla händelser är en del av ett stort, gemensamt, lagenligt utvecklingsförlopp.

Expertpanel
Asiantuntijapaneeli
Expert panel

En grupp experter kring en tema eller ett fenomen som samlas för att diskutera och/eller skapa material som baserar sig på åsikter om frågor som på något annat sätt berör framtida utmaningar och förändringar på temaområdet. 

Extrapolering, trendextrapolering
Ekstrapolointi, trendiekstrapolointi
Extrapolation, trend extrapolation

Se Trendextrapolering, extrapolering.

TAKAISIN YLÖS

F

Faktoranalys
Faktorianalyysi
Factor analysis

Med en faktoranalys försöker man finna faktorer eller korrelationen (samvariationen) mellan de variabler som beskriver det som observeras. Vissa observerade egenskaper kan inte iakttas direkt, utan kunskap om dem fås endast indirekt. Faktorn kan förstås som en sorts hypotetisk konstruktion eller ett teoretiskt begrepp, vars existens kan härledas ur konkreta iakttagelser.

Foregångare-metod
Edeltäjä-analyysi
Predecessor analysis

En analogimetod som kan tillämpas för forskning i kulturella utvecklingsfaser hos ett visst objekt. Pågående eller inträffade kulturella fenomen under olika tider och i olika samhällen jämförs med varandra och tanken bakom denna analys är att kulturer med en långsammare utveckling genomgår samma utvecklingsfaser som de kulturer som anses gå före i utvecklingen. 

Framsyn, prognostisering, förutsägelse, anticipering
Ennakointi
Foresight, anticipation

Som synonym till Framtidsforskning används framsyn i betydelsen att behärska nutiden som förändras medan vi går mot framtiden med hjälp av kunskap om det förflutna, nutiden och det kommande. I prognostisering inkluderar man framtidsbeskrivningar; skapandet, utvecklingen och utnyttjandet av analyssystem; produktion, anskaffning, processering, behandling, analysering samt rapportering av framtida kunskaper. Termen "prognostisering" används ofta med avseende på speciella planeringsmetoder för att särskilja dem från egentlig framtidsforskning.

Framtidsbarometern
Tulevaisuusbarometri (TUBARO)
Futures barometer (FUBARO)

Framtidsbarometern är en metod för att granska expertgruppens bedömningar av ett fenomens eller en institutions (t.ex. utbildningens) utveckling, och förändringar och vilken inverkan och vilka egenskaper de ger upphov till i framtiden. Informationen samlas in genom expertpaneler (t.ex. Delfi-tekniken) och analyseras (t.ex. Korsverkan analys). Framtidsbarometern producerar bakgrundsmaterial till temadebatten och ger stöd för besluten. Med flera kronologiska TUBARO på samma temaområde kan man samla och studera Svaga signaler, trender och andra förändringar i omgivningen. Dessutom kan resultatet kring förändringsfenomenen utnyttjas som grund för scenariearbetet.

Framtidsbilder, framtidsimagen
Tulevaisuudenkuva, tulevaisuuskuva
Image of the future

En bild på förståelse, kunskap och tolkningar, observationer, föreställningar, värderingar och förhoppningar samt rädsla. Framtidsbilder påverkar medvetet och omedvetet alla individuella och samhälleliga beslut och val. Därför har positiva och negativa värderingar av framtidsbilder betydelse både för individuell och för samhällelig motivation och aktivering i beslutprocesser och val. Påverkan är dialektisk och genom motpoler självförstärkande: samtidigt som nutida beslut och val påverkar kvaliteten på framtiden, påverkar nyanserna i framtidsbilderna innehåller i beslut och val. De framtidsbilder som representerar framtida, icke-möjliga tillstånd kallas omöjliga framtider eller framtidsbilder. Bland möjliga framtidsbilder representerar en del sådana framtider som av vissa aktörer värderas som önskvärda och begärliga, och de kallas för önskvärda eller potentiella framtider eller framtidsbilder. En del framtidsbilder kan tillfogas en utvärdering enligt vilken förverkligandet är mera sannolikt/plausibelt än för vissa andra. Dessa framtidsbilder kallas plausibla framtider eller framtidsimage. Möjliga, sannolika, plausibla och önskvärda framtider är centrala begrepp inom framtidsstudier. Framtidsbilden är också en bild som skapas med hjälp av variablerna i "FAR-metoden" eller i "Framtidstabellen" om ett alternativt förverkligande av ett ärende eller ett fenomen. Se Framtidstabell, framtidsmatris

Framtidsforskning, framtidsstudier, framtidssyn
Tulevaisuudentutkimus, tulevaisuuden tutkimus, tulevaisuustutkimus
Futures studies, futures research

Samling av intuitiv eller annan kunskap om framtiden, kritisk analys av den, skapande syntes och systematisk presentation. Den moderna framtidsforskningen formades på 1960-talet till ett begrepp. Framtidsforskningens perspektiv definieras av ett aktivt subjekt (en individ, ett företag, ett ämbete, en institution, ett samhälle, en stat, en federation, mänskligheten eller levande natur) från vilket framtiden betraktas.

Framtidsforskningsinstitut
Tulevaisuuden tutkimuskeskus
Finland Futures Research Centre

Framtidsforksningsinstitutet vid finska handelshögskolan i Åbo grundades 1992 och fungerar som en fristående institution. Framtidsforskningsinstitutet utövar sin verksamhet lokalt, regionalt och internationellt som en betydande forsknings-, utbildnings- och utvecklingsorganisation. Institutet producerar samt främjar visionär kunskap om framtida trender, framtidsstigar och svaga signaler om samhället och omgivningen. 

Framtidshjulet, (Futures Wheel)
Tulevaisuuspyörä, tulevaisuusratas, (Futures Wheel)
Futures Wheel

Framtidshjulet skapades av Jerome C. Glenn (1971) som ett verktyg för att resonera om framtiden. Tekniken är enkel, man behöver bara papper, penna och ett skapande sinne. Först placeras en företeelse i centrum (en trend, en megatrend, svag signal osv.) och sedan skall man systematiskt fundera ut dess konsekvenser. I den innersta cirkeln placeras de primära konsekvenserna, i den andra cirkeln de sekundära konsekvenser osv. Se Mind Map, (tankekarta)

Framtidskartan
Tulevaisuuskartta
Futures map

En samling stigar för möjliga framtider. Se också Framtidsstigen

Framtidsredogörelse
Tulevaisuusselonteko
Government Report on the Future

Statsrådet tillställer riksdagen en framtidsredogörelse per regeringsperiod. Framtidsredogörelsen är ett verktyg som statsrådet utnyttjar för att försöka förutse den kommande utvecklingen. Framtidsredogörelserna är i allmänhet omfattande projekt som omfattar utredning av ett ärende utgående från en viss frågeställning. Framtidsredogörelsen syftar till en omfattande och målinriktad bedömning. I bakgrundsarbetet till framtidsredogörelsen har man velat beakta vad som kan sägas om utvecklingen fram till ca år 2050. Tidsperioden för linjedragningarna är anspråkslösare. 

Framtidsskapandet
Tulevaisuuden tekeminen
Creating the future

Tanken om att den förverkligade framtiden är en resultat av ens egna val och beslut. Detta är orsaken till att det är viktigt att uppmärksamma verksamhetsmålen samt reda ut eventuella alternativa framtider så att den förverkligade framtiden är så nära de fastställda målen som möjligt. Läs också om Proaktivitet.

Framtidsstigen
Tulevaisuuspolku
Futures path (futures trail) or Path for the future

Ett möjligt händelseförlopp från nuläget till ett visst tillstånd i framtiden. En stringent och logisk räcka av beslut, val och deras konsekvenser. 

Framtidsstudio
Tulevaisuusstudio
Futures workshop, futures studio

Framtidsstudion bygger på professor Robert Jungks framtidsverkstäder och de kan behandla mycket olika temaområden: identifiera företagens eller kommunens strategiska preferenser, utveckla en organisation eller skapa framtiden för ett viss arbetssamfund. Det är väsentligt att deltagarna i studion förenas av en gemensam framtid, dess möjligheter och hot, och att de är sakkunniga på just dessa problemområden. Syftet med framtidsstudion är att tillsammans identifiera och uppskatta de centralaste framtida fenomenen på det valda problemområdet genom inledningsanföranden och studiodeltagarnas eget arbete. Framtidsstudion består av följande huvudpunkter: 1. studiodeltagarna identifierar problemen och eventuella framtida hot på det valda problemområdet (negativitet) 2. e kreativ brain storming för att identifiera möjligheter (positivitet) 3. kritisk värdering av hot och möjligheter samt utformning av utvecklingspunkterna för problemområdet. 

Tulevaisuustaulukkomenetelmä
Framtidstabell som metod
Futures table method

Metoden utvecklades i Kalifornien på 1950-talet. Ett expertråd skapar idéer kring studerade teman som sammanställs i tabellform. Utgående från dessa bygger små grupper upp framtidsbilder som sedan sammanfattas i en syntes. Tabeller används ofta som komplement till andra metoder inom framtidsforskningen, t.ex. Scenarier som arbetsmetod.

Framtidstabell, framtidsmatris
Tulevaisuustaulukko
Futures table

En sektorsvist organiserad samling framtidstillstånd som ofta representerar en synvinkel och ett visst förutbestämt årtal.

Framtidsutskottet
Tulevaisuusvaliokunta
Committee for the Future

Finlands riksdag godkände i december 1999 en ändring av riksdagsordningen i anslutning till ändringen av grundlagen. Enligt den nya arbetsordningen är framtidsutskottet ett permanent utskott från och med 1.3.2000. Utskottets viktigaste uppgift är att analysera framtidsutsikterna på olika områden och ta ställning till framtidsfrågor utgående från statsrådets framtidsredogörelser och utarbeta betänkanden om dem. Utskottet följer också med forskning och utveckling med sikte på framtiden. I utskottets uppgifter ingår därtill att utvärdera teknologins effekter på olika samhällsområden.

Framtidsverkstäder, framtidsstudio, framtidsworkshop
Tulevaisuusverstas, tulevaisuusstudio, tulevaisuustyöpaja
Futures workshop, futures studio

Ursprungligen skapade av prof. Robert Jungk. Framtidsverkstäderna är en grupparbetsmetod som omfattar flera faser i syfte att antingen söka en lösning på ett problem eller kartlägga olika framtidsalternativ till ett viss problem gällande en enhet, ett företag, en kommun etc. I dag har man vidareutvecklat framtidsverkstäderna som metod till flera olika typer och olika långa. Meningen med framtidsverkstäderna är att leta fram möjligheter och hotbilder till den faktor eller det område som står i fokus för undersökningen. Deltagarna antas vara experter på sitt eget område eller sina gruppsituationer eftersom de bäst kan förstå helheten, och deras åsikter om de prefererade framtidstillstånden och valet av strategi är ytterst viktiga.

Framtidsvetandet 
Tulevaisuustietoisuus
Futures awareness

En aktiv och proaktiv syn på framtiden, nutiden och det förflutna, och förhållandet mellan dem. Ett internerat tänkesätt. Ett särskilt försök att skapa en uppfattning om betydelsen av ärenden, våra dagliga sysslor och deras konsekvenser. 

Futures Wheel, (framtidshjul)
Futures Wheel, (tulevaisuuspyörä, tulevaisuusratas)
Futures Wheel

Se Framtidshjulet, (Futures Wheel)

Futurible
Futurible
Futuribles

En möjlig utvecklingsriktning i framtiden. Ett begrepp kombinerat av de engelska orden "future" (framtid) och "possible" (möjlig), ursprungligen utvecklat av den spanska jesuiten Molina (1588). Detta begrepp används i synnerhet av franskspråkiga framtidsforskare och det avser det objekt människan tänker på när hon föreställer sig framtiden. 

Futurism
Futurismi
Futurism

En konstskola som föddes i Italien 1910 grundad av den italienska målaren och poeten Emilio Filippo Martinetti (1878-1944). 

Futurologi
Futurologia
Futurology

Vetenskapsgren som härstammar från 1940-talets Tyskland. Termen skapades av Ossip Flechtheim år 1943. Enligt Flechtheims definition står futurologin nära den s.k. moderna utvecklingsforskningen och den koncentrerar sig huvudsakligen på mänsklighetens stora frågor, globala problem och problemställningar. Den s.k. historiska futurologin begränsar sig närmast till den konstnärliga eller filosofiska vetenskapslitteraturen, som behandlar utopier och dystopier som den vetenskapliga och tekniska utvecklingen har fört med sig.

Företagsfuturologi
Yritysfuturologia
Entrepreneurial futurology / business futurology

Strategiskt planering av företagsledning med hjälp av framtidsforskningsmetoder (i synnerhet scenariemetoden). 

Förfrågan om behovet av arbetskraft och utbildning (TKTT)
Työvoima- ja koulutustarvetiedustelu (TKTT)
Research Model for Employment and Education Needs Survey (TKTT)

Alla TE-centraler i landet utnyttjar förfrågningarna om behovet av arbetskraft och utbildning (TKTT) i sin prognostisering, liksom även arbete i expertråd, där man pejlar företagens behov på kort sikt (œ-2 år). Intervjuerna ger om företag och om vissa nyckelyrken inom näringsgrenarna också annan information än arbetskrafts- och utbildningsbehov samt rekryteringsproblem, nämligen: förändringar i innehållet i arbetet och i kompetensbehovet, åldersstruktur, behov av nätverk, planer på lägga ut verksamhet (externalisering/outsourcing), konjunktur-, investerings- och exportutsikter, behov av lokaliteter samt FoU-verksamhet. Resultatet av intervjuerna analyseras och tolkas av expertråden. Till expertråden kallas representanter för företag, läroanstalter, kommunernas utvecklingscentraler/bolag, arbetskraftsbyråer och TE-centralen. Rådet utarbetar en swot-analys och ger konkreta åtgärdsförslag för att lösa problem som upptäckts. TKTT-databasen har integrerats med TE-centralernas elektroniska datasystem för kundadministration (ASKO).

TAKAISIN YLÖS

G

Globalisering
Globalisaatio
Globalisation

Globalisering, dvs. internationalisering, är en mångdimensionell term. Globalisering är en process på flera nivåer med ekonomiska, politiska, sociala såväl som kulturella dimensioner och där nya nationellt oberoende institutioner, strukturer och organisationer samverkar på en övernationell nivå. Socialt och kulturellt sett innebär globaliseringen att de geografiska begränsningarna försvinner. Det är ett begrepp som beskriver samhällsförändringens aktuella skede, där gränserna förlorar sin betydelse och interaktionen ökar. 

TAKAISIN YLÖS

H

HEMAASU-modellen
HEMAASU-malli
HEMAASU Model

HEMAASU (en förkortning av upphovsmannen Henrik Rissanen HE och maakuntasuunnittelu (landskapsplaneringen) MAASU) är en modell för en anpassning av utbudet och efterfrågan på arbetskraft. Modellen har utarbetats av inrikesministeriet och Norra Savolax förbund som stöd för landskapsplaneringen. Den första delen av modellen utgör en prognostisering av befolkningsmängden och arbetskraftsutbudet. Modellen räknar automatiskt ut arbetskraftsutbudet för olika befolkningsprognoser. Det sker genom arbetskraftsandelarna. Alla indikatorer (nettoflyttningsrörelse, befolkning, åldersstruktur och arbetskraftsandelar) kan ändras i önskad riktning och därigenom kan man öka eller minska arbetskraftsmängden i modellen. Man kan också variera nettopendlingen som inverkar på arbetskraftsutbudet. Den andra delen utgörs av en prognostisering av efterfrågan på arbete (arbetsplatser) och den regionala regionprodukten. Arbetsplatserna och regionprodukten presenteras för 28 näringsgrenar. Enligt modellen kan arbetsplatserna prognostiseras på två olika sätt: 1. först bedöms arbetsplatserna och arbetets produktivitet enligt näringsgren, och därefter visar modellen automatiskt förädlingsvärdet enligt näringsgren. 2. alternativt prognostiseras förändringarna i regionprodukten enligt näringsgren på årsbasis och arbetets produktivitet i femårsperioder, varvid modellen räknar ut och automatiskt visar arbetsplatserna enligt näringsgren. När bägge delarna gjorts en gång visar modellen automatiskt totalbefolkningen, åldersstrukturen, andelen arbetskraft bland 15-64-åringarna, arbetsplatserna, självförsörjningen gällande arbetsplatser, antalet arbetslösa, arbetslöshetsgraden, sysselsättningsgraden, det ekonomiska försörjningsförhållandet, dvs. "åldrandets pris" samt värdestegringen under de avsedda åren. Med andra ord kan man anpassa efterfrågan och utbudet på arbetskraft med modellen. Modellen är en logisk helhet, där varje förändring leder till förändringar i alla andra indikatorer. Modellen ger möjlighet att följa upp de olika variablernas utveckling med siffror och även med figurer.

Hermeneutik
Hermeneutiikka
Hermeneutics

Ett vetenskapsområde eller en paradigm som strävar efter att förklara människans existens. Enligt hermeneutiken kan vetenskapliga forskningsproblem tolkas med komprehensiva metoder. Dessa metoder kräver ofta engagemang och aktivt deltagande. En mera exakt och ingående definition kan läsas i vetenskapliga filosofiböckerna.

Hållbar utveckling
Kestävä kehitys
Sustainable development

En hållbar utveckling är en världsomfattande, regional och lokal, kontinuerlig och styrd samhällsförändring i syfte att trygga goda livsbetingelser för dagens och framtidens generationer. En hållbar utveckling omfattar fyra funktionella dimensioner: den ekologiska, sociala, kulturella och ekonomiska dimensionen. Med begreppet hållbar utveckling avses att de kritiska gränserna (toleransen) för ekologiska, ekonomiska kulturella och sociala system inte överskrids och att de ekologiska, ekonomiska, kulturella och sociala behoven, målen och praxis harmoniseras. Läs mera om hållbar utveckling i Finland på miljöministeriets sidor. 

TAKAISIN YLÖS

I

Immateriellt kapital
Aineeton pääoma
Intangible assets

Kapital indelas ofta i fysiskt och immateriellt kapital. Det finns ingen entydig definition på immateriellt kapital, men ofta avses all den egendom som företaget har tillförts med hjälp av mänskligt kapital, dvs. personalens kunnande. Det immateriella kapitalet består av arbetstagarnas förmåga och innovativitet, kunskap om företagets strukturer och processer, företagsbilden, varumärken och immateriella rättigheter samt kund- och samarbetsrelationer.

Indikatorforskning
Indikaattoritutkimus
Indicator study

En indikator (i samhälls-, ekonomi- och miljövetenskaperna samt i kvalitetssystem) är ett nyckeltal som beskriver ett tillstånd eller en utveckling. OECD, till exempel, mäter läroanstalternas verksamhet med 11 indikatorer, enligt vilka de starka sidorna i de finländska skolorna är goda skolprestationer, mångsidig studiehandledning, mångsidig feedback från skolans intressegrupper, ett stort antal datorer i skolorna samt lärarnas aktiva deltagande i den kompletterande utbildningen. Indikatorerna fastställs genom överenskommelse och det är viktigt att till undersökningen välja indikatorer som entydigt beskriver utvecklingen.

Information
Informaatio
Information

Språklig information kan förmedlas och lagras kodifierad i form av signaler eller symboler som innehåller den information som skall tolkas. Den nonverbala eller fysikaliska informationen är en egenskap hos alla ärenden, funktioner och fenomen som uttrycks i mätbara informationsprocesser. Denna egenskap är en viss inneboende ordning i ärenden, funktioner eller fenomen och/eller en tendens att bete sig på ett visst regelbundet sätt. T.ex. kan vi först av ett materiellt objekt som en glasyta enbart dra slutsatsen att den innehåller information eftersom den bryter ljusstrålen. Informationen på glasytan bestämmer brytningen av ljusstrålen och vi kan mäta detta kvantitativt, alltså definiera den mängd och kvalitet information som glasytan har.

Informationssamhälle
Tietoyhteiskunta
Information society

Informationssamhället är ett samhälle där informationsproduktion, -distribution och -hantering utgör en stor del av ekonomin och kulturen. Termen informationssamhälle är en direkt översättning av den engelska termen "information society".
Den nationella informationssamhällsstrategin 2007-2015 säger att "information och kunskap utgör kulturella hörnstenar och centrala produktionsfaktorer i informationssamhället. Informationsteknologin har en omfattande betydelse för växelverkan mellan individer, företag och andra samfund, för informationsflödet och informationsanvändningen samt utbudet av och tillgången på tjänster." 

Informationssamhället
Informaatioyhteiskunta

Information society

1) Ett brytningsskede i industrisamhället som ur historiskt perspektiv de västernländska industrisamhällen allt tydligare omformats till sedan 1970-talet 2) ett industrisamhälle som formas av informationsteknologin (IT) och dess organisationssätt samt av den globala användningen av nya vetenskapliga kunskaper. Karaktäristiskt för informationssamhället är att kunskap kodifieras till materiell information och på den bygger hela den nya informationsindustriverksamheten, samt en kraftig framhållning av informationens betydelse i all produktion liksom även i produkter och tjänster. 

Innovation
Innovaatio
Innovation

Man särskiljer ofta idéer, inventioner och innovationer. En idé är en preliminär insikt eller bild av en ny anordning eller lösning. Invention är en uppfinning som ännu inte fungerar eller inte kan kommersialiseras som sådan. En innovation är en nyhet med praktisk betydelse. Vägen från idé till innovation är ofta lång och slingrande.
En innovation kan stå som en idé, praxis eller ett föremål som individerna anser vara ny. Joseph Schumpeter definierade innovation år 1934 på följande sätt:
1. Presentation av en ny produkt - en sådan som konsumenterna inte känner till från tidigare eller en ny typ av produkt.
2. Presentation av ett nytt produktionssätt eller en ny metod som inte på något sätt behöver vara ny i vetenskaplig bemärkelse och som även kan vara ett nytt sätt att kommersialisera en förnödenhet.
3. En ny marknadsöppning - en sådan där produkten inte tidigare varit till salu oavsett om marknaden tidigare existerat eller inte.
4. Övertagande av leveranskällan för ett nytt råämne och halvfabrikat, återigen oavsett om leveranskällan tidigare existerat eller om den skapats för första gången.
5. Genomförandet av en ny industriell marknadsstruktur som t.ex. att skapa eller lösa upp en monopolställning.
Enligt Schumpeter är innovationerna den centrala drivkraften för ekonomisk tillväxt. Nya produkter och teknologier på marknaden och de företag som producerar dem utmanar gamla produkter och företag, och därigenom uppstår ett "kreativt kaos" som öppnar vägen för utveckling. I sina tidigare artiklar betonade Schumpeter entreprenörernas, privatföretagarnas betydelse, men senare har han betonat de stora företagens och deras FoU-enheters roll.
Enligt dagens uppfattning är följande punkter typiska för innovationer
* Praktisk nytta (ger mervärde, ekonomisk betydelse osv.)
* Utbreddhet (produkter, processer, affärsverksamhetsmodeller, sociala innovationer, koncept)
* Ändrad praxis (användarnas verksamhet)
* Kombination av olika kompetenser (kombinatoriskhet)
* Klusterbildning och parallellitet

Innovationsskicklighet
Innovaatiokyvykkyys
Innovation capability

Med innovationsskicklighet avses allmänt aktörernas förmåga att utveckla sin kompetens så att de uppnår någon betydande konkurrensfördel framom övriga aktörer. Med innovationskapacitet avses förmågan att använda och kombinera olika resurser när verksamhetsmiljöerna förändras. Utgående från dessa faktorer bildas organisationens innovationsskicklighet av förmågan att förstå och iaktta de möjligheter som en förändring medför samt av förmågan att utnyttja sina egna resurser och de resurser som finns tillgängliga via samarbetsnätverk som byggts upp med de rätta kompanjonerna. Nätverkens speciella roll kan då ses som en strävan att dela och kontrollera riskerna.

Investering
Investointi
Investment

En investering är en utgift som till karaktären är långtidsverkande och som förväntas ge intäkter inom en längre tidsperiod. I den snävaste bemärkelsen betyder en investering anskaffning av kapital, dvs. produktionsmedel eller mark för produktion. Syftet med en investering kan vara att inleda eller utöka en produktion, att göra produktionen effektivare, att underlätta arbetet, att minska miljöbelastningen eller att följa myndighetsbestämmelser. En kapitalinvestering kan även vara immateriell, t.ex. andlig eller social (exempelvis investering i utbildning). Dessa är kontroversiella och svåra att mäta.

Iteration
Iteraatio
Iteration

Upprepning, förnyelse, t.ex. en metod inom matematiken som går ut på att en kalkyl räknas om och om igen så att resultatet gradvis preciseras för varje ny omgång. Metoden tillämpas också inom planering; en plan som upprepas förnyas och förbättras.

TAKAISIN YLÖS

K

Kaos
Kaaos
Chaos

Kaos som begrepp betyder en viss form av ordning. Kaos betyder inte oordning utan kaos är en komplex form av ordning. Kaosbegreppet hör till kaosteorin, i synnerhet i tillämpningar inom samhällsvetenskapen. 

Kaosteori
Kaaosteoria
Chaos theory

Med kaosteori avser man teorier på flera vetenskapsområden, i synnerhet inom matematiken, datatekniken och systemteorin, om förändringens egenskaper såsom diskontinuitet och oväntade element. T.ex. kan kaotiska skeden eller utbrytningsskeden ingå i ett visst samhälles utveckling, vilkas riktning eller framskridande inte kan förutsägas (eller de kan vara svåra att förutse). Dessa producerar antingen nya stabila utvecklingsalternativ eller leder till en katastrof för företagen och/eller samhällssystemet. 

Kausalitet
Kausaalinen
Causal

Att tillkännager orsaken eller orsakssammanhangen. 

Kausalitetskedjan
Kausaalinen ketju
Causal chain

Kedjan orsak-konsekvens. De kausala kedjorna beskrivs vanligen som naturlagar i naturvetenskapliga förklaringar.

Klassificeringar
Luokitukset
Basis of classification standards

Statistikcentralens klassificeringstjänst upprätthåller och utger nationella klassificeringsrekommendationer. De flesta av dem baserar sig på internationella standarder som stadfästs med EU-direktiv. Genom att använda klassificeringsrekommendationerna främjas jämförbarheten mellan statistikuppgifter som producerats under olika tider och i olika regioner. Indelningarna består av benämningar, dvs. namn på klasser, och koder, dvs. givna nummerserier, samt beskrivningar av klasserna, dvs. definitioner. Med en klassificering avses en indelning, där enskilda uppgifter i statistikmaterialet indelas efter fastställda egenskaper i olika grupper på ett sådant sätt att varje enhet ingår i endast en grupp. I samband med indelningen ges grupperna ett namn och en kod. Klassificeringarna indelas i fyra grupper: regionala indelningar (t. ex. indelning i kommun och landskap), individklassificeringar (t.ex. yrkes- och utbildningsklassificering), ekonomiska klassificeringar (näringsgren och sektor) och övriga klassificeringar (markanvändning och byggnader). Länkarna ovan leder till klassificeringarna. I Klassificeringsguiden presenterar vi kortfattat de viktigaste statistiska indelningarna och ger grundläggande information om indelningsprinciperna. Länkarna leder bl.a. till EU:s rekommendationer när det gäller klassificeringar. (Källa: Statistikcentralen) Undervisningsstyrelsen använder egna klassificeringar av utbildnings- och studieinriktningar i sin verksamhet. Läs mera om Statistikcentralens klassificeringar på Statistikcentralens webbsidor.

Kluster
Klusteri
Cluster

Docent Mika Mannermaa definierar ett kluster på följande sätt: "Med kluster avses en grupp företag som genom gemensam interaktion skapar synergi ("1+1 = 3"). Begreppen företagsgrupperingar, interna utvecklingsblock inom nationalekonomin eller kunskapscenter har nästan samma betydelse. Företagen inom ett visst kluster fungerar oftast i samma bransch och är på olika sätt integrerade: som producenter av produkter och service, som underleverantörer, som konkurrenter eller som krävande, "identifierade" kunder. Klustret omfattar också nödvändiga produktionsfaktorer som t.ex. råmaterial, arbete, kapital, jord, kunskap och kunnande samt de väsentliga när- och stödbranscher. Precis som ett företag fungerar också klustret i en omgivning där de centrala faktorerna är den offentliga makten, den globala ekonomin samt t.ex. politiska omvälvningar. Ett kluster är en nätverksformad helhet där gränserna mellan företag och branscher är viktigare än deras inbördes kopplingar."

Kohort
Kohortti
Cohort

I statistiska undersökningar är det en grupp vars medlemmar samtidigt erfarit något.

Kompetensbarometer
Osaamisbarometri
Qualification barometer
Kompetensbarometern är ett utrednings- och analyssystem för olika organisationers personalkompetens som bygger på en databas. Målsättningen är att samla in regionalt utredd, aktuell information om yrkesstrukturer och företagens kompetensbehov samt deras förändringar och ställa den till arbetskraftsmyndigheternas, utbildningsarrangörernas och företagens förfogande. Under utvecklingsarbetet skapades en klassificering av kvalifikationer som innehåller ca 3000 klasser.

Kompetenskvalifikationer
Osaamiskvalifikaatiot
Competence qualifications

En förändring i arbetslivet innebär oftast också en förändring i den aktuella kompetensen och kunnandet. Genom en systematisk analys av förändringen kan man eventuellt identifiera nödvändiga kompetenskvalifikationer. Exemplet visar kompetensbehoven hos kompetensintensiva kluster enligt en viss klassificering.

Kompetensnyckeln, (osaamisen avain)
Osaamisen avain
Key to Expertise, (osaamisen avain)

I samkommunen för utbildning i Saloregionen och på Åbo yrkesinstitut genomfördes ett ESF-finansierat prognostiseringsprojekt under åren 2003-2005. Under projektets gång utvecklades en arbetsmodell, som hjälper läroanstalterna på andra, , stadiet att förutse arbetsgivarnas kompetensbehov i, d, et egna området. Idén bakom modellen är att lärarna gör expertintervjuer i arbetslivet. Uppgifterna registreras i ett datasystem som tagits fram för ändamålet samt analyseras slutligen vid läroanstalten och i samråd med arbetslivet. Med hjälp av intervjuerna kan man samla både kvantitativ och kvalitativ information i datasystemet om arbetsgivarnas aktuella och framtida kompetensbehov samt deras behov av ny arbetskraft och akuta utbildningsbehov. Även om modellen och datasystemet producerar kvantitativ information ligger dess största värde i framställningen av kvalitativ information. Läroanstalten kan utnyttja den kvalitativa informationen om kompetensbehovet i undervisningen och i prioriteringarna inom utbildningsinnehållet.

Komplex
Kompleksisuus
Complexity

Ett system, ett fenomen eller en existens kan anses vara komplex om den är öppen och om den har ett kontinuerligt, dubbelriktat informationssystem.

Konjunkturöversikt
Suhdannetiedustelut
Economic surveys

Enkäter som vanligen utför flera gånger per år om de intervjuades syn på den närmaste framtiden. Frågorna koncentrerar sig oftast på den närmaste framtidens arbetskraftsbehov, investeringar, orderstock eller konjunkturförväntningar för en viss bransch.

Konsekvensbedömning, (impact assessment)
Vaikutusten arviointi, (impact assessment)
Impact assessment

En allmän term för en brokig samling bedömningsbegrepp, de kändaste torde vara miljökonsekvensbedömning (MKB), social konsekvensbedömning (SKB), Teknikbedömning (TB), Riskbedömning (RB) och strategisk konsekvensbedömning. Man talar också om integrerad konsekvensbedömning. Det gemensamma för bedömningarna är en prognostisering av de framtida konsekvenserna, en minimering eller förhindrande av skadliga konsekvenser och uppföljningssystem för konsekvenserna. En del av den samhällspolitiska planeringen på projekt- och politisk nivå.

Kontingent
Kontingentti
Contingency

En händelse som sannolikt förverkligas i framtiden, vars osäkerhetsmoment och risker i synnerhet beror på att man inte kan veta, i vilken alternativ form händelsen kommer att ske.

Korsverkan analys
Ristivaikutusanalyysi
Cross-impact analysis

En metod som beaktar hur effekterna av olika prognoser inverkan på andra prognoser och hur de sannolika frekvenser förverkligas. Ursprungligen utvecklad av Olaf Helmer för att komplettera Delfi-tekniken. Analysen kan preciseras i en matris som bygger på korsverkan där de olika delområdena eller utvecklingsriktningarna grupperas både på horisontal- och vertikalaxeln och i cellerna anges de olika effekterna mellan variablerna.

Kort tidsperspektiv
Lyhyt aikaväli
Short-term

I prognostiseringen avser man med ett kort tidsperspektiv oftast 0 - 3 år från nuet framåt. Den kortsiktiga prognostiseringen ifrågasätts ibland eftersom den närmast antas resultera endast i kunskap om nuet, inte om framtiden.

Kreativ ekonomi
Luova talous
Creative economy

En kreativ ekonomi betyder en ekonomi där konkurrensen och produktivitetsökningen bygger på innovationer. En kreativ ekonomi kan även innebära en kreativ bransch, och då talar vi om kulturproduktion och -industri samt konstens och kulturens ekonomiska betydelse. En kreativ ekonomi kan även betyda ett kreativt sätt att fungera. En kreativ ekonomi betyder att kreativiteten blir en av de främsta faktorer som skapar mervärde i all ekonomisk verksamhet. Kreativitetens betydelse betonas då i all verksamhet, inte enbart t.ex. i högteknologibranscher eller i traditionella branscher av typen "creative industries". De kreativa branscherna är ett parallellbegrepp till kulturbranschen.

Kreativ klass
Luova luokka
Creative class

Enligt Richard Florida är människans kreativitet en ekonomisk basresurs (Florida 2005). Han anser att förmågan att komma på nya idéer och metoder höjer produktiviteten och levnadsstandarden. Samhällets kreativitet illustrerar antalet kreativa personer, den s.k. kreativa klassen. Den kreativa klassen omfattar personer som försörjer sig på kreativt arbete: forskare, ingenjörer, lärare, redaktörer, bildkonstnärer, musiker, formgivare osv. Omkring 30 % av befolkningen i utvecklade länder hör till den kreativa klassen. En central iakttagelse hos Florida med tanke på innovationspolitiken är att innovativ verksamhet i snitt är livligare i toleranta områden. Detta bygger på att toleranta områden lockar till sig kreativa personer och de är öppna för nya idéer. Tolerans mäts med fyra index som hänför sig till antalet homosexuella och lesbiska personer, bohemisk livsstil, mångkultur och rasintegrering. Florida anser att den Fekonomiska tillväxten beror på tre "T", dvs. Teknologi, Talang och Tolerans.

Kunskap
Tieto
Knowledge

En välargumenterad och sann föreställning om egenskaperna för en sak eller ett fenomen. Det finska ordet "tieto" kan översättas med kunskap, information eller data beroende på innehållet. Läs också om Information.

Kunskapslyft hos arbetskraften
Porrasnostomalli
Graduated upgrading model

Med kunskapslyftet hos arbetskraften avses det en situation där man systematiskt omskolar branschens mest kompetenta arbetstagargrupp för produktion av succéprodukter. Då kan den följande arbetskraftsgruppen i ordningen omskolas till de återstående lediga platserna i de vinstbringande yrkena. Således kan arbetskraften slippa hotet om arbetslöshet. En förutsättning är att det mellan företagen skapas motsvarande win-win situationer. 

Kvalifikation
Kvalifikaatio
Qualification

En kvalitativ egenskap i arbetskraftens yrkeskompetens; kvalifikationerna är summan av arbetstagarens kunskap, kunnighet, attityder, färdigheter och intellektuella arbetsmetoder samt arbetserfarenheter, alla en förutsättning för att ett visst arbete skall kunna utföras.

Kvalitativ prognostering av utbildningsbehoven (MITENNA)
MITENNA
Anticipating Quantitative Educational Needs in Vocational Education and Training (MITENNA)

1. Ett ESR -finansierat prognostiseringsprojekt som utbildningsstyrelsen förverkligat under åren 1996-1999 och inom vilket man bl.a. skapade en kalkylmodell för att producera prognoser för arbetskrafts- och utbildningsbehoven och gjorde behovsprognoser i olika yrkesgrupper och prognoser över arbetskraftsbehovet fram till 2010 samt gjorde prognoser för behoven på olika studieområden och -nivåer fram till 2005. Projektets slutrapport gavs ut på finska "Ammatillinen koulutus 2010".
2. En kalkylmodell som utarbetades inom Mitenna -projektet. Modellen kan användas som stöd för expertgruppernas arbete för att prognostisera nya arbetskraftsbehov samt de utbildningsbehov som bygger på dem. Kalkylmodellen bygger på den s.k. arbetskraftsmetoden. Med Mitenna -kalkylmodellen kan man producera alternativa prognoser, och modellen kan användas som grund för både nationella och regionala prognoser.
3. Mitenna-modell. Termen används ibland för att beskriva hela prognostiseringsprocessen kring utbildningsbehovet som genomförs en expertgrupp genomdriver och som utnyttjar Mitenna-kalkylmodellen. 

Kvalitativ prognostisering
Laadullinen ennakointi
Qualitative foresight

Då de centrala resultaten av prognostiseringen uttrycks verbalt, t.ex. som nödvändiga kompetensbeskrivningar i framtiden, talar man om kvalitativ prognostisering. Kvantitativa prognostiseringar anses vara sådana som presenterar det mest centrala i siffror. Tudelningen i kvalitativa och kvantitativa prognostiseringar kan i viss mån anses vara konstgjord och t.o.m. missvisande eftersom den oftast beskriver enbart hur resultaten framförs. T.ex. i prognostisering av utbildningsbehoven kan den s.k. kvalitativa prognostiseringen anses vara oberoende av den kvantitativa eftersom förändringarna i arbetslivet kan integreras i utbildningens innehållsmässiga förändringar utan att man tar ställning till de kvantitativa förändringsbehoven i branschen. Å andra sidan är det omöjligt att förutse kvantitativa utbildningsbehov om man inte har en uppfattning om de kommande förändringarna i arbetsuppgifter, - metoder och -miljön.

Kvantitativ förändring i sysselsättningen
Työllisten määrän muutos
Change in the number of employed people

Kvantitativ skillnad i det totala antalet sysselsatta mellan två tidpunkter (prognostiserad referenstidpunkt - närvarande stund). Förändringen kan betraktas t.ex. enligt yrken, yrkesgrupper eller hela den sysselsatta gruppen. Tillsammans med avgången bildar förändringen i antalet sysselsatta det nya arbetskraftsbehovet (kvalitativ förändring av antalet sysselsatta + avgång = behovet av nyrekryteringar).

Kvantitativ prognostisering
Määrällinen ennakointi
Quantitative foresight

Prognostiseringarna kallas kvantitativa då de centrala resultaten huvudsakligen framställs i sifferform, t.ex. antalet framtida behov av nybörjarplatser på olika studieområden. Kvalitativa prognostiseringsprojekt är sådana där resultaten visas verbalt (t.ex. kompetenskvalifikationer). Tudelningen i kvalitativa och kvantitativa prognostiseringar kan i alla fall i viss mån anses vara konstgjord och t.o.m. missvisande ty detta är oftast enbart ett sätt att framföra resultaten. När t.ex. resultatet av en prognos som bygger på arbetskraftsbehovet framställs i siffror för att ange behovet av antalet nybörjarplatser i en utbildningsinriktning (numerisk information), är den centrala utgångspunkten en uppfattning om vilken kompetens (icke-numerisk, oftast kvalitativt tolkad information) som i framtiden behövs i olika branscher/yrken. Dessa resultat påverkas av de förändringar som sker i arbetsuppgifter, -metoder och -omständigheter, och vilka som kan påverka utbildningens innehåll såväl som arbetskraftens styrka. Således kan man inte ha någon kvantitativ prognostisering utan att samtidigt göra en kvalitativ granskning av framtiden.

TAKAISIN YLÖS

L

Landskapens samarbetsgrupper med i prognostiseringsarbetet (Beredningen av utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2007-2012)
Maakuntien yhteistyöryhmät ennakoinnissa (Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelman 2007-2012 valmistelu)
Regional foresight co-operation groups (preparation of the Development Plan for Education and Research 2007-2012)

En samarbetsgrupp för att samordna prognostiseringsarbetet för det regionala utbildningsutbudet ska utses på initiativ av landskapens förbund. Utöver landskapsförbundet vore det tillrådligt att åtminstone TE-centralen, länsstyrelsen, utbildningsarrangörerna (en eller flera representanter per utbildningsstadium), representanter för företagen i regionen och socialpartner (representanter för arbetsmarknads- och näringslivsorganisationerna) ingår i den. Dessa riktlinjer drogs upp i december 2005 på ett arbetsmöte för de regionala förutsägarna. 

Landskapens yrkesstrukturmodeller (MARE)
Maakuntien ammattirakennemalli (MARE)
Regional forecast of occupational structure (ROS-model)

Se MARE

Landskapsprogram
Maakuntaohjelma
Regional programme

Landskapsförbundet sköter den allmänna regionpolitiska planeringen i landskapet och sin egen andel av genomförandet samt de internationella förbindelserna i sammanhanget. Förbundet gör upp regionala utvecklingsprogram och samordnar de regionala utvecklingsåtgärder som statens olika regionalförvaltningsmyndigheter har på sitt ansvar, anger målen för utvecklingen av infrastrukturen i landskapet, utvecklar näringslivets strukturer i syfte att skapa nya företag och arbetsplatser, bidrar till att stärka landskapets ekonomi på alla plan samt utvecklar befolkningens yrkesmässiga kunnande. Förbundet bereder planer och program i samarbete med statliga och kommunala myndigheter samt med företag och organisationer i regionen. När programmen görs upp beaktas de utvecklingsmål och strategier som angetts i landskapsöversikten, regional- och näringspolitiska mål och miljökonsekvenser. Landskapsförbunden leder det regionala utvecklingsarbetet inte bara vad gäller på lag grundade rättsverkningar utan också genom att ingå avtal om program med statliga myndigheter, näringsliv och medborgarorganisationer. I programavtalen redogörs för de projekt som genomförs för att främja utvecklingen i regionen och fastslås de olika parternas finansieringsansvar. Den programbaserade regionpolitiken kan genomföras på olika sätt i de olika landskapen. Verksamheten präglas av särdragen i varje enskild region. Läs mera om landskapsförbunden i Finland på Landskapens internetsidor. 

Landskapsöversikt
Maakuntasuunnitelma
Regional scheme

I landskapets planering ingår en landskapsöversikt, en landskapsplan och ett regionalt utvecklingsprogram för landskapet. Landskapsöversikten är det grundläggande strategiska dokumentet i utvecklingen av landskapet. I den anges riktlinjerna för utvecklingen på lång sikt. En viktig uppgift för landskapsförbunden är således att skapa en utvecklingsstrategi för det egna landskapet, att upprätthålla strategin och vid behov göra ändringar i den, även snabba sådana. Alla andra planer och program för utveckling av landskapen, också åtgärdsprogram i anslutning till EU:s strukturfonder, är underställda ovan nämnda tre dokument.

Långt tidsperspektiv
Pitkä aikaväli
Long-term

I prognostiseringen anser man ett långt tidsperspektiv vanligen vara mer än 8 år från nuet framåt. 

TAKAISIN YLÖS

M

MARE
MARE
ROS-model

Landskapens yrkesstrukturmodeller, MARE, är ett verktyg för prognostiseringen av arbetskrafts- och utbildningsbehovet. Modellen bygger på den s.k. arbetskraftsmodell som skapades i ett OECD-projekt under 1960-talet. Metoden producerar prognoser på förändringar i yrkesstrukturer, behovet av nyrekryteringar i olika yrkesgrupper och hur det inverkar på utbildningsområden. Pensioneringen spelar en central roll i prognostiseringen och detta medför en styrka i MARE -modellen. Ett arbetsboksförfarande har byggts upp som stöd för MARE och det kan utnyttjas systematisk för en genomgång av olika branscher i relation till megatrenderna. Med uppgifterna kan man sedan dra slutsatser gällande förändringar i efterfrågan och produktionssätt inom en bransch. En central målsättning för prognostiseringen är att identifiera de innovationer som påverkar branschernas utveckling. Utöver kvantitativ information ger prognostiseringsprocessen även prognostiseringsinformation för den kvalitativa inriktningen av utbildningen. Tack vare ESR-stödet delas modellen fritt ut på internet, och även den engelska version (ROS-model = Regional Forecast of Occupational Structure) finns till förfogande. Den tekniska integreringen av MARE bygger på en Excel-arbetsbok där varje förändring i prognosantagandena omedelbart syns i de numeriska resultaten. I Finland har MARE-processerna utförts i olika landskap, t.ex. i Södra-Karelen, centrala Tavastland, Mellersta Finland, Kymmenedalen och Päijät-Häme. Dessutom har andra landskap som t.ex. Österbotten dragit nytta av MARE-kalkyler.

MKB
YVA
EIA

Med miljökonsekvensbedömningar kan man påverka planeringen, eftersom syftet med bedömningen är att minska eller lindra de negativa konsekvenserna av ett planerat projekt och stärka dess positiva konsekvenser. För medborgarna erbjuder en miljökonsekvensbedömning en möjlighet att delta i miljöfrågor redan i planerings- och beredningsskedet och få information om framtida förändringar. Här ingår ofta livscykelaspekter, där även prognostiseringen spelar en viktig roll. 

Megatrend
Megatrendi
Megatrends

En stor våg eller en linje i utvecklingen, en igenkännbar och historiskt enhetlig helhet bestående av fenomen som har en distinkt utvecklingsriktning. En megatrend är en omfattande helhet som innehåller flera olika t.o.m. motstridiga delfenomen och händelseförlopp. Ändå kan man se att den helhet som skapas har en egen utvecklingsriktning. En megatrend är en i nutiden igenkännbar helhet och en sammanhängande historisk samling av företeelser med en viss utvecklingsriktning. Denna riktning kan man inte definiera enbart genom att studera enskilda aktörer eller faktorer utan också genom att studera den omfattande helhet som består av företeelser och händelseförlopp på makronivå. Trots detta kan man se dessa händelseförlopp bilda en helhet med en egen utvecklingsriktning som antas kunna fortsätta i samma riktning även i framtiden. Även om forskare kan identifiera och namnge helt olika megatrender, kan man urskilja vissa utvecklingstrender, som i vidare bemärkelse är igenkännbara och argumenterade på basis av sina uttrycksformer.

Metafora
Metafora
Metaphor

En jämförelse som används för att hänvisa till något annat än vad den bokstavligen syftar till.

Metoder för medinflytande (delaktighet)
Osallistavat menetelmät
Participatory methods

Tanken bakom prognostiseringsmetoderna för medinflytande eller delaktighet är att ta med de berörda parterna i diskussionen och planeringen och i så hög grad som möjligt engagera dem i olika framtidsprocesser. I sin enklaste form utgörs de av olika opinionsundersökningar och omröstningar och som bäst olika framtidsverkstäder, återkommande Delfoi-paneler eller planeringsseminarier.

Miljökonsekvensbedömningar (MKB)
Ympäristövaikutusten arviointi (YVA)
Environmental impact assessment (EIA)

Se MKB.

Mind Map, (tankekarta)
Mind map, (miellekartta)
Mind Map

Ett förfaringssätt som kan utnyttjas i ett framtidshjul. Mind map är en icke formbunden, kartliknande bild som beskriver det studerade fenomenet och detaljer som är förknippade med det. Mind Map är lämplig t.ex. för en framtidsplanering som skapar en form eller idéer till en helhet.

Mitenna 2006
Mitenna 2006
Mitenna 2006

Ett projekt för att utveckla en metod för kvantitativ prognostisering av utbildningsbehovet och för att utveckla samarbetet inom ramen för den regionala prognostiseringen. Projektet Mitenna 2006 utvecklar olika skeden av prognostiseringen av det kvantitativa utbildningsbehovet inom central- och regionalförvaltningen som stöd för Utvecklingsplanen för utbildning och forskning (2007-2012). Utgångspunkten för projektet har varit erfarenheterna av beräkningsmodellen för arbetskrafts- och utbildningsbehoven under utarbetandet av föregående utvecklingsplan samt överlag samarbetet med Utbildningsstyrelsen och dess närstående samarbetsparter (regionala projekt samt projektet Utbildningsutbudet 2008). Målen för projektet Mitenna 2006:
1. Utveckla prognostiseringsmetoden
* förnya klassificeringarna
* beräkningen ska omfatta en mer omfattande del av vuxenutbildningen
* analys av prognostiseringsmetodens olika delar, kartläggning av utvecklingsbehoven, samt nödvändiga förändringar
2. Göra beräkningsmetoden mer användbar
* förenkla modellen
* den regionala prognostiseringens behov
* åskådligare rapportering
3. Säkra och underlätta underhållet av beräkningsmodellen så att Utbildningsstyrelsen själv senare kan förädla den tekniska sidan av beräkningsmodellen
4. Stöd till regionprognostiseringen därigenom att det aktuella samarbetsläget utvärderas och utvecklandet av samarbetet stöds.

Mjuk systemmetodologi
Pehmeä systeemimetodologia
Soft systems methodology (SSM)

En metod som baserar sig på aktionsinriktad forskning (action research), och vars principer grundar sig på prof. Peter Checklands arbetsmetoder från år 1985 som han vidareutvecklade i slutet av 1990-talet. I framtidsforskningen försöker man med denna metod hitta kopplingen mellan beslutsfattande enheters (t.ex. företags och kommuners) målsättningar, framtidsforskningens visioner och den självförståelse man har om nuet. Av allt detta skapas en uppfattning om den förändringsprocess som den beslutsfattande enheten kan utnyttja för att förbereda sig inför olika möjliga framtider.

Monitorering
Monitoroida
Monitoring

Att observera, följa eller bevaka.

Morfologisk analys (jfr. morfologi = formläran)
Morfologinen analyysi (morfologinen = muotoa koskeva, muoto-opillinen)
Morphological analysis

En teknik eller en metod som systematiskt försöker känna igen alla medel och sätt att nå ett visst mål. En metod är att sammanställa en lista eller en framtidstabell över alla eventuella variabler så att varje faktor och kombinationerna av alla variabler kan studeras separat. Används särskilt som stöd för idéskapandet.

TAKAISIN YLÖS

N

Nollsummespelet
Nollasummapeli
Zero-sum game

Ett spel där de kumulativa vinsterna är lika med summan av motståndarens förluster. Spelarna har motsatta mål under spelets gång och resultatet blir att vinsternas och förlusternas summa är lika med noll. Nollsummespelet som begrepp används ofta symboliskt för att beskriva ett tillstånd där den framtida nytta som nås kommer att förloras p.g.a kostnaderna för ökade resurser.

Näringsgren
Toimiala
Industry class

Statistikcentralen definierar näringsgrenen i sin klassificeringsguide på följande sätt: 2.13 Indelningen i näringsgrenar byggs upp på olika nivåer. Den första nivån utgörs av beteckningar med en bokstav som kod. Under denna finns en mellannivå, där beteckningskoderna består av två bokstäver. De övriga nivåerna utgörs av beteckningar med sifferkoder. Med undantag för mellannivån är indelningen hierarkisk. Den finska näringsgrensindelningen bygger på EU:s näringsgrensstandard NACE (Nomenclature Générale des Activités Economiques dans les Communautés Européennes). Den finska indelningen har specificerats för nationella behov genom att en 5-siffrig nivå har lagts till. Näringsgrensindelningen är en JHS-standard (JHS 150, rekommendation för den offentliga förvaltningen). (Källa: Statistikcentralen)

Näringsgren Online (HIM)
Toimiala Online (KTM)
Toimiala Online (MTI)

Handels- och industriministeriets (HIM) Näringsgren Online är en statistikportal som erbjuder en stor mängd lättillgänglig information från olika källor för TE-centralerna, fyra ministerier och landskapsförbunden. Tjänsten är avgiftsbelagd.

Nätverkskunskap
Verkosto-osaaminen
Networking skills

Speciella färdigheter kring människorelationer och kommunikation i nätverk. 

TAKAISIN YLÖS

O

OSENNA
OSENNA
OSENNA

Ett ESR-prognostiseringsprojekt på Utbildningsstyrelsen där ett systematiskt prognostiseringssystem och en prognostiseringsmetod utvecklades för att definiera kompetens- och utbildningsbehoven och förändringarna inom dem. Metoden testades med en enkät till företag i fyra olika branscher. Projektet var ett samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och Framtidsforskningsinstitutet i Finland. Projektets slutrapport publicerades 1999 på finska under titeln "Tulevaisuuden osaamistarpeiden laadullinen ennakointi OSENNA" och som delrapporter utkom metodtest i hotell- och restaurangbranschen, livsmedelsbranschen, finans- och försäkringsbranschen samt inom husbyggnadsteknik. Metoden kan tillämpas för att utveckla utbildningsstrukturer och - innehåll samt i synnerhet för utbildningsplanering både nationellt och regionalt.

Omvärldsbevakning
Toimintaympäristön muutosten tarkastelu, (environmental scanning)
Environmental scanning

Att ur ett holistiskt perspektiv studera förändringar och förstå dem i relation till framtidskonsekvenser förorsakade av händelser, beslutsfattande och val. Detta kallas ibland också "monitorering" eller på engelska Enviromental Scanning. Att leta efter förändringskrafter är ett av det viktigaste arbetsskedena inom framtidsforskningen som process. Detta arbetsskede förknippas ofta med systemtänkandet, men speciellt viktigt är det i scenariearbetet. Undersökningen av förändringar i omgivningen innehåller spårandet, identifieringen och analysen av trender, megatrender, svaga signaler, vilda kort och fenomenet Driving Force. Med omvärlden avses alltså den scen eller den helhet av sociokultur, politik, ekologi eller ekonomi där aktiviteterna sker. Se också Trend, Megatrend, Svaga signaler, Vilt kort, (Wild Card), Driving force -fenomen, drivkrafter

Ordning (i kaosteorier)
Järjestys (kaaosteorioissa)
Order (in chaos theories)

Begreppet ingår i kaosteorin, i synnerhet i dess samhällsvetenskapliga i tillämpningar. Ordning kan definieras så att framtiden i viss mån anses vara möjlig att förutse under de stabila skedena i utvecklingen. T.ex. prognoserna under 1950- och 1960-talet som relativt bra kunde förutspå den kommande utvecklingen i industrisamhällen. En lyckad prognos är ofta kopplad till ekonomisk tillväxt där tillväxttakten under dessa två decennier var större än någonsin tidigare eller senare i de vänsterländska industrisamhällenas historia. Den snabba ekonomiska utvecklingen förutsatte kontinuitet och stabilitet i de mest centrala institutionerna i samhället samt i de rådande samhällsvärderingarna. Under de stabila utvecklingsskedena var prognoserna via de samhälleliga målsättningarna mera självförverkligande är de som gjordes under den turbulenta perioden efter 1970-talets början.

Oskarp logik
Sumea logiikka
Fuzzy logic

Oskarp logik har utvecklats för att tillgodose de oskarpa systemens behov. Oskarpa system är sådana som inte, i motsats till traditionell logik, tillåter att slutledningar dras direkt av antaganden, eftersom de i allmänhet inte helt motsvarar situationens krav. Till exempel en persons handlande med olika utgångsvärden och i olika situationer. Teorin om oskarpa grupper har faktiskt tillämpats på väldigt många från varandra avvikande områden. Sådana områden är till exempel reglerteori, diagnostik, beslutsteori, optimeringsteori, robotik, matematik (bl.a. logik, topologi, algebra), s.k. intelligenta system, sociologi och beteendevetenskaper.

TAKAISIN YLÖS

P

PESTE-analys, STEEP-analys
PESTE-analyysi, STEEP-analyysi
STEEP-analysis

En metod som hjälper att klarlägga ett fenomens politiska, ekonomiska, sociala, tekniska och ekologiska tillstånd och framtid. De monitorerade förändringskrafterna kan utnyttjas på olika sätt t.ex. för att bygga samhällsscenarier då de kan användas som variabler i framtidstabellen eller som bakgrundmaterial för en organisations verksamhetsscenario. En synonym till STEEP-analys.

PISA
PISA
PISA

I PISA-undersökningen uppskattas hur 15-åriga ungdomar behärskar de främsta kunskaper och skickligheter som är avgörande för framtidens samhälle, arbetslivsutveckling och livskvalitet, inte i lika hög grad hur de behärskar innehållet i grundutbildningens undervisningsplan. Resultaten visar att de finländska ungdomarnas kunskaper är i toppklass bland OECD-länderna när det gäller matematik, naturvetenskaper, läskunnighet och problemlösning. Läs mera om OECD:s PISA-undersökning på undervisningsministeriets webbplats.

PK-OKA
PK-OKA
PK-OKA

En kartläggningsmetod för SM-företagens kompetensbehov. Analysen går ut på att man ur ett kluster (t.ex. livsmedels-, metall-, trä- och energikluster) väljer de nyckelföretag, med vilka man väljer de viktigaste underleverantörerna och associerade företagen, som sedan blir föremål för en inventering av kärnkompetensen och en bedömning av deras nyckelteknologier. I hela verksamhetskedjan, dvs. på alla delområden (t.ex. ledarskap, marknadsföring, produktplanering, tillverkning, lagerhållning) de främsta yrkena (t.ex. verkställande direktör, produktchef, metallarbetare) och de viktigaste krav som ställs på dessa yrken (t.ex. innovativitet, mångkunnighet, svetsning). På basis av informationen från olika företag kan man utarbeta en utvecklingsplan för teknologi och kompetens både enligt kluster (vertikal synvinkel) och kompetens (horisontal synvinkel). 

PT-modellen, PTM
PT-malli, PTM
LL model, LLM

I samband med Arbetskraft 2000-projektet skapades en kalkylmodell med vilken man kan beräkna efterfrågan på och utbudet av arbetskraft i ett medellångt och långt tidsperspektiv. Modellen omfattar sektorer för både utbud och efterfrågan. Faktorer som påverkar utbudet är befolkningen klassificerad i femårskohorter, arbetskraften, ickesysselsatta, arbetskraftsandelar och sammanlagda arbetstimmar. Faktorer som påverkar efterfrågan är branschvis produktivitet, produktion till fasta kostnader, utförda arbetstimmar och den sysselsatta andelen av arbetskraften. Modellen har tillämpats bl.a. som analysram i projektet Arbetskraft 2025 (se sammanfattning på arbetsministeriets webbsidor). En regional modifiering av modellen, den s.k. PTM-regionalmodellen, har används i flera prognostiseringsprojekt i regionerna (t.ex. Arbetskraftsprognos 2020 för Lappland). Prognoser som har gjorts med PT-modellen har fungerat som grund för flera nationella och regionala kvantitativa projekt för en prognostisering av utbildningsbehovet.

Paradigm
Paradigma
Paradigm

En grundteori, en etablerad premiss eller tankemodell för att förklara ett fenomen och/eller som inte brukar motiveras separat i forskningstexter. Därtill är det en modell eller ett schema som beskriver ett förhållande eller värdesystem. Paradigmet i vetenskapssamfundet är till sin karaktär oftast en konsensus som har en benägenhet att formas till ett tankesätt som inte ifrågasättas. Det etablerade vetenskapssamfundet avfärdar lätt all kritik och således avfärdas också en kritisk forskare. Den forskare som inom ett etablerat vetenskapsområde försöker förändra paradigmet måste förbereda sig på att försvara sina åsikter. Inom flera discipliner ser man i forskningsgrupper hur ett internt förändringstryck då och då dyker upp och leder till en förändring av paradigmet t.ex. genom att en ny metodologi (t.ex. pedagogik, sociologi) skapas, nya teoretiska premisser (t.ex. biovetenskap) eller till och med en förändrad världsbild eller människosyn utvecklas (t.ex. medicin vs. vårdvetenskapen).

Patentanalys
Patenttianalyysi
Patent analysis

Patenterade uppfinningar är offentliga. Patentpublikationerna har byggts upp till världens viktigaste tekniska informationskälla. De täcker alla tekniska delområden och de är även tidsmässigt och geografiskt mer omfattande än någon annan enskild informationskälla. I patentpublikationerna illustreras nya tekniska lösningar i detalj, deras användningsändamål och ytterligare vilka problem som upptäckts på området. Informationen kan ge nya idéer för den egna produktutvecklingen. Patent kan analyseras även ur den samhälleliga utvecklingens synvinkel, t.ex. hurdana utvecklingsvägar de nya uppfinningarna ger möjligheter till, hurdana teknologier som väntas komma eller hurdana patent som produceras i världen och var det sker.

Polarisering
Polarisaatio
Polarisation

Då ett fenomen är i ett tillstånd som innehåller motpoler och interna egenskaper som utesluter varandra, eller som är omvänt, kulminerat och tillspetsat. Begreppet används i synnerhet i kaosteorin för att beskriva tillstånd där ett systems egenskaper blir diskontinuerliga.

Porters diamantmodell
Porterin timantti
Michael Porter's diamond

Företag inom ett visst kluster kan studeras utgående från Michael Porters diamantmodell som består av följande delar: företagets strategi och konkurrenssituation, när- och stödbranscher, produktionsförhållanden; internationella affärer; den offentliga sektorn och slumpmässiga händelser (på engelska serendipity).

Positivism
Positivismi
Positivism

En filosofisk skola som understryker objektivitet och baserar sig på kausalförklarningar, allmänna lagar, kvantitativa analyser samt metodenhetlighet. Det positivistiska tankesättet framhäver att värdefriheten och de naturvetenskapliga forskningsmetoderna borde stå som förebild för all vetenskaplig forskning. På så sätt strävar det efter att ersätta den samhällsvetenskapliga, t.ex. den psykologiska och sociologiska terminologin med motsvarande naturvetenskapliga termer. I den logiska positivismen kombineras den klassiska empirismens strävan efter att basera kunskapen på erfarenhet och på de möjligheter som den matematiska logiken har öppnat. Detta tankesätt antar att empiriska fenomen kan förklaras med en logisk slutledning; för att en proposition skall vara vettig måste den testas direkt eller indirekt empiriskt. Detta är orsaken till att positivisterna anser vetenskapen vara en samling hierarkiska propositioner om ett verklighetstillstånd eller dess egenskaper. Dessa propositioner antas vara sanna och de måste också kunna testas empiriskt.

Potentiellt världstillstånd
Mahdollinen maailma
Possible worlds

Ett potentiellt sakförhållande i framtiden som i princip kan realiseras. En framtid som kan förutses med en framtidsstig och vars egenskaper klart kan följas bakåt längs stigen. Sannolikheten att potentiella världar uppstår varierar, likaså varierar de "värden" och "risker" som ingår i sannolikheten. I filosofins s.k. metafysiska teori om potentiella världstillstånd hänvisar detta begrepp till alla logiskt möjliga världar varsomhelst i u, niversum, inte enbart i vårt eget, eftersom en logisk möjlighet enligt filosofiskt tänkande är annorlunda - mer omfattande - än motsvarande möjlighet inom naturvetenskapen eller empirin. Av de logiskt möjliga världstillstånden är således en del naturvetenskapligt omöjliga i den aktuella (rådande) världen. Samtidigt är en del av de naturvetenskapligt möjliga versionerna av den aktuella världen antingen kulturellt, politiskt, socialt, psykologiskt eller på annat sätt orealistiska i praktiken. Man kan tänka sig att det i systemens funktioner finns inbyggda regler som dirigerar dess potentiella former och tillstånd samt utesluter omöjliga former och tillstånd. Därigenom kan de logiskt potentiella världarna också forma de teoretiska gränserna till det fysiska universumet.

Proaktivitet
Proaktiivisuus
Proactiveness

En medveten beredskap och tro på friheten att kunna välja sina egna reaktioner inför händelser, ärenden och förhållanden. Också en tro på att man kan påverka framtiden och att den sker oberoende av en själv, att den inte är predestinerad dvs. ingenting kan hända utan ens egen påverkan. Läs också om motsatsen Reaktivitet.

Prognos
Ennuste
Forecast, forecasting, prediction

En prognos är en villkorlig förutsägelse. Den situation eller det läge i en mängd möjliga alternativ som enligt aktören mest sannolikt kommer att förverkligas bland de olika alternativen då han/hon själv inte deltar i påverkan, varken för egen eller för någon annans del. En prognos eller en sannolik framtidsbild är en passiv observatörs åsikt om framtidsutvecklingen i relation till en fråga som inte ligger så långt i framtiden. Prognoser är nödvändiga när det gäller all målinriktad verksamhet rationell planering av därmed förknippade val och handlingar.

Prognos, prognostik
Prognoosi, prognostiikka
Prognosis, prognostics

Att antecipera, förutse eller prognostisera framtida möjligheter. Ett resultat av en studie. Härstammar från det grekiska ordet "prognosis" som betyder förkunskaper. I Östeuropa används termen "prognostik" som synonym till Framtidsforskning, framtidsstudier, framtidssyn. Läs också om Framsyn, prognostisering, förutsägelse, anticipering.

Prognostiserande utvärdering
Ennakoiva arviointi
Prospective evaluation, ex-ante evaluation

Prognostiserande evaluering betyder att tillståndet för och kvaliteten på det evaluerade fenomenet (fråga, system, institution, verksamhet) evalueras inte bara utgående från det förgångna och det aktuella tillståndet utan även utgående från en sannolik (trend) eller annan eventuell framtidsbild. Evalueringen riktar sig således även till fenomenets eventuella framtida tillstånd och dess alternativ. En prognostiserande evaluering betonar en evaluering av verksamhetens mål. Prognostiserande evaluering som metod kan användas till exempel vid en trendextrapolation som bygger på sannolika utvecklingsförlopp, vid scenariemetoder, vid Mjuk systemmetodologi, framtidsverkstadsmetod eller Delfoi-intervjuer. Se Delfi-tekniken.

Prognostiseringsforum (organiserad av HIM)
Ennakointifoorumi (KTM:n järjestämä)
Foresight Forum (organized by the MTI)

Prognostiseringsforumet är en av handels- och industriministeriet (HIM) tillsatt och organiserad samarbetsform. Inom ramen för prognostiseringsforumet främjas olika sätt att producera och utnyttja information och kunskap om framtiden.

Prognostiseringsnätverk
Ennakointiverkosto
Foresight network

Ett officiellt eller inofficiellt samarbete mellan flera parter som utför prognostiseringsarbete eller understödande verksamhet i syfte att utbyta och förmedla information, kunskap och kompetenser. Typiskt för nätverksverksamheten är att nätverket kvarstår och fungerar enbart om alla parter upplever sig ha nytta av att delta.

Prognostiseringsram / foresight framing
Ennakointikehys / foresight framing
Foresight framing

Att utstaka gränserna för en prognostiseringsprocess (tema, deltagare, tidsrymd, processering, osv).  

Prognostiseringsverksamhet av TE-centralen
TE-keskusennakointi
TE-centre (Employment and Economic Development Centres) foresight

Ur boken "Ennakoinnin kytkentä osaksi TE-keskuksen toimintaa - visio 2010 ja kehittämisstrategia" är översättningen av följande finska definition : Med TE-centralens prognostisering avses den verksamhet som producerar information om utvecklingstrender i verksamhetsområden, om svaga signaler, om möjligheter och hot samt deras inverkan på TE-centralens verksamhet. Med prognostisering identifieras växande och krympande branscher, nya företagsmöjligheter samt förändringar i arbetslivet, kompetensbehoven och i teknologier samt i sociala fenomen (t.ex. befolkningens isolering). Kännetecknande för TE-centralens prognostisering är 1) långsiktig och systematisk granskning av framtiden, 2) framtida utmaningar och möjligheter kopplas till beslutsfattandet och 3) regionala aktörer prognostiseringsaktörer har nätverk och en öppen dialog.

Programme for International Student Assessment (PISA)
Programme for International Student Assessment (PISA)
Programme for International Student Assessment (PISA)

Se PISA.

Projektion
Projektio
Projection

En prognos eller en utvecklingsvärdering som baserar sig på nuläget eller rådande trender.

Prospektivforskning
Prospektiivitutkimus
Prospective study

Används ofta i franskspråkiga länder som synonym till Framtidsforskning, framtidsstudier, framtidssyn. Prospektivforskning bygger på Bertrand de Jouvenels tankar.

TAKAISIN YLÖS

R

Reaktivitet
Reaktiivisuus
Reactiveness

Ett handlingssätt utan förberedelser inför kommande förhållanden och händelser. I en överraskande situation är de tillgängliga resursernas frihetsgrad liten: förfaringssätten väljs slumpartat och impulsivt utan att närmare tanke på deras påverkan, effekt eller konsekvenser på längre sikt. Läs också om motsatsen Proaktivitet.

Reduktionism
Reduktionismi
Reductionism

Läran om att en teori eller en konceptuell referensram kan återges dvs. reduceras (t.ex. genom transformation, definition eller överensstämmelse) till en något tidigare och/eller mera grundläggande teori eller referensram. Enligt den ontologiska reduktionismen är två väsen på olika områden desamma; den semantiska reduktionismen antar att två olika teoriers propositioner är överensstämmande. Som exempel kan nämnas uppfattningen om människans mentala tillstånd och processer som oftast reduceras till hjärnfysiologi. Motsatsen till reduktionismen är åsikten om det fristående vetandets ställning såväl som emergent materialism enligt vilken hjärnan, kroppen eller ett mera omfattande system har emergenta dvs. reducerade egenskaper. Se också Positivism.

Regional framsyn
Alueellinen ennakointi
Regional foresight

I den rikssvenska versionen av EU:s handbok (2002) om regionala framsyner utarbetad av Lennart Elg "Regional framsyn - en praktisk handbok" definieras termen på följande sätt:" Framsyn kan definieras som en process som tillämpar systematiska och delaktiga metoder för att samla in upplysningar om utvecklingen och skapa visioner på medellång och lång sikt. Syftet är att sakligt underbygga aktuella beslut och att skapa förutsättningar för gemensamma åtgärder. Framsyn för samman nyckelaktörer och olika kunskapskällor för att inhämta förutseende information, analysera och utveckla strategiska visioner."

Regionalt innovationssystem
Alueellinen innovaatiojärjestelmä
Regional innovation system

Ett regionalt innovationssystem bygger på systemkopplingar mellan olika kunskapsproducenter (universitet, forskningsinstitut), förmedlingsorganisationer (företag och offentliga innovationstjänster) och företag (små och stora).

Relativt arbetslöshetstal
Työttömyysaste
Unemployment rate

Det officiella relativa arbetslöshetstalet beräknas enligt Statistikcentralen: u = U/L *100 där U är antalet arbetslösa och L är arbetskraften. (Källa: Statistikcentralen)

Relativt sysselsättningstal
Työllisyysaste
Employment rate

Den procentuella andelen sysselsatta av befolkningen. Det officiella relativa sysselsättningstalet beräknas som den procentuella andelen sysselsatta 15-64 - åringar av hela befolkningen i samma ålder: e= E/P där E är antalet sysselsatta i åldern 15-64 år och P är hela befolkningen i åldern 15-64 år. (Källa: Statistikcentralen).

Relevansträdet som metod
Relevanssipuu
Relevance tree

En framtidsforskningsmetod med en hierarkisk infallsvinkel till forskningsobjektet, från en allmän beskrivning till en allt mera detaljerad form. Ett relevansträd ritas upp genom att först definiera en målsättning på "högre nivå" som deltagarna önskar studera. Mål kombineras sedan med ett eller flera delmål på lägre nivå. Det samma gäller alla verktyg för att nå målsättningarna. Ett relevansträd byggs alltså upp av målsättningar på olika nivåer samt verktyg för att nå dem.

Retrospektiv prognostisering, bakåtblickande prognostisering, framsyn
Jäljittävä ennakointi
Tracking anticipation

En metod som kombinerar det matematiska behärskandet av grundfenomenet och förmågan att ställa de rätta frågorna. Med denna kombination kan man spåra en trend som beskriver kunskapssökarens behov. Bakgrunden till metoden finns en strävan att producera "en prognos som kan förverkligas" (jämför med Delfi eller scenariemetoden). En retrospektiv prognostisering söker fram enskilda faktorer och beslut som har påverkat eller transformerat trenden. Den retrospektiva trenden är en samlingstrend härledd från valda frågor, mål och problemlösningar. Styrsystemet utnyttjar trenden som sitt vid behov formbara orienteringsverktyg . Beslutsfattarna får rekommendationer om resurser för att i framtiden genom vissa åtgärder kunna påverka de kritiska vändpunkterna. Förslagen kan bygga på statistiskt material. Syftet med dessa prognoser är att genom innovationer försöka bryta trender och på detta sätt paradoxalt i positiv mening försöka ifrågasätta den bild modellen ger. Den förutseende styrningen hänvisar till det verktyg som kan realisera målsättningen. Den retrospektiva trenden är en del av detta verktyg.

Risk
Riski
Risk

En möjlig olägenhet, nackdel. En risk betyder att eventuella åtgärder varken är självklart säkra eller farliga. Risken kan mätas opartiskt och därigenom kan den anses vara uppbyggd av de matematiska möjligheterna.

Riskbedömning (RB)
Riskin arviointi (RA)
Risk assessment (RA)

Värdering eller jämförelse av en olägenhet, ett hot eller olämpligt/oväntat resultat av en beslutsprocess eller ett val. Risken förknippad med en viss företeelse kan kalkyleras med formeln RISK (R) = Sannolikhet (P) x Olägenhet (H). Fördelningen av risken består av a) att värdera den eller det som är hotat av risken b) att värdera sannolikheten för att detta hot kunde verkställas. I framtidsforskningen kan formeln därför presenteras på följande sätt: RISKEN (R) = sannolikhet (P) x olägenhet (H) x tid (T).

Road map (strategi och tillvägagångssätt)
Road map
Road map

Road map (strategi och tillvägagångssätt) är en karta över framtida och väntade förändringar som antas påverka affärsverksamheten. Den beskriver marknadstrender, förändringar i företagets verksamhetsmiljö och teknologiska livscykel, ur vilka konkreta produktlinjeplaner uppstår. Road maps utarbetas även enligt näringsgren och i allmänhet på nationell nivå för att ange konkreta riktlinjer för offentligt finansierade forsknings- och teknologiprogram.

TAKAISIN YLÖS

S

S-kurvan
S-käyrä
S-curve

En matematisk kurva som beskriver ett fenomen eller en variabel. Först växer kurvan exponentiellt, sedan saktar den farten och till slut växer den bara litet eller t.o.m. minskar

SOMA-modellen
SOMA-malli
SOMA model

Social- och hälsovårdsministeriets samt Stakes mikrosimulationsmodell, dvs. Soma-modellen, utnyttjas för en bedömning av välfärdsstaten. Ett inkomstöverföringssystem finns inprogrammerat i Soma-modellen som s.k. lagmodeller. Med hjälp av modellen kan inkomstöverföringarnas inbördes kopplingar och effektivitet påvisas. Genom att ändra de programmerade antagandena i lagmodellerna kan man med Soma-modellen utgående från den faktiska befolkningen granska hurdana effekter ändringar i inkomstfördelningssystemen har på inkomstfördelningen och även på grov nivå på kostnaderna på makronivå. Därtill används Soma-modellen i olika ekonomiska utredningar av inkomstöverföringar.

STEEP-analys
STEEP-analyysi
STEEP-analysis

En synonym till PESTE-analys

SWOT analys
SWOT-analyysi
SWOT analysis

En metod för att granska ett system, t.ex. en organisation eller ett företag, dess inre styrka och svagheter samt yttre möjligheter och hot.

Sammanträffande, slump
Sattuma
Chance

Ärende, händelse eller utveckling utan en vetenskaplig orsak eller förklaring. Begrepp som Evolution och Kaos innehåller en sannolikhetskomponent utan att man kan förutspå dess tidpunkt, mängd eller mäta den.

Sannolikhet
Satunnaisuus
Randomness

En egenskap hos en händelse eller ett fenomen, vilken innebär "en risk" och vilken kan karaktäriseras så att man inte på förhand kan veta vilken form den skall ta i framtiden när den kommer att förverkligas. Ett fenomen skall alltså beskrivas som slumpartat om det kan befinna sig i flera olika tillstånd, värden och/eller former som det är omöjligt eller nästan omöjligt att förutsäga eller definiera p.g.a fenomenets tidigare tillstånd, värde och/eller form. Man talar om den subjektiva sannolikheten och hänvisar till egenskapen hos sådana fenomen vilkas sannolikhet varierar från ytterst ovanligt till ytterst sannolikt.

Scenarier som arbetsmetod
Skenaariotyöskentely
Scenario working

En grupp olika metoder för att skapa scenarier; inkluderar båda kvalitativa och kvantitativa metoder samt kombinationer av dem.

Scenario
Skenaario
Scenario

En serie kronologiska, logiskt framskridande och motiverade, möjliga framtidsbilder. En med framtidsbilder skapad berättelse som kan uppfattas som en verksamhetsplan - ett manuskript - i syfte att nå målsättningarna. Ett scenario innehåller en beskrivning av aktörerna, verksamheten och händelsekedjan kring beslutsfattandet och dess konsekvenser. Kedjan leder från nuet till den valda scenariebilden i framtiden. Det kan vara själva kärnan i visionen, den strategiska målsättningen eller ett opportunistiskt mål.

Simulering
Simulaatio
Simulation

Användningen av matematiska och/eller datastyrda modeller för att simulera verkliga processer eller beteendet hos olika fenomen.

Social innovation
Sosiaalinen innovaatio
Social innovation

Vid sidan av de tekniska och teknologiska innovationerna - hänförliga till produkter, tjänster och tillverkningsmetoder - har också begreppet social innovation förts fram. De sociala innovationerna uppstår när know-how omvandlas till nya typer av välståndsskapande teknologier, produkter och tjänster eller sätt att organisera arbetet och när dessa kan upprepas och dupliceras. Typiskt för de sociala innovationerna är att de skapar mervärde. Exempel på sociala innovationer kan vara nya former att samverka, nätverk eller nya typer av affärsverksamhetsmodeller.

Socialt kapital
Sosiaalinen pääoma
Social capital

Med socialt kapital avses ofta sådana dimensioner i den sociala strukturen - t.ex. nätverk som främjar gemensam verksamhet, ömsesidiga normer och ömsesidigt förtroende - som anses ha en positiv effekt på mänskligt umgänge och samverkan, och därigenom på samhällsfunktionerna och den ekonomiska utvecklingen. När det gäller "socialt kapital" ses begreppet ur samhällelig synvinkel. Det är då frågan om samhällen och deras förmåga att agera för gemensamma mål. Då granskas t.ex. relationerna mellan aktörerna, samhällets strukturer, normer, regler och nätverk som förmedlar reglerna samt det förtroende de har. Se även Immateriellt kapital.

Spelteori
Peliteoria
Game theory

Spelteorin är en matematisk beskrivning av ett strategiskt beteende. Vid en prognostisering kan spelteorierna utnyttjas för att forma en spelteoretisk modell för många beslutsfattare, dvs. spelare, samt för att analysera lämpliga lösningsbegrepp för och kring den. En spelteori gäller "spel", dvs. rationella aktörers handlande i olika noggrant fastställda, enkla situationer, samt regler och situationstillämpningar för dessa spel i en empirisk forskning.

Statistisk regressionsanalys
Tilastollinen regressioanalyysi
Statistical regression analysis

Med hjälp av regressionsanalys undersöks effekten av en eller flera oberoende variabler på en beroende variabel. Analysen kan t.ex. försöka svara på frågan huruvida utbildningens längd inverkar på lönens storlek och i jakande fall, hur stor inverkan då är. Den särskilda fördelen med regressionsanalys är att man samtidigt kan undersöka effekten av många oberoende variabler på en beroende variabel. Resultatet förklarar då vilken andel en enskild oberoende variabel har när effekten av de övriga faktorerna på den beroende variabeln har beaktats. Regressionsanalysen är en mångsidig och flexibel metod att undersöka orsaksrelationerna mellan variabler. 

Statsrådets nätverk för prognostisering
Valtioneuvoston ennakointiverkosto
Government Foresight Network

Statsrådets nätverk för prognostisering skapades för en samordning av den prognostisering som sker inom statsförvaltningen. Dess mandattid pågår till våren 2007. Nätverket omfattar representanter för statsrådets kansli och tio ministerier. Som ordförande för nätverket fungerar arbetsministeriet. Nätverkets medlemmar och uppgifter framgår av tillsättningsbeslutet. Syftet med statsrådets nätverk för prognostisering är att se till att prognostiseringsarbetet på statsrådets kansli och de olika ministerierna sker under tillräckligt samordnade former. Nätverket utvecklar prognostiseringskunnande, stöder prognostiseringsarbetet inom regionerna och sörjer för att prognosresultat utnyttjas inom central-, regional- och lokalförvaltningen. Målet är att precisera de viktigaste frågorna för framtiden, att beakta de olika förvaltningsområdenas synvinklar när viktiga frågor behandlas och att utnyttja prognosuppgifter vid beslutsfattande och planering. Läs mera om nätverk för prognostisering på arbetsministeriets webbsidor.

Stigberoende
Polkuriippuvuus
Path dependence

Stigberoende som begrepp hänvisar i allmänhet till att de under historiens gång invanda verksamhetsformerna eller strukturella faktorerna sträcker sitt inflytande till dagens utvecklingssituationer. Ofta begränsar detta på ett eller annat sätt valet av i sig möjliga utvecklingsmodeller.

Strategi, (framtidsstrategi)
Strategia, (tulevaisuudenstrategia)
Strategy, (futures strategy)

En vision skapar, med, sin viljeyttring en strategi som sedan byggs upp av konkreta ärenden och val. En mission stipulerar på en m, era all, män nivå de strategiska förutsättningarna för förverkligandet. Strategiverksamheten betyder att en vision och en mission omformas till en mera konkret verksamhetsnivå och det innebär med andra ord att en verksamhetsplan skapas och följs, samt att olika på varandra följande uppdrag och steg definieras och genomförs.

Strategikarta
Strategiakartta
Strategy map

En strategikarta försöker illustrera vägen från icke-ekonomiska framgångsfaktorer till materiella resultat genom att den åskådliggör organisationens kritiska framgångsfaktorer samt sambandet mellan framgångsfaktorernas orsak och verkan. Med en strategikarta kan man till exempel åskådliggöra hur ökad motivation bland de anställda förbättrar organisationens produktivitet och lönsamhet eller hur en enskild anställds handlingar kopplas till organisationens helhetsmål. Med en strategikarta kan man även utveckla mätningen av organisationens prestanda.

Strategiscenario
Strategiaskenaario
Strategic scenarios

Ett strategiscenario kan byggas upp när långsiktiga riktlinjer först skapats separat för varje verksamhetsscenario. Strategiscenariet är en syntes av de strategiska riktlinjerna och innehåller inga alternativa framtidsscenarier. Ett strategiscenario är en långsiktig linjedragning som scenariegruppen i företaget/organisationen förbinder sig att följa.

Studieområde (på finska opintoala, jfr. ubildningsområde = koulutusala)
Opintoala
Field of vocational education and training

En klassificering som på en allmän nivå definierar hur studierna placerar sig på olika samhällsområden och i olika sektorer i arbetslivet. Med studieområde avses oftast grundexamen eller en helhet mera omfattande än en slutexamen på andra stadiet.

Svaga signaler
Heikot signaalit
Weak signals

Ett fenomen eller en händelse som inte nödvändigtvis verkar vara viktig eller omfattande när den inträffar men som kan spela en viktig eller avgörande roll i den framtida utvecklingen. En svag signal är det första tecknet på en förändring eller det kan vara just den impuls som förändrar händelseförloppet i en definitivt annorlunda riktning. Dess relation till det framtida läget kan inte nödvändigtvist bevisas statistiskt t.ex. med en trovärdig kontinuitet såsom i en historisk tidsserie. Undersökningen av svaga signaler och förmågan att identifiera olika företeelser som svaga signaler anses vara en av de mest krävande områdena inom framtidsforskningen.

Sysselsatt
Työllinen
Employed person

Statistikcentralen definierar sysselsatt på följande sätt: " Sysselsatt är en person som under referensveckan förvärvsarbetar minst en timme för att få lön, naturaförmån eller vinst eller som tillfälligt varit frånvarande från arbetet t.ex. på grund av permittering på en viss tid. Den som är sysselsatt kan vara löntagare eller företagare eller medhjälpare utan lön i en familjemedlems företag. Enligt ILOS:s rekommendation går också arbete i liten skala före arbetslöshet.

Sysselsättningsstatistiken
Työssäkäyntitilasto
Employment statistics

Utdrag ur Statistikcentralens beskrivning av sysselsättningsstatistiken: "Sysselsättningsstatistiken är årsstatistik som producerar regionala uppgifter om befolkningens ekonomiska verksamhet och förvärvsarbete. Individpopulationen består av den fast bosatta befolkningen i landet årets sista dag. Uppgifterna baserar sig i huvudsak på administrativa register och statistiskt material. Enhetsuppgifterna i sysselsättningsstatistiken är enligt statistiklagen konfidentiella. Uppgifterna kan produceras med alla kommunindelningar och koordinatbaserade regionindelningar samt efter postnummerområde." Läs mera om statistiken på Statistikcentralens webbsidor.

Sysselsättningsöversikt (arbetsministeriets sysselsättningsöversikt)
Työllisyyskatsaus (työministeriön työllisyyskatsaus)
Employment Bulletin (Ministry of Labour Employment Bulletin)

Beskrivning av arbetsministeriets sysselsättningsöversikter: "Sysselsättningsöversikten är en månatlig översikt över hur arbetslösheten, de lediga arbetsplatserna och arbetsförvaltningens åtgärder utvecklats under den senaste tiden. I översikten jämför man den nuvarande situationen med motsvarande månad under det föregående året. Tabellerna i översikten innehåller förutom uppgifter för statistikföringsmånaden även uppgifterna för föregående månad och/eller motsvarande månad året innan."

System
Systeemi
System

En grupp saker eller ting som fungerar tillsammans som en helhet för att nå ett bestämt mål. Även en viss grupp idéer, teorier samt verksamhetsmodeller enligt vilka ett visst uppdrag kan utföras. Ett system består av ett begränsat antal olika faktorer som ofta kan definieras som undersystem. För att ett väsen skall kunna definieras som ett system, måste det ha minst två faktorer som är förbundna med varandra på ett eller annat sätt. Mellan dessa faktorer eller undersystem finns det spänningar som separerar dem från omgivningen och bildar en egen helhet. Ju högre upp i hierarkin systemet finns, desto abstraktare och allmännare är det. Ett system i sig är något mera en summan av sina beståndsdelar eller undersystem. Det beror på att dess egenskaper utöver beståndsdelarna även består av processer mellan dem, t.ex. interaktion, samverkan, informations- och energiutbyte. Därför kallas systemet "emergent".

Systemanalys
Systeemianalyysi
Systems analysis

Ett vetenskapsområde som syftar till att studera och analysera problem som helheter, ofta genom att tillämpa matematiska modeller. Systemtänkandet och de vidareutvecklade, särskilda metoder som med ett gemensamt namn kallas "systemmetodologi" är ett medel för att förstå helheter bestående av observerade fenomen och händelser, egenskaper och deras inbördes relationer. Med systemanalys kan man studera komplexa dynamiska processer utan att varje faktor som påverkar processen måste definieras, omformuleras som modell och beskrivas matematiskt. Med systemanalys kan man abstrahera hierarkin bland systemets olika faktorer och härmed vidga förståelsen för det studerade problemområdet. En systemanalys kan utnyttjas som stöd för faktiska problemlösningar.

Systemdynamik
Systeemidynamiikka
Systems dynamics

1) En enkel beskrivning av verkligheten, en modell eller en abstraktion av ett visst fenomen. Består av flera orsaks- och följdkedjor av vilka det framgår hur elementen kopplas till varandra via återkopplingslänkar.2) En metod för att skapa datorstödda olinjära modeller om komplexa helheter, t.ex. världsmodellerna. Se också Världsmodeller.

Systemteori
Systeemiteoria
Systems theory

En teori om elementens, inbördes relationer i ett system samt om strukturens och funktionens interaktion i systemen.

Systemtänkande
Systeemiajattelu
Systems thinking

Ett sätt att förstå och beskriva ett forskningsobjekt som helheter, som system, för vilka man kan definiera distinkta gränser, faktorer, aktörer och interaktionerna mellan dem. Ett öppet system har ett samspel med sin omgivning, det ger och får information och energi i utbyte. Ett slutet system är självtillräckligt. Ett system kan ha egna delsystem, det kan vara en del av ett större system och flera system kan samverka med varandra.

TAKAISIN YLÖS

T

TUBARO
TUBARO
FUBARO

Den finska förkortningen, se Framtidsbarometern.

Tidsperspektiv
Aikaperspektiivi
Time perspective

En individ eller ett samhälle riktar sig/sina tankar från nuet mot ett eventuellt framtidsläge eller en framtidshändelse. Tiden mellan nuläget och ett framtida läge. Tidsperspektivets längdbestäms av det framtida läge man riktar sig mot.

Tidsserieanalys
Aikasarja-analyysi
Time series analysis'

En grupp empiriska metoder som används för att granska ett objekts eller fenomens tidigare utveckling och utgående från de observerade, oftast matematiska och statistiska regelbundenheterna dra slutsatser om utvecklingens riktning och kvalitet, m.a.o. hur tidsserien fortsätter över observationsperioden. Dessa metoder är lämpliga för prognoser som gäller tidsperioder då regelbundenheterna kan antas vara oföränderliga.

Top Ten listan
TopTen-listaus
Top Ten listing, Top Ten method

En metod för att granska de viktigaste framtida delfaktorer i ett mål, fenomen eller ett problemområde. Man listar de tio viktigaste faktorer som kommer att påverka fenomenet. Listan kan vidare användas för att bygga på t.ex. scenarier. 

Trend
Trendi
Trend

Utvecklingsriktning, inriktning. En utvecklingsriktning av det granskade fenomenet som uppstår under en längre period.

Trend Setter -metod
Edelläkävijä-analyysi
Forerunner analysis

En expertmetod som granskar verksamhetsmodellerna och idéerna hos den allra första person eller organisation som fört fram en ny fråga, verksamhetsform eller fenomen.

Trendextrapolering, extrapolering
Trendiekstrapolointi, ekstrapolointi
Trend extrapolation, extrapolation

Att fortsätta en utvecklingslinje mot framtiden under antagandet att det studerade fenomenet förändras i samma riktning eller på samma sätt som de tidigare observationer utvisar. Att parallellt projicera den hittills insamlade informationen om utveckling in i framtiden. Den del av en Tidsserieanalys där man med observerade regelbundenheter projicerar en tidsserie mot framtiden eller mot det förflutna.

Tyst kunskap
Hiljainen tieto
Tacit knowledge

Individuell kunskap bunden till en kontext eller en fråga. Den är svår att uttrycka i ord eller kommunicera vidare. En väsentlig del av begreppet Framtidsvetandet. Kunskapen kan uppdelas i explicit kunskap eller fakta och i tyst kunskap. Den explicita kunskapen kan uttryckas och mätas i siffror och i ord medan den oartikulerade tysta kunskapen baserar sig på en individs verksamhet eller handlingar, erfarenheter, ideal, värdesättningar och/eller känslor. Den tysta kunskapen kan indelas i en teknisk dimension (t.ex. know-how, jfr. En handverkares yrkeskunskaper), och en kognitiv dimension som består av personliga mentala modeller, scheman och föreställningar. Tyst kunskap formas och omformas genom samspel mellan det tidsmässiga, det sociala och det kulturella. Dess subjektiva och intuitiva karaktär gör det svårare att systematiskt eller kontrollerat processa det eller kommunicera det vidare. Begreppet skapades och vidareutvecklades av I. Nonaka i Japan på 1990-talet. Se Framtidsbilder, framtidsimagen.

TAKAISIN YLÖS

U

Ubicomp
Ubiikki
Ubiquitous

Inbäddad datorteknik (eng. Ubiquitous computing) står för en obemärkt, fungerande datateknik som är inbakad överallt i omgivningen. Man talar bl.a. om ett ubicompsamhälle.

Utbildingsutvärdering
Koulutuksen arviointi
Evaluation of education

Med utbildningsutvärdering samlar man in information som stöd för utbildningspolitiska beslut och som underlag för informations- och resultatstyrning. Utvärderingar som gäller utbildning utförs lokalt, regionalt eller nationellt. Därtill tar man del i internationella utvärderingar. Olika sakkunnigorgan utför utvärderingar.

Utbildningsbehov
Koulutustarve
Educational need

T. ex. i Mitenna-projektet närmade man sig utbildningsbehovsbegreppet på följande sätt: "Hur utbildningsbehovet bestäms kan granskas ur t.ex. tre synvinklar:
1) individens behov av utbildning d.v.s. det individuella utbildningsbehovet, 2) samhällets behov av att utbilda sina medlemmar, d.v.s. samhällets utbildningsbehov, 3) individens och samhällets utbildningsbehov korsar varandra i yrkesverksamheten i arbetslivet, vars utveckling i sin tur skapar nya utbildningsbehov." Dessa tre synvinklar kan öppnas enligt följande:
1) Det individuella utbildningsbehovet kan mätas genom efterfrågan på en viss typ av utbildning (sökande, nybörjare, antal studerande). Det här beskriver emellertid inte det samhälleliga utbildningsbehovet, även om det genom det kanaliseras förväntningar som det samhälleliga utbildningsbehovet nödvändigtvis inte alls tar ställning till (bl.a. utveckling av personligheten, ökande av jämställdheten osv.).
2) Det samhälleliga utbildningsbehovet utgår från tanken att utbildningen är viktig om man vill utveckla samhället och dess välfärd. Samhället har behov av att utbilda sina medlemmar, eftersom det mänskliga kapitalet ses som en viktig produktionsfaktor. Det berättigade i denna syn stöds också av praktiken. Mätt med olika framgångs- och välfärdsmått har sådana nationer klarat sig bäst som investerar i utbildning.
3) Skillnaderna mellan det individuella utbildningsbehovet och det samhälleliga utbildningsbehovet leder till att utbud och efterfrågan inte nödvändigtvis möts, till en del utbildningsområden är det svårt att få tillräckligt med studerande, inom andra områden kan utbildningsintresset betydligt överskrida samhällets uppskattade utbildningsbehov.

Utbildningskommissioner
Koulutustoimikunnat
National Education and Training Committees

Utbildningskommissionerna är trepartsorgan sammansatta av arbetslivets olika parter. Utbildningskommissionernas ordföranden samt representanter för arbetsgivarnas och arbetstagarnas centralorganisationer bildar en samarbetsdelegation för utbildning. Undervisningsministeriet utser ordförande och vice ordförande bland kommissionens medlemmar. Utbildningskommissionerna och samarbetsdelegationen för utbildning har till uppgift att i samarbete med undervisningsministeriet och Utbildningsstyrelsen främja växelverkan mellan utbildning och arbetsliv (förordning 1005/2000 1 §). Verksamhetsområdet omfattar 1. yrkesinriktad grundutbildning för unga och vuxna; 2. tilläggsutbildning och fristående examina; 3. yrkeshögskolestudier och utvecklandet av yrkesinriktad utbildning vid universitet. Utbildningskommissionerna har till uppgift att delta i utvecklandet av den yrkesinriktade utbildningen bl.a. genom att följa med och förutse utvecklingen av den kompetens som behövs i arbetslivet samt bedöma den kvantitativa utvecklingen av utbildningen utgående från efterfrågan inom arbetslivet. Undervisningsministeriet kallar högst 10 medlemmar till utbildningskommissionerna för tre år i sänder samt utser personliga ersättare för dem. Medlemmarna och deras företrädare skall representera åtminstone utbildningsförvaltningen, lärarna, arbetsgivarna och arbetstagarna.

Utbildningsområde
Koulutusala
Sector of vocational education

Med en prognostisering av utbildningen avses med utbud oftast antalet nybörjarplatser för studeranden inom ett visst studieområde. Nybörjarplatserna kan också studeras per utbildningsenhet eller regionalt. Ett sätt att mäta fenomenet är att beräkna antalet nybörjarplatser dvs. till hur många studerande man är beredd att erbjuda en studieplats. Med hänvisning till arbetsmarknaden kan det ibland konstateras att utbudet är stort på ett visst utbildningsområde om det finns många personer med precis denna utbildning tillgängliga på arbetskraftsmarknaden.

Utbildningsutbudet
Koulutuksen tarjonta
Supply of education

Med en prognostisering av utbildningen avses med utbud oftast antalet nybörjarplatser för studeranden inom ett visst studieområde. Nybörjarplatserna kan också studeras per utbildningsenhet eller regionalt. Ett sätt att mäta fenomenet är att beräkna antalet nybörjarplatser dvs. till hur många studerande man är beredd att erbjuda en studieplats. Med hänvisning till arbetsmarknaden kan det ibland konstateras att utbudet är stort på ett visst utbildningsområde om det finns många personer med precis denna utbildning tillgängliga på arbetskraftsmarknaden.

Utbildningsutbudet 2012, (Koulutustarjonta 2012 -projekti)
Koulutustarjonta 2012 -projekti
Educational Provision 2012, (Koulutustarjonta 2012 -projekti)

Projektet Utbildningsutbudet 2012 genomförs av undervisningsministeriets beredningsgrupp för prognostisering av utbildningsbehovet och dimensionering av utbildningsutbudet samt dess expertsektion på bred bas. Projektets uppgift är att 1. följa med och bedöma utvecklingen av utbildningsbehovet bland unga, vuxna och inom arbetslivet, och utgående från bedömningen utarbeta förslag till undervisningsministeriet om hur utbildningsutbudet kunde utvecklas; 2. före den 30 november 2005 presentera en utredning för undervisningsministeriet om de eventuella effekterna av 2004-2005 års samhälls-, ekonomi- och arbetskraftsutveckling på målen för utbildningsutbudet i den godkända utvecklingsplanen för år 2003-2008 och ändringsförslag för planen om det behövs; 3. före den 31 januari 2007 framlägga ett förslag för undervisningsministeriet om målen för utbildningsutbudet i utvecklingsplanen för utbildning och forskning för år 2012 och därefter delta i de fortsatta förberedelserna för utvecklingsplanen i frågan.

Utgångsåret
Lähtövuosi
Starting point

Den ursprungliga tidpunkten - utgångsåret - som prognostiseringen utgår ifrån då framtiden skall formas. Ibland kan utgångsåret vara före den tidpunkt då prognostiseringen påbörjas, beroende på om prognostiseringsmetoderna förutsätter tidigare observationer. Detta kan vara fallet t.ex. när statistiska metoder används.

Utopi
Utopia
Utopia

Utopi härstammar från det latinska ordet "topos" som betyder plats och stavelsen "U" som är en negation, ett förbud. I vardagsspråket är utopi ofta en orealistisk och opraktisk verksamhetsplan eller ett försök till social förnyelse, som mycket osannolikt kommer att förverkligas. I framtidstänkandet används utopin som ett nyttigt begrepp eller verktyg med vilket man kan framställa en tid och en plats i framtiden där det som idag upplevs som en dålig situation i stället är en positiv situation. Oftast definieras "utopi" som en orealistisk dröm, ett luftslott eller en vision om en bättre värld eller ett ouppnåeligt idealsamhälle. I allmänhet när en situation kallas utopistisk, avses oftast att situationen å ena sidan är diffus och önskvärd att sträva efter men å andra sidan onåbar och orealistisk. Se motsatsen Dystopi.

Utvecklingsplan för utbildning och forskning 2003-2008
Koulutuksen ja tutkimuksen kehittämissuunnitelma 2003-2008
Education and Research 2003-2008 Development Plan

Utgångspunkten för utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2003-2008 är att säkerställa att den utbildningsmässiga grundtryggheten uppfylls. Se publikationen.

Utvecklingsstig eller scenario
Kehityspolku eli skenaario
Development path (scenario)

En serie kronologiska framtidsbilder.

Utvärdering
Arviointi
Evaluation

Schrivens definition av evaluering: "Evaluation is the process of determining the merit, worth and value of things, and evaluations are the products of that process". Evaluering innebär en bestämning av ett objekts förtjänst, värde och betydelse. Själva kärnan i evalueringen är att evalueringsobjektet granskas i relation till en viss evalueringsgrund, dvs. ett kriterium och att en evaluerande slutledning dras ur denna synvinkel.
Chelimsky & Shadish har fastställt tre centrala syften med en evaluering:
1. Evaluation for accountability - att utvisa redovisningsskyldighet/resultatansvar,
2. Evaluation for development - att producera kunskap för att utveckla verksamheten och för att bistå institutioner att utvecklas och
3. Evaluation for knowledge - att producera kunskap för att fördjupa förståelsen för verksamheten.

Utvärdering av teknologin
Teknologian arviointi (TA)
Technology assessment (TA)

En holistisk metodsamling för utvärdering av den nya teknologins påverkan i samhället. Den används för att uppfylla offentliga, teknologibaserade beslutsbehov och stöda teknologidebatten samt beakta svårmätbara värden och attityder i beslutsprocessen. Också ett forum för teknologidebatten. 

TAKAISIN YLÖS

V

Variabel
Muuttuja
Variable

Ett fenomen eller en enhet i ett forskningsmaterial som kan få olika värden; inom framtidsforskningen står variabler för olika värden som är möjliga i framtiden. Vilken variabel som helst kan förverkligas.

Verktyg för prognoser, verktygsback
Työkalupakki, (TOOL-BOX)
TOOL-BOX

Ett metodologiskt verktyg för prognostisering av förändringar i samhället och ekonomin, i arbetslivet, i arbetslivet och i yrkeskvalifikationer. Ett verktyg som innehåller olika framtidsforskningsmetoder, statistisk information och grundscenarier som är grundläggande för olika prognostiseringsprojekt. För att utveckla verktygen utnyttjas framtidsforskningens grundmetoder, existerande modeller för prognostisering och andra arbetssätt typiska för prognostisering, arbetskraftsministeriets och undervisningsministeriets prognosmodeller för yrkesstrukturer, värdekedjeanalyser, framtidsbarometrar som system (delfi- och korsverkan analys) samt scenariematerial som uppkommit i projektet.

Vilt kort, (Wild Card)
Villi kortti, (Wild Card)
Wild Card

En oväntad och väsentlig faktor som kan förändra händelseförloppet och göra det osäkert.

Vision
Visio
Vision

Ett aktivt viljetillstånd definierat av en individ, en grupp, en organisation eller någon annan aktör. En argumenterad insikt som baserar sig på aktörens existens och värdegrunder, och som är en allmän och central bild av möjliga framtider och prefererade tillstånd, alltså möjliga och önskade framtidsbilder eller händelser. Detta förutsätter att aktören aktivt förändrar verksamheten och skapar nytt genom inlärning. En vision är startpunkten till en ny definition av konceptet för en framgång i framtiden.

Visionär kunskap
Näkemyksellinen tieto
Perceptual knowledge

Visionär kunskap är i viss mån intuitiv och oartikulerad kunskap. Den visionära kunskapen innehåller också explicita dimensioner såsom "regelbundenheter" ledda fram från historien, kännedom om säkra eller nästan säkra faktorer (t.ex. naturvetenskapliga eller tekniska) och tillfälliga faktorer. 

Visionärt management, ledarskap
Visionäärinen johtaminen
Visionary leadership and management

Managementsystem som bygger på handlingsinriktad forskning. Karakteristiskt för flerstegsmetoden är att styra organisationsledningen mot en dynamisk insikt om 1) hurdan organisationen kunde vara 2) hurdan organisationen borde vara. Denna insikt leds genom hela organisationen till alla dess nivåer. Den kan nås med klara strategiska principer, flexibla taktiker och en tydlig uppfattning om de krafter och osäkerheter som påverkar framtiden.

Värdebärare
Arvonkantajat
Value bearers

Ärenden och fenomen som människan eller samhället anser värdefulla och tilldelas ovan angivna symbol- och kvalitetsdefinitioner.

Värdekonflikt
Arvoristiriita
Value conflict

Konflikt kring värderingar bakom ett fenomen eller ett ärende som ouppklarad kan blockera en dialog.

Värden och värderingar
Arvot
Values

En entydig definition är problematisk: 1) Målen ovanom konflikterna som en individ eller ett samhälle kan sträva efter, men som aldrig kan nås fullständigt. 2) Aktiva, icke-objektiva, etiska symboler och kvalitetsdefinitioner av människosinnet (individuella värden) och samhällets moralkoder (samhälleliga värden). Konfliktsituationer mellan individuella och samhälleliga värderingar eller mellan olika aktörer i samhället kan uppstå. Värden och värderingar representerar tillstånd och attityder av etiskt medvetande (gott/ont, rätt/orätt, sant/osant, vackert/fult) som tillika med kunskap och känslor styr människans beteende, val och göromål på ett medvetet och omedvetet plan. För logiken och kunskapsteorin är värdena subjektiva i motsats till den objektiva kunskapen. Värden och värderingar i samhället förekommer ofta som normer, förbud, order, lagar och direktiv som styr verksamhet och val, men dessa är inte värden i sig. Värden är däremot de mera omfattande och oftast allmänt godkända premisser på vilka och genom vilka normer kan konstrueras.

Värderationalitet
Arvorationaalisuus
Value rationality

Att agera i en valsituation så att värderingarna besannas. Värderationalitet är i denna mening en utvidgad form av rationalitet som innehåller både valet av målsättning och valet av instrument för att nå dem (instrumentell rationalitet). Värderationalitet är en synvinkel enligt vilken människan skall ha ett konsekvent inre värdesystem och hon skall också agera enligt detta system för att vara rationell. Hon skall också enligt detta värdesystem kunna vara en god människa då hon gör ovillkorliga och nödvändiga val i enlighet med samhälleliga normer.

Världsmodeller
Maailmanmallit
World models

Omfattande undersökningar, modeller eller datasimuleringar av utvecklingen på global nivå. De är ofta uppbyggda att inkludera den inbördes växelverkan som finns mellan de viktigaste globala variablerna (befolkningsmängd, ekologiska fenomen och föroreningar, ekonomisk tillväxt, naturresurser osv.) samt de matematiska ekvationer som bygger på antaganden om dessa. T.ex. rapporten "Limits to Growth" utgiven 1972 av D. och H. Meadows, är ett typexempel på en världsmodell. Läs mera också om Simulering.

TAKAISIN YLÖS

Y

Yrke 2020
Yrke 2020
Occupation 2020, (Yrke 2020)
En prognos över behovet av svenskspråkig arbetskraft och behovet av yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga. Syftet med Yrke 2020 är att utreda behoven av svenskspråkig arbetskraft samt behoven av yrkes- och högskoleutbildning för svenskspråkiga. Utgångspunkter för Yrke 2020 är arbetsministeriets prognos Arbetskraft 2025. Yrke 2020 ingår som en del av undervisningsministeriets och Utbildningsstyrelsens nationella prognosprojekt, som bereder de kvantitativa målen i statsrådets utvecklingsplan för år 2012. En preliminär prognos finns enligt planerna våren 2007. Projektet avslutas i mars 2008. Den prognostisering som gäller högskoleutbildningen är finansierad med esf-medel. Överinspektör Heidi Backman vid Utbildningsstyrelsen leder prognosprojektet.

Yrkesutbildningsnyckel, konverteringsnyckel från yrken till utbildning
Ammattikoulutusavain, ammattien ja koulutuksen vastaavuusavain
Occupation/education key; correspondence key between occupations and education
Denna prognostisering av utbildningsbehoven, som bygger på den s.k. arbetskraftsmetoden betyder att behovet av ny arbetskraft med hjälp av en s.k. konverteringsnyckel konverteras från yrken till utbildning. Denna nyckel är en lista på de utbildningar till yrken eller yrkesgrupper som anses motsvara fördelningen av utbildningen i framtiden. Den presenteras oftast som en procentfördelning av yrkesgruppens arbetskraft. Konverteringsnyckeln bygger i regel på historiska bakgrundsfakta (statistiska uppgifter) som visar yrkesgruppens utbildningsbakgrund. Sedan tilläggs en visionär uppfattning om läget i framtiden. Nyckeln kan vara mycket målmedveten och kan avvika från historiska kunskaper ifall prognosbyggaren kan argumentera för sina framtidsvisioner på ett trovärdigt sätt

TAKAISIN YLÖS

Å

Ålderskort
Ikäkortti
Age card

Ett verktyg skapat speciellt för regionala prognoser i syfte att identifiera kvantitativa och kvalitativa utbildningsbehov. 

TAKAISIN YLÖS

Ö

Öppningar för nyrekrytering
Työpaikka-avaukset
Job openings

Öppningar för nyrekrytering beskriver hur mycket ny arbetskraft som behövs under referensperioden för att tillfredsställa efterfrågan. Med andra ord, hur många nya öppningar det finns för nyrekrytering. Begreppet hänvisar till förändringen i sysselsatta och avgångar. Motsvarar i prognostisering oftast begreppet "behovet av ny arbetskraft".

TAKAISIN YLÖS