Syftet med de här sidorna är att ge en bild av vad som ligger bakom finländska ungdomars kunnande och Finlands framgångar i PISA-undersökningarna.
Forskningsprogrammet PISA kartlägger vart tredje år läsfärdigheten samt kunskaperna i matematik och naturvetenskaper hos 15-åringarna i OECD:s medlemsländer. I PISA-undersökningen utreds om ungdomarna har sådana centrala kunskaper och färdigheter som de behöver med tanke på det framtida samhället, utvecklingen i arbetslivet och ett gott liv. Syftet är inte i första hand att bedöma i vilken mån målen för den grundläggande utbildningens läroplan har uppnåtts eller hur väl eleverna behärskar innehållet, utan att granska elevernas kunskaper och färdigheter i situationer som så väl som möjligt avspeglar kunskapsbehoven i vardagen.
Huvudtemat för PISA 2000 var ungdomars läsfärdighet (reading literacy). Fokus låg på textförståelse och en fungerande läsfärdighet i informationssamhället. Läsförmåga definieras i PISA som förmågan att förstå, använda och reflektera över texter för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och färdigheter samt delta i samhället.
Huvudtemat för PISA 2003 var matematiskt kunnande (mathematical literacy). I PISA avses med matematiskt kunnande ungdomarnas förmåga att utnyttja sina matematiska kunskaper och färdigheter i relation till framtida utmaningar. Matematiskt kunnande definieras som förmågan att analysera, motivera och föra fram sina tankar vid formulering och lösning av matematiska problem inom olika ämnesområden och i olika vardagssituationer. PISA betonar tillämpningen av matematiska kunskaper i sammanhang som förutsätter förståelse, resonemang och argumentation.
PISA 2003 undersökte också ungdomarnas förmåga att lösa problem över läroämnesgränserna. Problemlösning (problem solving) innebär i PISA elevens förmåga att använda sina kunskaper för att hantera och lösa autentiska ämnesövergripande problemuppgifter, i situationer där lösningsmetoden inte omedelbart är uppenbar, och där de kunskaper som eventuellt kan användas inte är begränsade enbart till matematik, naturvetenskaper eller läsfärdighet.
Huvudtemat för PISA 2006 var naturvetenskapligt kunnande (scientific literacy). Med naturvetenskapligt kunnande avses elevens förmåga att utnyttja naturvetenskaplig kunskap, definiera frågor samt dra slutsatser utifrån bevisliga fakta, för att förstå och kunna fatta beslut om den fysiska omvärlden och förändringar som sker i den på grund av mänsklig inverkan. I PISA anses det viktigt att ungdomarna behärskar naturvetenskapliga begrepp och fenomen i situationer i det verkliga livet samt för att lösa uppgifter och problem som hänför sig till framtida behov.