Utvecklingsprojektet i naturvetenskaper och matematik (LUMA)

Undervisningsministeriet inledde år 1996 ett riksomfattande program för att utveckla kunskaperna i matematik och naturvetenskaper. I samband med det startade Utbildningsstyrelsen redan föregående år LUMA-projektet, (LUMA är en förkortning av finskans Luonnontieteet ja Matematiikka; naturvetenskaper och matematik) ett projekt inom den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen, som till en början omfattade 24 finskspråkiga och två svenskspråkiga pilotkommuner. Dessutom deltog tio normalskolor i projektet. Senare utvidgades LUMA-projektet till att förutom normalskolorna omfatta närmare 80 utbildningsanordnare. Målet var att höja kunskapsnivån i matematik och naturvetenskaper för att Finland skulle kunna placera sig inom den bästa fjärdedelen av OECD-länderna. Ett annat mål var att öka elevernas intresse för läroämnena i fråga. I projektet deltog många samhällsaktörer. Arbetet inom LUMA-projektet bestod av omfattande fortbildning, nätverksarbete och produktion av stödmaterial för undervisningen. Projektet sammanförde universitetsforskare, undervisningspersonal, tjänstemän inom skolförvaltningen och industriorganisationer. Projektet fick stöd av medias positiva inställning till undervisningen i matematik och naturvetenskaper. På kommunnivå blev utvecklandet av undervisningen i matematik och naturvetenskaper till ett av de viktigaste projekten.

Skolor och lärare är lätta att nå tack vare en god informationsteknisk infrastruktur. Lärarna är också ofta villiga att fortbilda sig och delta i utvecklingsprojekt, även om alla projekt inte får ekonomiskt stöd. En orsak till lärarnas positiva inställning är att de har motivation att höja statusen på sitt läroämne och utveckla det egna arbetet.

Ett av målen med projektet var att uppmuntra flickor att studera naturvetenskaper och matematik. Nationella undersökningar har visat att inlärningsresultaten i matematik i Finland uppvisar obetydliga skillnader mellan könen. Flickorna är ändå inte ännu tillräckligt ivriga att studera matematik och naturvetenskaper, vilket fortfarande syns i valen av långa eller fördjupade kurser i matematik och naturvetenskaper i gymnasiet. LUMA-skolorna har ändå lyckats bättre än andra skolor på den punkten. De bästa modellerna och idéerna som kommit fram i LUMA-projektet beaktades då de nya läroplansgrunderna uppgjordes under åren 2000–2004.

Synergi med andra projekt

De senaste åren har man satsat stort på individuellt stöd för eleverna samt forskning om inlärningssvårigheter och utnyttjat resultaten av forskningen i undervisningen, vilket har haft avgörande betydelse för att inlärningsresultat hos svagare elever har förbättrats. Många elever har fått bättre självförtroende i och med att hindren för lärandet har undanröjts. Satsningen på elevvård och elevernas välbefinnande har inneburit att lärarna kunnat koncentrera sig på undervisningen. Läs- och skrivfärdigheter är särskilt viktiga för matematiklärandet. Många projekt som haft som mål att utveckla dessa färdigheter, har också haft positiv effekt på matematikkunskaperna.