Matematik och naturvetenskaper i läroplanen
De elever i klass 9 som deltog i PISA-undersökningen våren 2003 hade huvudsakligen studerat enligt läroplansgrunderna från år 1994. De avsnitt som gällde matematik grundade sig till stor del på riktlinjer som dragits upp av en nationell arbetsgrupp som tillsattes år 1992 för att utveckla matematikundervisningen. Orsaken till att arbetsgruppen grundades var det s.k. Kassel-projektet, en internationell jämförelse av inlärningsresultat i matematik som gjordes i slutet av 1980-talet, på basis av vilken en kommitté med Anto Leikola i spetsen (Leikolan komitea 1987–89) rekommenderade att matematikundervisningen skulle förnyas och att en arbetsgrupp skulle tillsättas för ändamålet.
Arbetsgruppen föreslog att undervisningen skulle ha som målsättning att
- vara målorienterad
- klassificera matematisk information
- betona betydelsen av att inhämta och använda matematiska kunskaper, problemlösning samt
- fästa särskild vikt vid olika inlärningsstilar.
Många av de förslag och grundprinciper som arbetsgruppen lade fram togs så gott som sådana in i grunderna för läroplanen i matematik år 1994.
Undervisningen i naturvetenskaper har granskats bl.a. i ett slutbetänkande från kommittén för matematisk-naturvetenskaplig allmänbildning (Leikolan komitea 1998–99) och en promemoria från en arbetsgrupp som tillsattes för att utvärdera utbildningen i naturvetenskaper (1992). Båda dokumenten innehöll förslag om att förändra undervisningen i en mer undersökande och experimentell riktning. Dessutom betonades vikten av att utveckla elevernas färdigheter i informationsbehandling. De här principerna var centrala i läroplansgrunderna från år 1994. Läroplansgrunderna från år 1994 var målorienterade och förståelsen för begrepp och tillämpandet av kunskap utgjorde centrala färdigheter. Också sambandet mellan naturvetenskapliga kunskaper och lösningar på miljöproblem betonades.
De elever i klass 9 som deltog i PISA-undersökningen våren 2006 hade huvudsakligen studerat enligt läroplansgrunderna från år 1994. I kriterierna för slutbedömningen i den grundläggande utbildningen som publicerades år 1999 beskrevs goda kunskaper betydligt grundligare än i grunderna från år 1994. De nya läroplansgrunderna togs i bruk 16.1.2004. Arbetet med läroplansgrunderna i naturvetenskaper baserade sig på tidigare kriteriearbete.
De nya läroplansgrunderna
- fäster ännu mer uppmärksamhet än tidigare vid informationsstrukturen i olika naturvetenskaper och sätten att inhämta kunskap samt tillämpningar av dem
- fastställer att undersökande lärande är vägen till djup förståelse
- fastställer att problemcentrerat tillvägagångssätt och experimentellt arbete är karaktäristiska för undervisningen i naturvetenskaper
- betonar mångsidig studiemiljö i målen och de centrala innehållen samt vid beskrivningen av goda kunskaper i naturvetenskaper.
Målet för fysikundervisningen är att eleverna lär sig uppfatta modeller som beskriver vår komplexa värld med sina fysikaliska processer. Därför är det viktigt med empirisk forskning och fysikaliska modeller som utformas på basis av forskningen.