Prognostisering

Kuva: Aleksi KuitunenVad avses med utbildningsprognostisering?

Syftet med utbildningsprognostisering är att ta reda på hur mycket och vad slags utbildning som kommer att behövas i framtiden. Prognosen kan vara kvantitativ eller kvalitativ. Utgångspunkten är i allmänhet det framtida behovet av arbetskraft. En viktig del av utbildningsprognostiseringen är då prognoser gällande enskilda verksamhetsområden och kluster samt yrkesstrukturen inom yrken, yrkesgrupper och verksamhetsområden.

Utbildningsstyrelsen prognostiserar Finlands arbetskrafts- och utbildningsbehov på lång sikt (kvantitativ prognostisering) och utvecklar den (kvalitativa) prognostiseringen av kompetensbehov. Prognostiseringen grundar sig på ett omfattande samarbete mellan olika ministerier, forskningsinstitutioner, regionala myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer.

Prognostiseringen av arbetskrafts- och utbildningsbehov ger information om hurdan arbetskraft som behövs i arbetslivet i framtiden och hur man med hjälp av utbildningsutbudet kan möta detta behov (t.ex. antal påbörjarplatser). Prognostiseringen omfattar alla utbildnings- och studieområden inom grundläggande yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildningsamt. Målet är att tillgången och efterfrågan på arbetskraft ska motsvara varandra i så hög grad som möjligt.

Prognostiseringen av kompetensbehov ger information om hurdant kunnande som behövs i arbetslivet i framtiden. Informationen kan användas för att utveckla undervisningen så att den motsvarar kraven på yrkesskicklighet i arbetslivet. Informationen kan också utnyttjas vid utvecklandet av examensstrukturerna, examensgrunderna, läroplanerna och undervisningens innehåll samt vid prognostisering av utbildningsbehovet inom yrkesutbildningen.

 

Mer info

För prognostiseringen av arbetskrafts-, utbildnings- och kunskapsbehov svarar Enheten för prognostisering och strategisk utveckling vid Utbildningsstyrelsen.