19.3.2018

Internationalisering för alla!

Borde man vara bekymrad om internationalisering intresserar flickor mer än pojkar? Magisterföräldrars barn mer än barn från arbetarfamiljer? Invånare i huvudstadsregionen mer än invånare i östra Finland?

Läroanstalterna har blivit mer internationella, men statistiken visar bland annat att de studerande inte har lika möjligheter att tillbringa studieperioder utomlands. På alla utbildningsstadier styr kön, socioekonomisk bakgrund och boenderegion vilka som skaffar sig internationell kompetens och vilka som överhuvudtaget ser det som något som är möjligt för dem.

Per definition betyder jämlikhet inom internationalisering lika möjligheter till internationalisering oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund, tillhörighet till en specialgrupp, etnisk bakgrund eller boendeort.

Jämlikhet kan också ses som formellt lika möjligheter och då ligger fokus på att avlägsna hinder och diskriminerande praxis. En annan synvinkel är faktisk jämlikhet, där fokus ligger på resultaten och positiv särbehandling tillåts för att säkerställa delaktighet. Högskolestuderande gör mest studieperioder utomlands. Vid högskolorna har de studerande redan jämlika möjligheter i och med att det finns tillräckligt med platser för alla som vill åka iväg. En faktisk jämlikhet har ändå inte uppnåtts eftersom alla studerandegrupper inte är lika aktiva när det gäller utomlandsstudier. En formell jämlikhet räcker med andra ord inte som mål, utan man måste särskilt stödja dem som syns mindre i statistiken.

Vad visar statistik och utredningar om jämlikhet inom internationalisering?

Det är framförallt flickor och kvinnor som tillbringar studieperioder utomlands – på alla utbildningsstadier och inom alla utbildningsområden. Många kvinnodominerade branscher visar höga siffror när det gäller studieperioder utomlands, men kvinnor åker med större sannolikhet utomlands också inom mansdominerade branscher. Undersökningar visar att bl.a. kostnaderna, avståndet till närstående och rädsla för att studierna ska fördröjas utgör hinder för studier utomlands.

I Europa har man undersökt hur högskolestuderandes socioekonomiska bakgrund inverkar på de studerandes internationalisering. Enligt resultaten har också de finländska studerande som planerar att tillbringa och tillbringar studieperioder utomlands en högre socioekonomisk bakgrund än de som inte åker utomlands för att studera. Undersökningar visar däremot också att studerande från en lägre socioekonomisk bakgrund relativt sett har mer nytta av internationella erfarenheter. Internationalisering kan vara den avgörande faktorn till att en studerande når sin fulla potential.

Även boendeorten har betydelse. I förhållande till årskursens storlek är högskolestuderande från Södra Finland och yrkesstuderande från norra Finland de mest aktiva med att åka utomlands, medan man mera sällan åker iväg från Östra Finland. I fråga om skolornas elevmobilitet är Nyland och Norra Karelen de mest aktiva och Päijänne-Tavastland och Norra Savolax de minst aktiva landskapen, när antalet utresande ställs i förhållande till det totala antalet elever i landskapet.

Man har också märkt att samma personer samlar på sig internationella erfarenheter, till och med från ett utbildningsstadium till ett annat. Den som en gång har åkt utomlands för att studera åker mest sannolikt på nytt. Internationalisering inleds tidigt och erfarenheter samlas in under hela utbildningsvägen.

Endast en procent av eleverna i grundskolan tillbringar perioder utomlands och således har internationaliseringen på hemmaplan en viktig roll när det gäller att främja jämlikhet inom internationaliseringen. Också den internationaliseringsfrämjande verksamheten – utländska gäster, temadagar, workshoppar, lägerskolor och så vidare – lockar i högre grad dem som redan har internationella erfarenheter.

Varför är internationalisering viktigt?

Internationell kompetens ses ofta som en konkurrensfaktor såväl på individ-, organisations- som på samhällsnivå. Det är fråga om språkkunskaper och kulturell kompetens, men också om andra arbetslivsfärdigheter, till exempel kommunikativa färdigheter och förmåga att lösa problem och stå ut med osäkerhet. I alla branscher måste man kunna komma överens med olika sorters människor och kunna ställa sig utanför sina egna erfarenheter. Internationella erfarenheter förbättrar med andra ord sysselsättnings- och karriärmöjligheterna.

Internationaliseringsverksamheten har också en större betydelse som anknyter till kulturell mångfald, medborgarfärdigheter, bildning och världsmedborgarskap, det vill säga att vi känner oss som en del av världen och förstår andra kulturer, seder och trosföreställningar.

Hur kan vi med andra ord se till att alla elever och studerande får den internationella kompetens de behöver under sin utbildningsväg?

Hur kan läroanstalterna främja jämlikhet inom internationaliseringen?

Vi har lyft fram jämlikhet inom internationaliseringen i två olika projekt. År 2003 var temat internationell mobilitet på olika utbildninsstadier. Då definierade man begreppen och undersökte hur jämlikheten har förverkligats. Resultatet utmynnade i rekommendationer för läroanstalterna, beslutsfattarna och dem som genomför program som främjar internationalisering.

I projektet Internationalisering för alla!, som inleddes 2016, utvidgades temat till internationalisering på hemmaplan. Målgruppen var i första hand läroanstalter på andra stadiet och mansdominerade branscher inom yrkesutbildningen. Man hade också som mål att påverka unga mäns attityder genom att prova nya verksamhetsmodeller, till exempel samarbete med populära youtubare. Rekommendationerna för läroanstalterna uppdaterades och internationalisering på hemmaplan togs med i dem. Goda modeller som tagits fram vid läroanstalterna sammanställdes i en rapport och man gjorde en diabildsserie som kan användas när man vidareutvecklar temat.

Så många unga som möjligt ska ha möjlighet att dra nytta av internationaliseringen på det sätt som passar dem bäst. Jämlikhet inom internationaliseringen kan främjas på många sätt. De nya rekommendationerna anger också att det inte alltid ens är fråga om pengar, redan en attitydförändring eller ändring av urvalskriterierna främjar jämlikheten.

Ytterligare information:

Internationalisering för alla! -projektet (på finska)

Borde man vara bekymrad om internationalisering intresserar flickor mer än pojkar? Magisterföräldrars barn mer än barn från arbetarfamiljer? Invånare i huvudstadsregionen mer än invånare i östra Finland? Läs mer

Kommentar (0)

Lägg till kommentar

Namn:  
Kommentar:  
Bekräftelse: Vad är tio plus noll?

Svar:  

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande

Regler för kommentering

Vi kommer att publicera korta kommentarer (maxlängd 300 ord), som handlar om den texten som ligger ute för kommentarer.

Kommentarerna granskas innan publicering. Granskningen och publiceringen sker på vardagar under tjänstetid. Kommentarerna publiceras antingen som sådana eller lämnas opublicerade, de redigeras inte. När kommentarerna publicerats syns de under texten i kronologisk ordning.

Vi publicerar sakliga kommentarer som inte strider mot lag eller goda seder. Skribenten får inte:

  • framföra rasistiska eller osakliga kommentarer
  • uppvigla till våld eller brott
  • förete olagligt eller kränkande material
  • publicera information om annans privatliv
  • publicera upphovsrättsligt skyddat material
  • publicera länkar till annat material som inte relaterar till diskussionsämnet eller annars är osakligt
  • marknadsföra eller göra reklam
  • massposta inlägg eller uttalanden.
  • Kommentarer som strider mot reglerna publiceras inte.

Webbplatsen underhålls och kommentarerna granskas av Utbildningsstyrelsen. Tilläggsuppgifter ges av Kommunikationsenheten vid Utbildningsstyrelsen .