8.3.2018

Allt fler slutför inte sina studier för yrkesinriktad grundexamen – mer individuellt stöd behövs

Studerande inom yrkesutbildningenPressmeddelande

Enligt Utbildningsstyrelsens senaste rapport slutför 11,4 procent av de studerande inom yrkesutbildningen inte sina studier för yrkesinriktad grundexamen, utan avgår mitt i utbildningen. Läsåret 2013–2014 var motsvarande andel 8,6 procent. Den studerandes ålder, kön, språkliga bakgrund och utbildningsområdet är faktorer som påverkar när den studerande inte slutför sin examen. Drygt en fjärdedel av avgången från studierna beror på att den studerande övergår till andra studier.

I rapporten granskades över 100 000 studerandes uppgifter från läsåret 2016–2017. Rapporten visar att stödåtgärderna bör riktas särskilt till unga vuxna, studerande med ett främmande språk som modersmål, specialstuderande vid allmänna läroanstalter och till kvinnor inom mansdominerade branscher och män inom kvinnodominerade branscher.

– Utvecklingen är oroväckande, men ett bättre riktat stöd och handledning bidrar till att allt fler unga slutför sin examen. Den nya lagstiftningen om yrkesutbildning förpliktar också utbildningsanordnarna att i större utsträckning handleda unga som riskerar att avgå från sina studier. Samtidigt ger de också möjligheter att bygga upp ett nytt samarbete för stadieövergångarna, säger Anni Miettunen, direktör för avdelningen för yrkesutbildning vid Utbildningsstyrelsen.

Särskilt fokus på unga vuxna, studerande med främmande modersmål och specialstuderande

Andelen studerande som avgått hade ökat inom alla examensområden i jämförelse med tidigare uppföljningar. Det finns stora skillnader mellan de olika utbildningsområdena och de olika grundexamina. Studierna slutförs oftare inom små utbildningsområden. Andelen studerande som avgår är fortfarande störst inom de tekniska områdena. I förhållande till antalet studerande är andelen studerande som avgår störst inom turism-, kosthålls- och ekonomibranschen. Det finns branschvisa skillnader mellan könen: kvinnor avgår oftare inom mansdominerade branscher, detsamma gäller män inom kvinnodominerade branscher.

Nästan en tredjedel av de unga vuxna (20–24 år) avgick från sina studier läsåret 2016–2017. Avgångsprocenten är tre gånger större jämfört med studerande under 19 år. Åldern förklarar inte ensam denna skillnad, den studerande kan t.ex. ha bytt studier flera gånger. Man bör uppmärksamma och följa upp denna åldersgrupp och säkerställa att den studerande får handledning och stöd vid rätt tidpunkt.

Även specialstuderande vid allmänna läroanstalter avgår oftare än övriga studerande. Läsåret 2016–2017 avgick 14,5 procent av dem från sina studier. De bakomliggande orsakerna till studieavgången är desamma som bland övriga studerande.

Studerande med ett främmande språk som modersmål avgår oftare än studerande med finska eller svenska som modersmål. Bland studerande med svenska som modersmål har det skett en liknande förändring som inom de andra språkgrupperna. Andelen som avgått från sina studier hade stigit till 8 procent, medan den under läsåret 2013–2014 var 5,2 procent.

Boende på internat och studier vid en specialläroanstalt engagerar de studerande

Boende på internat och studier vid en specialläroanstalt är faktorer som minskar risken för avgång från studierna. Inom dessa studieformer är andelen studerande som avgår mindre än andelen studerande som avgår i genomsnitt. Studieavgången bland studerande som bodde på internat var betydligt lägre än avgångsprocenten i genomsnitt: bland dem var avgångsprocenten endast 4,7 procent, vilket är en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med den tidigare uppföljningen.

– Resultaten visar också generellt att det är större sannolikhet att man slutför studierna om det är lätt att bli delaktig i gemenskapen och om de studerande har samma utgångsläge, säger projektsakkunnig Sanna Pensonen vid Utbildningsstyrelsen, som är en av dem som gjort utredningen.

Rapporten ger ett underlag för ett bättre stöd

Utgående från rapporten har man utarbetat utvecklingsförslag till stöd för utbildningsanordnarnas arbete. Bland förslagen ingår tydligare uppföljning av genomströmningen, identifiering av riskgrupperna och riskfaktorerna för studieavgången, orsakerna till studieavgången och snabbt ingripande och enhetligare rutiner för statistikföringen hos utbildningsanordnarna. Utbildningsstyrelsen har också tagit fram förslag till en klassificering av orsakerna till avgång från studierna och av grundutbildningen.

Utbildningsstyrelsen kommer år 2018 att närmare utreda orsakerna till avgången från studierna och utarbeta rekommendationer för hur man genom att utveckla smidiga övergångar kan påverka genomströmningen bland studerande.

Avsikten med den aktuella rapporten och den kvalitativa utredning som genomförs i år är att främja utbildningsanordnarnas möjligheter till utvecklingsarbete och att utgöra verktyg i arbetet med att förnya yrkesutbildningen.

Bakgrunden till rapporten

Vid beredningen av rapporten om den kvantitativa uppföljningen av genomströmningen inom yrkesutbildningen läsåret 2016–2017 samlade man in uppgifter från 53 anordnare av yrkesutbildning, som läsåret 2016–2017 hade sammanlagt 107 366 studerande inom grundläggande yrkesutbildning som anordnas vid en läroanstalt. Antalet studerande som avgick var sammanlagt 12 856. Utredningen omfattade alla studerande för grundexamen som varit inskrivna vid läroanstalten, oberoende av när studierna hade inletts. Med studerande som avgått avses studerande som helt avbrutit sina studier hos utbildningsanordnaren genom egen anmälan eller läroanstaltens beslut. Rapporten sammanställdes som en del av det ESF-finansierade projektet ZOOMI – Sujuvien siirtymien kansallinen koordinointi.

Rapporten och pressmeddelandet har uppdaterats 13.3.2018: Andelen svenskspråkiga studerande som avgick från studierna år 2013–2014 har korrigerats.

Ytterligare information:
Projektsakkunnig Sanna Pensonen, tfn 029 533 1675,
Projektchef Sanna Laiho, tfn 029 533 1301

Rapport om den kvantitativa uppföljningen av genomströmningen inom yrkesutbildningen läsåret 2016–2017 (pdf, på finska)

Enligt Utbildningsstyrelsens senaste rapport slutför 11,4 procent av de studerande inom yrkesutbildningen inte sina studier för yrkesinriktad grundexamen, utan avgår mitt i utbildningen. Läsåret 2013–2014 var motsvarande andel 8,6 procent. Den studerandes ålder, kön, språkliga bakgrund och utbildningsområdet är faktorer som påverkar när den studerande inte slutför sin examen. Drygt en fjärdedel av avgången från studierna beror på att den studerande övergår till andra studier.

 

FacebookTwitterYouTube