8.8.2018

Barn och deras föräldrar är nöjda med skolbarnens morgon- och eftermiddagsverksamhet

Pressmeddelanden

Enligt Utbildningsstyrelsens undersökning anser barn och deras föräldrar att morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn är av hög kvalitet. De allra flesta föräldrar som svarade på enkäten gav verksamheten utmärkt eller gott betyg. Barnens erfarenheter kartlades nu för första gången och de förhöll sig också mestadels positivt. En liten del av barnen upplever ändå utanförskap i morgon- och eftermiddagsverksamheten.

Enkäten om morgon- och eftermiddagsverksamheten besvarades av 6513 föräldrar tillsammans med deras barn. En del av frågorna var avsedda att besvaras tillsammans medan vissa var riktade endast till de vuxna. Som helhet upplevs morgon- och eftermiddagsverksamheten som mycket lyckad och 86,1 % av föräldrarna bedömde att kvaliteten på verksamheten som helhet är utmärkt eller god.

De flesta barn har det roligt i morgon- och eftermiddagsverksamheten

I början av frågeformuläret ombads föräldrarna tillsammans med barnen gå igenom påståenden, där barnens uppfattning av morgon- och eftermiddagsverksamheten kartlades. Faktorer som enligt tidigare forskning anses påverka barns socioemotionella välbefinnande var i fokus. Dessa är frågor i anslutning till bland annat vänskapsrelationer, delaktighet och att bemöta eller inte bemöta varandra.

Enligt svaren fungerar morgon- och eftermiddagsverksamheten bra för de flesta barn. Barnen har det trevligt: de har tillräckligt många vänner, de får vara med i lekarna, de blir sedda och accepteras i gruppen. Barnen vågar dela sina tankar och känslor. De litar också på att de vuxna lägger märke till om de känner sig illa till mods och ser till att ingen lämnas ensam mot sin vilja. Flickornas erfarenheter av morgon- och eftermiddagsverksamheten är något bättre än pojkarnas.

Känslan av utanförskap är en risk för barnets välbefinnande

Inom morgon- och eftermiddagsverksamheten finns ändå en liten grupp barn som upplever sina möjligheter att bli sedda, hörda och bemötta betydligt sämre än andra barn gör. Omkring 7% av barnen trivs inte i verksamheten och upplever känslor av ensamhet och utanförskap. Dessutom känner sig 10% åtminstone tidvis osynliga i sin grupp. En något större andel drar sig för att berätta om sina tankar eller känslor och litar inte på vuxnas hjälp i svåra situationer.

─ Detta är oroande, eftersom problemen med socioemotionellt lärande och välbefinnande börjar, stärks och förändras långvarigt just i den här åldern. I utvecklandet av morgon- och eftermiddagsverksamheten behöver man framöver fundera på hur man kan identifiera och stöda de barn som känner sig utanför och som inte förlitar sig på vuxna. Det finns till exempel metoder med låg tröskel som i morgon- och eftermiddagsverksamheten sannolikt skulle ge goda resultat och vara av betydelse för barnens framtid, säger Niina Junttila, biträdande professor vid Åbo universitet som har analyserat enkätsvaren.

Föräldrarna uppskattar personalens kompetens, men är oroliga över om resurserna är tillräckliga

Föräldrarna – och i vissa frågor också barnen – utvärderade också morgon- och eftermiddagsverksamhetens utrymmen, antalet anställda i personalen och deras kompetens, storleken på gruppen, hänsynen till barnens individuella behov, samarbetet med skolan och vårdnadshavarna samt mångsidigheten i verksamheten. Av dessa delområden ansågs många fungera utmärkt eller väl.

Bästa betyg fick personalens kompetens, mångsidigheten i verksamheten och samarbetet med skolan och hemmen. Trots att personalens kompetens ansågs vara utmärkt, upplevdes personalen vara för fåtalig i förhållande till antalet barn. Målsättningarna för verksamheten, utrymmenas funktionalitet och hänsynen till barnens individuella behov fick inte riktigt så goda betyg av föräldrarna. Också i dessa fall nämndes ofta gruppens stora storlek som orsak. Barn och föräldrar lyfte också fram problem med mobbning och att bli lämnad ensam.

Föräldrarna ombads ge utvecklingsförslag, men ungefär 60% av dem önskade inte några förändringar. Många hoppades på mer morgonverksamhet och längre verksamhetstid på eftermiddagen.

Nästan alla kommuner erbjuder eftermiddagsverksamhet

Morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn är väl etablerad. Så gott som alla kommuner erbjuder eftermiddagsverksamhet och över 60 % av kommunerna erbjuder både morgon- och eftermiddagsverksamhet. Genom verksamheten får barnen möjligheter till trygga fritidsaktiviteter som stöder deras uppväxt och utveckling. Målsättningen är också att stödja barnens skolgång och lärande samt familjerna i fostran av barnen.

Cirka 56 % av eleverna i första klass och 28 % av eleverna i andra klass deltar i morgon- och eftermiddagsverksamhet. Av eleverna inom särskilt stöd deltar 6 % i morgon- och eftermiddagsverksamhet.

Kommunerna ansvarar för att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet. Verksamheten styrs av lagen om grundläggande utbildning och grunderna för morgon- och eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen som Utbildningsstyrelsen utarbetat.

Mer information

Rapport av utvecklingsarbetsgruppen för morgon- och eftermiddagsverksamheten: Aamu- ja iltapäivätoiminnan tila ja kehittämistarpeet. Raportit ja selvitykset 2018: 12. Opetushallitus

  • undervisningsrådet Arja-Sisko Holappa, tfn 029 533 1371,
  • specialsakkunnig Sonja Hyvönen, tfn 029 533 1072, (anträffbar från 14.8.2018)
  • undervisningsrådet Pia Kola-Torvinen, tfn 029 533 1525,

Enligt Utbildningsstyrelsens undersökning anser barn och deras föräldrar att morgon- och eftermiddagsverksamheten för skolbarn är av hög kvalitet. De allra flesta föräldrar som svarade på enkäten gav verksamheten utmärkt eller gott betyg. Barnens erfarenheter kartlades nu för första gången och de förhöll sig också mestadels positivt. En liten del av barnen upplever ändå utanförskap i morgon- och eftermiddagsverksamheten

 

FacebookTwitterYouTube