Parallellspråkighet är en rikedom – Kahdella kielellä rikastuu

Tämä blogiteksti on kirjoitettu rinnakkaiskielisesti ruotsiksi ja suomeksi.

”Mitt svenska ordförråd har vuxit under de senaste åren eftersom jag ofta hör någon som talar svenska under våra möten”, utbrast en finskspråkig kollega efter ett internt möte på Utbildningsstyrelsen. Vi strävar nämligen efter det som våra kollegor vid Institutet för de inhemska språken benämner parallellspråkighet, eller rinnakkaiskielisyys på finska. I ett blogginlägg på Språkinstitutets webbplats under rubriken Våga testa parallellspråkighet! Heittäydy rohkeasti rinnakkaiskielisyyteen! (1.10.2021) beskriver Lotta Jalava och Charlotta af Hällström-Reijonen hur den språkliga vardagen ser ut på Språkinstitutet. Den svenska avdelningen har självfallet svenska som internt arbetsspråk, precis som vid den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen, medan de andra avdelningarna i huvudsak jobbar på finska. Men vad händer när språken möts?

”Suomen- ja ruotsinkielisten välisissä keskusteluissa on periaatteena se, että vuorovaikutustilanteissa kuten kokouksissa voi periaatteessa aina käyttää omaa kieltään, ruotsinkieliset ruotsia, suomenkieliset suomea ja kaksikieliset valintansa mukaan”, he kirjoittavat. 

På Utbildningsstyrelsen strävar vi efter att jobba enligt samma princip. Parallellspråkighet innebär inte att allting översätts till det andra språket, men det innebär att bägge språken blir synliga och att tvåspråkigheten bejakas på ett naturligt sätt. Diskussionen löper naturligt trots att vi talar olika språk.

Kielitietoinen toimintakulttuuri tärkeä osa varhaiskasvatusta, opetusta ja omaa työtämme Opetushallituksessa

Opetushallituksessa viime vuosina laadituissa varhaiskasvatussuunnitelman ja opetussuunnitelmien perusteissa yleissivistävässä koulutuksessa on tehty merkittävä kielellinen käänne, kun toimintakulttuurin periaatteeksi on otettu kielitietoisuus ja laaja-alaisen osaamisen alueista monilukutaito. Kielen ja erilaisten ilmaisumuotojen merkitys oppimisessa on tunnistettu entistä paremmin – ja eri tiedonalojen kielet ilmaisutapoineen on otettu huomioon perusteiden laadinnassa. Kielitietoiseen toimintakulttuuriin kuuluu eri kielten rinnakkaisuus ja näkyväksi tekeminen arjessa. Samalla tavoin kuin ohjaamme kentän toimijoita kielitietoisuuteen, on tärkeää, että myös omassa työssämme Opetushallituksessa toteutamme samaa kielitietoista ajattelua ja toimintatapaa. 

Sekä lukion että perusopetuksen opetussuunnitelman perusteiden laadinnassa äidinkielen ja kirjallisuuden työryhmät toimivat kaksikielisesti siten, että suomen- ja ruotsinkieliset käyttivät puheenvuoroissaan ja keskusteluissa äidinkieliään. Koko ryhmän kielitaito ei ole valitettavasti riittänyt siihen, että myös saamen kielten ja romanikielen edustajat olisivat voineet osallistua äidinkielellään. Keskustelu viittomakielisen jäsenen kanssa sekä hänen puheenvuoronsa sujuivat tulkin avulla. 

Den stora fördelen med att jobba parallellt är att varje formulering växer fram och slipas på två olika språk. Målet är att texten i läroplansgrunderna i vårt ämne inte översätts, utan att vi försöker formulera oss på två olika språk från första början. Självfallet finns det också situationer där vi utgår från den finska texten och översätter till svenska. Vi har ofta kunnat konstatera att när översättningen fungerar som bäst synliggör den oklara formuleringar i ursprungstexten. 

Parallellspråkighet ger talaren säkerhet och färg åt vår vardag

Oman äidinkielen käyttö antaa puhujalle usein enemmän varmuutta ja ilmaisuvoimaa, kun voi valita omat itselle luontevat tavat ilmaista asioita. On tärkeää, että voi tulla ymmärretyksi omalla kielellään ja luottaa myös siihen, että epäselviä asioita voi aina kysyä. Toisella tai vieraalla kielellä voimme kyllä olla sujuvia ja harjaantuneita puhujia, mutta omalla kielellä toimiminen tuo usein mukaan oman persoonan ja tunteet paremmin. 

Att höra flera olika språk i vardagen är berikande och att kunna lyssna och ta till sig det som sägs på det andra inhemska språket är en kunskap som inte ska underskattas. Att mötas över språkgränserna, känna tryggheten i sitt eget språk och ha möjligheten att spegla sitt modersmål mot ett annat språk är en rikedom som ger färg och nyans åt vår vardag, både innehållsmässigt och språkligt.