Svenska dagen är en dag att mötas över språkgränserna

Ruotsalaisuuden päivän 6.11. johdosta julkaisemme tämän blogitekstin poikkeuksellisesti vain ruotsiksi.

Svenska dagen verkar ha lite olika betydelse beroende på vem du pratar med eller var du slår upp fakta om dagen. Är det frågan om det svenska språkets dag, en dag som man firar för att verka för den finlandssvenska befolkningens sammanhållning? Eller är det frågan om en dag då vi firar den svenskspråkiga befolkningens rätt att använda svenska i Finland? Eller är det frågan om en dag då vi firar Finlands tvåspråkighet? Egentligen är alla nämnda alternativ rätt svar på frågan!

För mig personligen så har svenska dagen sett lite olika ut beroende på om jag har jobbat som lärare och rektor i en svenskspråkig skola eller som sakkunnig i en tvåspråkig organisation. I skolan var svenska dagen en del av undervisningen i kultur och historia – vem är vi finlandssvenskar, varifrån kommer vi och vad finns det för historia bakom detta?

I skolan uppträdde eleverna med varierande program med anknytning till temat, vi sjöng Modersmålets sång och ibland hade vi gäster som berättade om olika teman som har med svenska dagen att göra. Dagen till ära bjöds det kanske på lite festligare mat än vanligt. I skolan var de årligen återkommande högtiderna också trevliga avbrott i vardagen. Festerna gav rytm åt läsåret när vardagen varvades med fest.  

På min nuvarande arbetsplats Utbildningsstyrelsen är svenska dagen en dag då vi särskilt lyfter fram den svenska verksamheten, det svenska utbildningsfältet och det svenska språket. Tillsammans gör vi vardagen lite festligare än vanligt och vi önskar varandra en glad svenska dagen.

Mitt och ditt modersmål är en viktig del av vår identitet. Att du kan och får uttrycka dig på ditt eget språk, att du får gå i dagis och skola, läsa dagstidningar och böcker, att du kan lyssna på nyheter och se på TV samt få dina ärenden skötta på ditt modersmål, allt det här är sådant som ger dig känslan av att du är en fullvärdig medlem av samhället med möjlighet att på ditt eget modersmål göra dig förstådd, hörd och accepterad på jämlika villkor.

Mitt känslospråk och tankespråk är svenska, men jag har lärt mig att tala andra språk. Då det gäller det finska språket har det skett genom att någon tålmodigt lyssnat på mina första knaggliga försök att tala finska. Sedan har de uppmuntrat mig att tala vidare och småningom har jag även lärt mig att skriva på finska. Det är först i vuxen ålder som jag har blivit, i eget tycke, tillräckligt duktig på finska för att också kunna jobba på finska. Det här tack vare förstående kolleger som jag har haft genom åren. Det här försöker jag också alltid minnas då någon vill öva sin svenska med mig! (Vilket till min stora glädje faktiskt händer också andra dagar än enbart på svenska dagen.)

På Utbildningsstyrelsen känner jag mig accepterad, både språkligt och även i övrigt – det är oerhört värdefullt och betydelsefullt för mig att kunna säga att vi sköter vår verksamhet parallellt, på bägge inhemska språken, att ingen ifrågasätter det och att vi tillsammans jobbar just för att upprätthålla den saken.

Att kunna lyssna och ta till sig det som uttrycks på det andra inhemska språket är värdefullt. I dagens polariserade samhälle är förståelse, acceptans och värdesättande av andras olikheter och åsikter viktigare och mera aktuellt än någonsin. Att mötas över språkgränserna, men att samtidigt känna tryggheten i det egna språket berikar vardagen med olika nyanser och nya perspektiv.

Också idag klingar Modersmålets sång på många håll i landet, inte minst i de svenskspråkiga skolorna. Glad svenska dagen!