Internationalisering lever vidare i skolorna i Svenskfinland

Robert Backman har alltid varit nyfiken på andra länder och hur det kan stöda utvecklingen av skolan. Därför har han engagerat sig i internationella utbyten. Det första projektet han deltog i var ett världsarvsprojekt med fyra andra länder.

- Vi gick med för att lyfta fram Kvarken som ett världsarv. Då såg vi vilka positiva effekter det hade på oss genom att det levde vidare i skolan och projektet var lärorikt på alla sätt.

Samarbetsviljan stärktes och Backmans arbetsplats Norra Korsholms skola koordinerade ett projekt för att lägga upp lässtrategier. Det har varit givande att få erfarenhet av att leda ett projekt, anser Backman.

Katja Wide från Mattlidens skola i Esbo har i tio år sysslat med internationalisering. Som lärare i spanska har hon deltagit i eTwinning-projekt med både spanska elever som med elever som också lär sig spanska som främmande språk. Bland annat har vi refererat fotbollsmatcher på spanska och översatt recept, säger hon.

Sofie Norrlund från Ålands lyceum fick genom ett lokalt projekt, kontakt med internationella samarbetspartners.

- Det lokala projektet var finansierat av Europeiska Socialfonden (ESF) och genom andra yrkesinstitut fick vi tips om att det skulle vara bra att delta i Erasmus+ -programmet. Nu har vi lyckats med att erbjuda utbyten till andra länder för studerande. 

Robert Backman anser att det skulle uppstå ett tomrum ifall det inte skulle vara möjlig att erbjuda utbyten.

- Man skulle nog sakna det, säger han.

Utbyte ger inspiration

Backman tycker att internationaliseringen ger inspiration för hur man själv kan utveckla utbildningen, men utbytet är alltid ömsesidigt.

- Genom att lära sig från andra kan man reflektera hur vi kan göra annorlunda. När våra samarbetspartners kommer hit är det vi som blir betraktade. Då kan vi fråga dem hur de ser på vårt sätt att arbeta. Som exempel tar Backman från Italien, som satsar mycket på bland annat drama och teater.

- Man ser helheter på ett annat sätt än vad vi gör i de nordiska länderna. Engagemanget och passionen bland lärarna i Italien är också mycket stark.

För Wide är det ett stort plus att eTwinning-projekt på webben kan integreras i undervisningen.

- Vi har såklart vår egen undervisning, men tack vare de internationella projekten får eleverna praktiska erfarenheter att använda spanska tillsammans med jämnåriga i andra länder. 

Hon anser att hon som lärare också får mycket ut av det internationella samarbetet, eftersom det är en naturlig del av språkundervisningen. Internationalisering ingår i vår läroplan.

- Att arbeta med eTwinning-projekt kan vara bra för vilken språklärare som helst, oberoende vilket språk man undervisar i, säger Wide.

- Sofie Norrlund tar gärna upp Erasmus+ kontaktseminarier som enligt henne är till stor hjälp när man inte ännu har erfarenhet från internationella projekt. Vi har deltagit på seminarier och där har vi hittat samarbetspartners som vi kommer överens med, säger hon.

Intresset starkt bland lärare och elever

Trots att mobilitetsprojekten är nya för Ålands lyceum är intresset för att åka utomlands stort bland både elever och personal.

- Om man ser på intresseanmälan till att resa utomlands har det fördubblats till nästa läsår. Dessutom har deltagarna realistiska förväntningar om utlandsvistelser och vill lägga in det i undervisningen, säger Norrlund.

Robert Backman berättar att lärare deltar gärna i internationella projekt. Enligt honom är intresset större än vad det finns för platser, men hittills har alla lärare varit utomlands. Det viktigaste med utlandsvistelserna är enligt honom att det stöder lärarnas arbete.

- Lärarna är definitivt inte på sightseeing, utan de har ett schema de följer och agerar enligt den.

Backman poängterar att det att lärarna är med i utbyten påverkar eleverna.

- Genom att man utvecklar sig som lärare och får nya idéer utvecklas undervisningen, säger han.

Katja Wide säger att eleverna har varit mycket entusiastiska när de har deltagit i eTwinning-projekt på spanska.

- De upplever att det är givande att vi också använder spanska “på riktigt”, säger hon.

Fråga mycket 

Att engagera sig i internationellt utbyte kräver engagemang och tålamod. För Sofie Norrlund har de första åren lärt mycket om vad man ska tänka på.

- Fråga mycket och var inte rädd för att ta kontakt med möjliga samarbetspartners. Var även kontakt med Utbildningsstyrelsen och din handläggare.

Backman uppmanar lärare att ta vara på Utbildningsstyrelsens Erasmus+ webbinarier och skolningar, där man får lära sig mera om Erasmus+ -programmet. Det ger en bra introduktion och man får möjlighet att skapa ett nätverk.

- Som ny behöver man inte alls uppfinna hjulet utan det gäller bara att gå med i projekt. På det sättet lär man sig hur det fungerar och får en början, säger Backman.

Wide säger att internationellt samarbete är en guldkant eftersom det ger mycket.

- Däremot skulle jag ge det rådet att man ska börja lätt och gå med i pågående projekt, säger hon.