​​​​​​​Agenda 2030-vägkartan till en hållbar framtid

I vägkartan från 2021 specificerar Unesco närmare utbildningen för en hållbar framtid enligt Agenda 2030. Till den hör

• global medborgarfostran (eng. global citizenship education, GCED) och
• utbildning för hållbar utveckling (eng. education for sustainable development, ESD), som förklaras närmare nedan.

Enligt vägkartan uppmuntrar utbildning för hållbar utveckling eleverna att fatta välgrundade beslut och agera på ett ansvarsfullt sätt för miljöns integritet, ekonomisk lönsamhet och ett rättvist samhälle, idag och för kommande generationer. Undervisningen kring en hållbar framtid ses som en del av livslångt lärande och en förutsättning för god utbildning. Målet är ett holistiskt lärande som förändrar elevens beteende och som i slutändan syftar till att förändra samhället. Syftet är att ändra utbildningsinnehållen, pedagogiken, lärmiljöerna och lärresultaten.

Enligt vägkartan ska till exempel klimatförändringen, den biologiska mångfalden och hållbar konsumtion läggas till i läroplanerna. Lärmiljöerna är både fysiska och virtuella och inspirerar eleverna att agera hållbart. I undervisningen betonas kritiskt tänkande, gemensamt beslutsfattande och ansvar för dagens och morgondagens värld. Eleverna uppmuntras att förändras själva och att förändra samhället och ekonomin så att de blir mer gröna samt att växa till aktiva världsmedborgare som bygger fred och en rättvis, vidsynt, inkluderande och hållbar värld.

Vägkartan definierar tre målhelheter för undervisningen:

• Kognitiva mål: Eleven förstår hållbarhetsutmaningar och deras komplicerade inbördes relationer samt undersöker motsägelsefulla tankar och alternativa förklaringar.

• Socioemotionella mål: Eleven bygger upp grundläggande värderingar och attityder som stödjer hållbarhet, värnar om empati mot andra levande varelser och planeten samt hittar motivation att leda förändringen.

• Funktionella mål: Eleven internaliserar praktiska handlingar för att åstadkomma en hållbar förändring på personligt, samhälleligt och politiskt plan.

Hållbar utveckling byggs på bred front vid läroanstalterna. Utöver direkta åtgärder med anknytning till klimatet, den biologiska mångfalden, cirkulär ekonomi och dylikt ingår i arbetet också till exempel

• global fostran och internationell verksamhet
• arbete för jämlikhet och jämställdhet
• utbildning om de mänskliga rättigheterna
• uppbyggande av demokratikompetens
• konfliktlösningsfärdigheter.

Den som agerar för hållbar utveckling behöver kunskaps- och attitydmässiga färdigheter och färdigheter att handla. I hållbar utveckling krävs kunskaper om, förståelse av och ett kritiskt förhållningssätt i fråga om globala, regionala och lokala frågor samt i fråga om sammanhållningen och det ömsesidiga beroendet mellan olika länder och befolkningar. Det viktiga är

• en känsla av att höra till mänskligheten och världen
• en känsla av delade värden och delat ansvar
• empati och solidaritet
• respekt för olikhet och mångfald.

Dessutom behövs färdigheter att arbeta för fred och en hållbar värld på ett verkningsfullt och ansvarstagande sätt lokalt, nationellt och globalt.

Läroanstaltens utbildning om och evenemang kring temat hållbar utveckling bör främja alla dessa dimensioner och stödja elevernas utveckling till kompetenta personer som

• har en kritisk läskunnighet
• skapar och agerar i sociala nätverk och har respekt för mångfald samt
• tar etiskt ansvar och deltar aktivt.

Just dessa frågor ingår i målen för den mångsidiga kompetensen och de avsnitt som gäller verksamhetskulturen både i den grundläggande utbildningen och på gymnasiet. Barnens och ungdomarnas egen vilja och aktörskap är viktiga resurser.

När eleverna får stöd för sin tillväxt stärks deras mångsidiga kompetens som omfattar kunskaper, färdigheter, värderingar, attityder och vilja. Det är också bra att bedöma lösningarna som används inom undervisningen ur perspektivet för transformativitet: Är avsikten att förändra något eller enbart anpassa sig till det nödvändiga? Undervisningen bör ge färdigheter för livet i den framtida världen och därför är enbart anpassning till det som vi vet i dagsläget inte en tillräcklig utgångspunkt. Utöver kunskaper och färdigheter behövs vilja och mod att agera samt träning i fredliga påverkansmetoder.  Den effektivaste undervisningen utgörs av studieperioder där barnen och ungdomarna deltar i och påverkar lokala förhållanden genom att själva utforska och agera, samtidigt som de förstår hur dessa omständigheter är kopplade till globala frågor.

Ett sådant transformativt, förändringsorienterat lärande kan lätt råka i konflikt med det rådande tankesättet som grundar sig på ekonomisk tillväxt. Dessutom är lärandet inriktat på politiska frågor och kräver aktivism. Detta medför utmaningar för skolundervisningen, men kan bidra till handlingar för en hållbar framtid.