Begreppet åskådningsmedvetenhet nämns särskilt i grunderna för gymnasiets läroplan för religion. Dess element ingår dock i all åskådningsundervisning och även i målen för mångsidig kompetens både i grundskolan och i gymnasiet. Åskådningsmedvetenhet syftar på kunskaper, färdigheter och attityder i fråga om åskådningar. Kunskapsmässigt omfattar åskådningsmedvetenhet förståelse för åskådningens karaktär och grundläggande kunskaper om olika åskådningar. Hit hör tillräckliga grundläggande kunskaper om olika åskådningar samt förståelse för att eleverna eller de studerande har olika åskådningsmässiga bakgrunder. Läraren ska gärna reflektera över om hen har tillräckliga kunskaper i synnerhet om mångfalden inom olika åskådningar.
Läraren bör också vara medveten om att skolans verksamhet baserar sig på delade värderingar, och därför inte är helt neutral i fråga om åskådning. Utbildningen och undervisningsarbetet styrs bland annat av lagar, förordningar och läroplaner, som är knutna till en viss världsbild och vissa värderingar. Exempelvis respekten för mänskliga rättigheter som tillkommer alla är inbyggd i skolans grundläggande värderingar, och även om man alltså ska sträva efter åskådningsmässig jämlikhet, kan man inte godkänna åskådningar som kränker andras människovärde i skolan.
Kunskap om olika åskådningar räcker dock inte i sig själv, eftersom kunskapen också ska styra en mot agerande för att främja elevernas välbefinnande och jämlikhet. Därför omfattar medvetenheten också beredskap att agera på ett sätt som främjar jämlikheten mellan åskådningar. I fråga om färdigheter som anknyter till åskådningsmedvetenhet är självreflektion och dialogfärdigheter särskilt viktiga.
Självreflektion syftar på förmågan att kritiskt studera sin egen åskådning och dess bakgrund samt sina egna antaganden om åskådningar. I skolan anknyter en åskådningsmedveten självreflektion även till förmågan att granska skolans åskådningsmässiga maktstrukturer och utvärdera dem kritiskt: Hurdana åskådningar får komma fram? Hurdana åskådningar reflekteras i skolmiljön? Inkluderar skolan olika åskådningar i fråga om fester, seder och traditioner?
Åskådningsmedvetna dialogfärdigheter syftar på förmågan att diskutera frågor som rör åskådningar. Förmågan att lyssna, ge individen utrymme att definiera sin åskådning samt motarbeta hatretorik mot åskådningar är central. Att utveckla förmågan att lyssna är ett centralt element som man kan främja under lektionerna i åskådningsundervisning exempelvis genom att eleverna får föra korta diskussioner i par, diskutera i grupper och skapa gemensamma spelregler för diskussioner.
Attityder som hör till åskådningsmedvetenhet syftar på beredskap att bemöta andras åskådningar med empati. Empati förutsätter i detta sammanhang inte att man håller med eller fullt ut godkänner något, eftersom åskådningsfrågor även förknippas med grundläggande oenigheter om verkligheten, värderingar och karaktären hos anskaffning av information. I detta sammanhang avses med empatiförmåga en grundläggande förmåga att se ur en annans perspektiv vad åskådningen betyder för denna person.
Empatiförmåga är en viktig färdighet i ett samhälle som präglas av mångfald, och för att öka denna förmåga ska man under lektionerna i åskådningsämnen diskutera och öva på att lyssna på varandra. Övning av empatiförmågan ger också människan bättre möjligheter att lägga märke till hur diskriminerande, orättvisa eller ojämlika åskådningsmässiga perspektiv kan skada vissa representanter för åskådningen. Forskning har visat att genuina möten, samtal och presentation av vardagliga perspektiv som berör åskådningar kan ha en viktig roll även i klassrummet, när man vill öka den åskådningsrelaterade empatiförmågan. Det är bra att fråga sig hur de arbetsmetoder och material som används under lektionerna lyfter fram dessa perspektiv.