Att kunna tolka och producera i den digitala tidsåldern

Kritisk läskunnighet är en inställning som genomsyrar all undervisning i textfärdighet när det gäller språk och texter: medvetenhet om att texterna inte är neutrala, utan återspeglar värderingar, attityder och maktförhållanden i sin uppkomst- och praktikgemenskap.

Ett flerspråkigt och multimodalt text- och informationsflöde kräver en kritisk inställning till de texter som tolkas. Texterna har olika syften och dessa är det är viktigt att bli medveten om.  

I texten Kritisk läskunnighet granskar biträdande professor Sari Sulkunen och lektor Mari Hankala närmare denna nyckelkompetens, som stöder navigeringen i virvlarna av kunskap, falska nyheter och trollfabriker. Kritisk läskunnighet kopplas ofta främst ihop med medietexter, även om man bör kunna granska alla texter kritiskt. I artikeln granskas två texttyper: en lärobokstext som är central i ungdomars skolvardag och en vlogg som är populär i ungdomars textvärld på fritiden. 

Sociala medier har optimerats för att hålla kvar användaren i innehållsflödet så länge som möjligt, så att appar kan tjäna pengar till exempel genom reklam. Sociala mediers fängslande effekt och nätets obegränsade vägar utmanar koncentrationen.

Det är bra om den vuxna som handleder är medveten om de olika faserna i läsningen på webben och dess utmaningar. I webbläskunnighet ingår att man ständigt reglerar det egna agerandet och fokuserar målmedvetet. Webbläskunnigheten kan dessutom försvåras av lässvårigheter, svårigheter med exekutiva funktioner eller uppmärksamhetssvårigheter.

Verbalisering och modeller för agerandet spelar en central roll i undervisningen. Med tanke på undersökande webbläsning är det viktigt att ofta diskutera, läsa och utvärdera webbtexter tillsammans med barn och unga, både med erfarna läsare och jämnåriga (Kiili & Laurinen, 2018).

Bilagan Hur påverkar problem med läsning och inlärning webbläskunnigheten? är en text som sammanfattar forskningsdata inom detta område. I texten konstateras det att alla elever och studerande behöver stöd i informationssökning, i att kritiskt utvärdera information samt i att skapa en text som förenar information från olika källor. 

I bilagan Stöd och handledning i webbläskunnighet  beskrivs principer för stöd för lärande, såsom användning av modeller, aktivering av bakgrundsinformation, utnyttjande av flerspråkighet, meningsfulla arbetsuppgifter samt information för att planera stöd och differentiering. Texten presenterar en tabell över olika sätt att stödja läsning på webben som ett kontinuum från stöd till självstyrd och mer mångsidig kompetens. Tabellen kan användas vid planering av undervisning. När man planerar undervisningen kan man också dra nytta av uppgiftsmodellerna nedan, där det bland annat finns en diskussionsuppgift om lässtrategier på webben samt idéer för att styra informationssökningsprocessen och producera olika typer av webbtexter.

Smarta enheters effekt på barns och ungas liv granskas till exempel i boken Lapset, nuoret ja älylaitteet – taiten tasapainoon (Kosola, Moisala & Ruokoniemi, red., 2019). I boken rekommenderas det att vuxna bland annat ska värna om koncentrationen, ge tid för stunder då man inte ”har något att göra”, följa åldersgränserna för spel och uppmuntra till socialt spelande. Det rekommenderas även att man tillsammans utarbetar selregler för smarta enheter och diskuterar nätmobbning och sexuella trakasserier samt förblir nyfiken och uppmärksam över sin egna självreglering när det kommer till användning av smarta enheter (s. 157–164).

”Den största förändringen inom kommunikation och skrivande handlar om att nästan alla under de senaste decennierna har börjat producera olika typer av medieinnehåll. Antalet skrivna och publicerade texter har ökat exponentiellt. I synnerhet när det gäller unga har denna process lett till uppkomsten av gemenskapskulturer på internet.” 

Som begrepp beskriver nya skrivfärdigheter mångfalden av sätt att skriva och producera texter. Barn och unga är aktiva aktörer och producerar olika slags medieinnehåll i sin vardag. I en mångsidig textvärld behövs samarbetsförmåga, kreativitet och kritisk förståelse för hur olika forum kan utnyttjas. I det nya skrivandet är det viktigt att vägleda eleverna att gestalta och öva på olika dimensioner av textproduktion. Delfärdigheterna i de nya skrivfärdigheterna utvecklas kontinuerligt även på barns och ungas fritid. På bilden nedan presenteras de olika faserna i skrivandets process (på finska). 

I videon Uusi kirjoittaminen (på finska) introducerar universitetslektor Outi Kallionpää begreppet nytt skrivande och dess bakgrund. Videon berättar om gemenskapskulturer och presenterar en fyrfältsmodell som kan användas för att planera skrivundervisningen enligt grunderna för läroplanen. I fyrfältsmodellen förenas synvinklarna mediefostran, gemensam konstfostran och undervisning i skrivande.

Uppmuntran, kritik och socialt stöd som skribenten kan få av lärare, föräldrar eller andra i klassen påverkar vilken uppfattning skribenten får av sig själv som just skribent, det vill säga vilken typ av självförmåga som skribenten så småningom utvecklar.

Syftet med att främja multilitteracitet hos elever/studeranden  är att stöda dem till att bli aktiva och självständiga aktörer som kan navigera i informationsflödet, vänja sig vid texter och självständigt kunna producera olika texter. Innan detta uppnås behöver elever och studerande stöd både för att reglera skrivprocessen och för att identifiera den egna kompetensen och utvecklingsobjekt, oavsett i vilken miljö skrivandet sker. Tydliga mål och respons som bygger på dessa mål hjälper elever och studerande att växa upp till självständiga skribenter. 

I videon Palaute kirjoittamistaitojen kehityksen tukena (på finska) ger professor Minna-Riitta Luukka och universitetslektor Päivi Torvelainen synpunkter på vilken typ av respons som på bästa sätt stöder utvecklingen av elevernas och studerandes färdigheter i textproduktion. De diskuterar också hur responsen kan utformas, göras mer mångsidig och hur elever/studerande kan vara mer delaktiga i att ge respons åt varandra. 

I videon Sähköisiä työkaluja palautteen antamiseen ja arviointiin (på finska) går lektor Hanna Hovila igenom olika sätt att ge respons och bedöma elektroniskt. Hovila ger exempel på hur ljud- eller videorespons kan berika praxisen inom bedömningen och göra den mer individuell.