Ledarna inom småbarnspedagogiken och utbildningssektorn har sannolikt lagt märke till att förändringarna sker i ett allt snabbare tempo. Inom utbildningssektorn har det skett många lagändringar och läroplansreformer och digitaliseringen och mångfalden ökar hela tiden. Även samhällets och arbetslivets kompetensbehov, klimatförändringen samt den snabba takten med vilken ny kunskap uppstår påverkar utbildningens behov av förändring.
Problemet med förändringen är egentligen inte att det går fort, utan energiboven är snarare förändringarnas stegvisa och splittrade karaktär. En bra utgångspunkt för en förändring kan därför vara att ha en avslappnad inställning till osäkerhet. Vi kan inte nödvändigtvis göra något åt att förändringar sker, men vi kan påverka utvecklingen som dessa leder till genom våra val. Vi har möjlighet att bestämma hur vi reagerar på förändringen.
När man leder förändring behöver man ha följande fyra faktorer i åtanke:
- att visa vägen
- en verksamhetskultur som bygger på att man göra saker tillsammans
- att fördjupa lärandet
- att säkerställa effekten av förändringen.
Ledarskap som strävar efter bestående förändring vill påverka kunskaperna, färdigheterna, värdegrunden och attityderna. En grundpelare för förändring i skolvärlden är de frågor som barnen och ungdomarna själva ställer och elevernas intresse för att genomföra förändringen. Det handlar framför allt om aktörerna, de vuxna, barn och elever som formar systemet, och om att förändra relationerna mellan dem.
