Att skapa en hållbar läroanstalt

I läroanstaltens vardag finns många saker som kräver uppmärksamhet. Det räcker inte att ge hållbarhetsfrågorna principiell betydelse, utan de måste också sättas tillräckligt högt upp på prioritetslistan. I vardagen uppstår många krav som kräver omedelbar uppmärksamhet. Hållbarhetsfrågor däremot utvecklas på lång sikt, inom ramen för arbetet för en hållbar framtid. Enskilda individers miljöångest kan driva förändringen framåt och allt fler krav på att bedriva verksamheten på ett nytt sätt kan aktualiseras. Förändringskraven kan också komma till skolan via förvaltningen, till exempel när det behövs nya åtgärder i anslutning till mer omfattande planer och strategier – som också de ursprungligen har uppstått till exempel utifrån oro som forskare och forskningsresultat har gett upphov till. Förändringsbehovet kan alltså röra sig både nerifrån upp och vice versa – eller i båda riktningarna samtidigt.

Det väsentliga är att

1. ingen verklig förändring kommer att ske om inte människorna upplever att det finns behov av den just nu,
2. förändringen måste ske på många verksamhetsnivåer,
3. sambandet mellan varje delområde i verksamheten och hållbarheten måste identifieras.

De globala miljöproblemen uppstår som summan av alla aktörers handlingar i vardagen, operationer. Det finns olika motiv för handlingarna och dessa motiv kan stå i konflikt med varandra. Kampen mellan olika motiv återspeglas också på läroanstaltens nivå när man i till exempel prioriterar ekonomin på bekostnad av miljön i de val man gör. På nätverksnivån finns det emellertid stora möjligheter för förändring och möten mellan olika aktörer ger upphov till nya tankar; deltagarna kan lära sig något som inte fanns före mötet. Fortfarande kan det verka svårt att överbrygga klyftan mellan handlingarna i vardagen och verksamheten på nätverksnivån. Det behövs en bro mellan dem.

Den nivå som har störst betydelse med tanke på förändringen är hela läroanstalten som organisation. Man måste fråga sig hur kan läroanstalten göra sitt för att bidra till att främja hållbarheten. Då gör man inte bara bättre saker vid läroanstalten, utan man lär sig att se saker på ett annorlunda sätt än tidigare. Till exempel kan orientering betraktas som en del av gymnastiklektionen eller som en viktig faktor som utvecklar naturrelationen. Avfallet som produceras under en lektion kan ses som material för en annan lektion.

Även om den övergripande verksamhetsnivån är den viktigaste delen i den bestående förändringen, existerar den inte utan de andra nivåerna. Helheten bygger på vardagliga handlingar och aktiviteter och kan påverka ett större nätverk av funktioner, medan modeller som utvecklas genom samarbete på den övergripande nivån flyter tillbaka till aktiviteterna och handlingarna i vardagen.

Skribent: lärare i småbarnspedagogik Karoliina Silander, daghemmet Neulanen

Daghemmet Neulanen i östra Helsingfors har sedan 1999 deltagit i hållbarhetsprogrammet Grön flagg. Verksamhetens hjärta och motor är miljöråden som består av barn och personal och där deltagarna kastar sig in i kollektivt och experimentellt lärande. Målet är att söka och testa nya lösningar som kan användas för att bygga en hållbar framtid.

I början av varje nytt projekt hålls en idéverkstad om nya sätt att minska miljöbelastningen enligt Grön flagg-temat. De kvarstår som varaktiga verksamhetssätt som tillämpas även efter att projektet har avslutats. Dessa verksamhetssätt är gemensamma för hela daghemmet. När daghemmet flyttade till ett nytt hus ville man visa upp de Grön flagg-verksamhetssätt som uppstått under åren. Barnen har ritat affischer som illustrerar verksamhetssätten för de gemensamma utrymmena och även skrivit en sång om dem. När verksamhetssätten är lätta att förstå är det också möjligt att tillsammans med barnen bedöma uppnåendet av målen.

Verksamhetssätten enligt Grön flagg-teman kan vara konkreta praktiska åtgärder eller innovativa uppfinningar. Bland dem finns till exempel

• återvinningsstationer i varje barngrupp
• barnen som skräpdetektiver
• veckovisa utflykter uti naturen
• insamling av skräp under utflykterna; renhållning av den närliggande skogen
• minskning av matsvinnet
• uppföljning av solpanelernas energiproduktion.

Barnen växer till ansvaret med små steg. På daghemmet Neulanen funderar man tillsammans med barnen på sätt att förverkliga en hållbar framtid. Aktörskap, egna insikter och den egna förståelsen är viktiga. När barnet vet orsaken till att man återvinner eller varför inte allt måste köpas nytt finns det en motivering till att göra hållbar utveckling till en del av vardagen. I daghemmet Neulanen har många vårdnadshavare berättat om att barnen vill följa Grön flagg-verksamhetssätten även hemma och utmanar sina familjer att delta.

Barnen har ännu internaliserat mallar eller uppfattningar som begränsar tänkandet, vilket gör att de bästa idéerna kommer från barnen! Daghemspersonalens roll är att inspirera, väcka tankar om nya verksamhetssätt och ledsaga barnen i experimenten och genomförandet.

Det är dags att se världen genom framtidens kikare och bege sig på resan med barnen för att ta fram idéer och experimentera med framtidens lösningar!

Skribenter: koordinator för hållbar utveckling Maria-Riitta Paaso och undervisningsdirektör Tuomo Lukkari, Ii kommun

Arbetet med hållbar utveckling vid de kommunala skolorna i Ii grundar sig på målen i handlingsplanen för hållbar utveckling Agenda 2030, Iis kommunstrategi (Resurskloka Ii och Cirkulär ekonomi i Ii), kommunens budget, läroplaner och arbetsplaner. I verksamheten vid skolorna i Ii strävar man efter att omsätta målen i de ovan nämnda dokumenten i så konkreta och praktiska åtgärder som möjligt.  Finlands första skola som beviljats Svanenmärket (Alarannan koulu) byggdes i Ii.

De operativa, tidsmässiga och ekonomiska resurserna i skolans vardag

Ledningens stöd, uppmuntran och engagemang utgör grunden för en lyckad verksamhet. Det är viktigt att regelbundet lyfta fram hållbarhetsfrågorna vid skolans möten så att alla vet hur arbetet framskrider. De skyldigheter för en hållbar livsstil i skolans vardag, läroämnen och verksamhetskultur som är inskrivna i läroplanen är väsentliga för att man ska kunna förbinda sig till arbetet. Elevernas delaktighet och att deras aktivitet möjliggörs är kärnan i verksamheten. Verkliga möjligheter att delta under alla skeden av processen måste säkerställas. Samarbetet med all personal med olika uppgifter i skolan och med andra aktörer som använder lokalerna (städare, kockar, kvällsverksamhet) påverkar arbetets framskridande och effektivitet.

Med en god planering kan de ekonomiska och tidsmässiga resurserna för hållbarhetsarbetet hållas på en rimlig nivå. Vid olika evenemang i skolan, såsom morgonsamlingar, reserveras tillräckligt mycket tid också för hållbarhetsinnehåll. Anskaffning av värme-, lux- och vattenflödesmätare som används i arbetet är en startinvestering som betalar sig tillbaka i form av besparingar. I Ii får skolorna tillbaka 50 procent av den sparade summan i enlighet med 50/50-verksamheten. Satsningar på verksamheten är ekonomiskt lönsamma för skolorna och även för kommunen. Eleverna bestämmer hur pengarna som skolan får tillbaka ska användas. Pengarna kan också användas på verksamhet som stödjer hållbar utveckling, till exempel studiebesök eller evenemang.

Nästa steg i Ii kommun

I Ii har man åstadkommit mycket under de senaste åren, men utvecklingsarbetet är inte klart än. I Ii kommuns läroplan finns en årsklocka för hållbar utveckling som anger tidsplanen för hållbarhetsinnehåll i verksamheten, till exempel när det ska ordnas informationsjippon.

I Ii arbetar man centraliserat för att hitta material, gäster och besöksmål som lämpar sig för olika teman. Kommunens mål är också att ordna undervisningen i hållbar utveckling enligt årsklasserna. Till exempel koncentrerar sig elever i årskurs ett på vardagliga lösningar i anslutning till vattenförbrukningen i vardagen, medan eleverna i årskurs två arbetar med energiförbrukningen. På så sätt får eleverna och lärarna i lugn och ro tillägna sig en hållbar vardagsfärdighet under ett läsår i skolans vardag och ta sig an nästa tema under nästa läsår.

Elevernas handskrivna anvisning om vattenförbrukning. Anvisningen Spara vatten lyder enligt följande:

1. Fukta händerna
2. Stäng kranen
3. Ta en droppe tvål
4. Massera in tvålen i händerna
5. Skölj händerna
6. Stäng kranen
7. Torka händerna med ett pappersark.

I de kommunala skolorna i Ii sammanträder grupperna för hållbar utveckling regelbundet och för grupperna ordnas möjlighet att träffa varandra på digitala möten. På så sätt ser eleverna att verksamhet för hållbar utveckling även bedrivs i de andra skolorna. Det finns även pilotprojekt med fadderverksamhet. I denna verksamhet får högstadieeleverna undervisa lågstadieeleverna om hållbar utveckling genom aktiviteter.

Ii kommuns lärdomar och insikter

• Hållbarhetsmålen bör vara bindande och konkreta och utarbetas för alla nivåer – både för gemenskaperna och för individerna. I Ii följer man upp situationen för hållbar utveckling till exempel i bokslutet, budgetrapporterna och bedömningarna av arbetsplanerna samt naturligtvis genom att utvärdera elevernas framsteg.
• Det är en utmaning att behärska innehållen som ingår i hållbar utveckling, eftersom både informationen och materialen är omfattande. Att avgränsa materialet tar tid och kräver god pedagogisk kompetens. Utbildningar, samarbete och ansvarspersonernas kompetens skapar trygghet och tydlighet i verksamhetsfältet.
• Barnens kommunikation med varandra som sker ansikte mot ansikte hjälper i att koppla innehållen till vardagslivet och göra dem tillgängligare. Elevernas delaktighet och egna verksamhet ger dem en känsla av makt och egenmakt i verksamheten. Det är en bra idé att utnyttja de vardagsmiljöer där man tillbringar tid. När det finns material att titta på och känna på går tiden fort och barnen lär sig utan att ens märka det. Konkret och intressant verksamhet som är lätt att ta sig an inspirerar till att delta.
• Hållbar utveckling ingår i alla läroämnen. Ämneslärarna i olika läroämnen introducerar olika infallsvinklar i verksamheten, det uppstår helheter och elevernas olika styrkor lyfts fram.