Bedömning av muntlig språkfärdighet i gymnasiet (GLP 2019)

1. Kan de studerande använda ordböcker när de förbereder sig för det muntliga provet?

Den studerandes muntliga språkfärdighet ska bedömas som en helhet. En del av helheten är hur brett och exakt ordförråd den studerande har, men det är inte det enda bedömningskriteriet för den muntliga språkfärdigheten. Eftersom provarrangemangen i sig förutsätter gemensamma förberedelser för de studerande, finns det ingen orsak att begränsa användningen av mobila enheter eller ordböcker. På det här sättet liknar provsituationen också mer en genuin situation för muntlig språkanvändning, där talaren kan fråga om hjälp om det behövs. Om provdeltagaren har stora brister i sitt ord- och uttrycksförråd, ger inte användningen av hjälpmedel, till ordböcker eller AI, en verklig bild av den studerandes muntliga språkfärdigheter. 

2. Hur ska man gå till väga om alla studerande inte har ett par i det muntliga provet eller om antalet deltagare är ojämnt?

I sådana här fall ska man på lokal nivå avgöra vilken som är den bästa lösningen. Är det möjligt att ha en grupp med tre studerande? Finns det någon annan studerande som eventuellt redan har avlagt provet tidigare eller som kan delta i provsituationen utan att avlägga provet? Kan någon annan lärare fungera som par eller kan läraren själv delta i kommunikationen, och då bedöma den studerandes prestation i efterhand med hjälp av en videoinspelning?

3. Kan den studerande få ett intyg över muntlig språkfärdighet utan att delta i provet?

Ja, om den studerande visar andra prov på muntlig språkfärdighet enligt Utbildningsstyrelsens anvisningar. Intyg över muntlig språkfärdighet som ges som bilaga till avgångsbetyget utfärdas i anslutning till studier i modulerna i muntlig språkfärdighet (ENA8, FSA8, FINA8, FIM8, FINB16, RUA8, RUÄO8, RUB16).

4. Kan den studerande avlägga studieavsnittet i muntlig språkfärdighet utan att delta i provet eller utan att visa prov på kunnande som ersätter provet?

Nej. Ett avlagt studieavsnitt förutsätter att den studerande deltar i ett prov i muntlig språkfärdighet i enlighet med Utbildningsstyrelsens anvisningar eller visar prov på muntlig språkfärdighet.

5. Vilken inverkan har det muntliga provet eller ersättande prov på kunnande på vitsordet för studieavsnittet?

Vitsordet som ges för studieavsnittet ska grunda sig på alla helheter som ingår i studieavsnittet eller på alla prestationer som den studerande visat under studieavsnittet och som man kommit överens om eller informerat de studerande om i början av studieavsnittet. Ett muntligt prov, eller muntliga prestationer som ersätter provet, är en del av denna helhet.

För att bilda ett vitsord krävs alltid en helhetsbedömning som utgår från studieavsnittets mål och centrala innehåll.

6. Var går gränsen mellan godkänd och underkänd?

Man ska förhålla sig uppmuntrande till varje muntlig prestation. Det är många faktorer som inverkar på hur den studerande lyckas, och läraren ska bedöma deras totala effekt. När en studerande visar prov på muntlig språkfärdighet är det i första hand frågan om kommunikations- och språkfärdigheter, och utgångspunkten är att den studerande kan producera muntligt tal på språket i den mån att läraren kan ge den studerande en bedömning av den studerandes kunnande. Den studerande kanske kan svara på frågor med endast få ord, använder ett icke-idiomatiskt språk eller till och med delvis utför uppgiften på annat sätt än vad som anges i instruktionen, men även i dessa situationer visar den studerande prov på sin språkfärdighet och prestationen kan bedömas.

Den studerande ska handledas till att själv ta ansvar för att hen visar prov på kunnande eller att kommunikationssituationen framskrider. En studerande kan även visa kunnande på en viss nivå genom att använda olika kommunikationsstrategier. Kunskapsnivåerna beskrivs i nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling.

Prestationen är underkänd om den studerande inte producerar tillräckligt mycket tal på språket i fråga eller åhöraren inte förstår någonting av vad den som ska bedömas försöker säga.

1. Ska varje lärare i B2- och B3-lärokurser ordna muntliga prov?

I början av studierna i B2- och B3-lärokurserna betonas den muntliga språkfärdigheten. Att bedöma den muntliga språkfärdigheten är en del av bedömningen av den studerandes kunnande. Muntlig språkfärdighet kan bedömas i samband med studierna. Man behöver inte ordna separata prov. Man ska lokalt besluta om utfärdandet av intyg över muntlig språkfärdighet.

2. Ska varje studerande ges ett intyg över muntlig språkfärdighet?

Att visa prov på och få ett intyg över muntlig språkfärdighet är en möjlighet som kan erbjudas den studerande. Det är inget tvång. För att utfärda ett arbetsintyg krävs alltid lite arbetsinsatser av den som ger intyget, men utgångspunkten är att motivera den studerande till att öva upp sin muntliga språkfärdighet och fortsätta sina språkstudier.

3. Kan en studerande få ett intyg över muntlig språkfärdighet flera gånger från lärokursen i ett och samma språk?

Ja. Varje intyg behöver inte bifogas till avgångsbetyget om man inte vill det, utan som bilaga till avgångsbetyget kan man ge det senaste intyget över muntlig språkfärdighet. Läraren kan under studierna också ge den studerande ett tillfälligt intyg över muntlig språkfärdighet.

4. Hurdan språkfärdighet behövs för att en studerande ska kunna få ett intyg över muntlig språkfärdighet?

All språkfärdighet har betydelse, och det är skäl att lyfta fram att man har ens ringa kunskaper i ett språk. En studerande kan få och läraren kan ge ett intyg i det skedet då läraren kan bedöma den studerandes talproduktion i förhållande till nivåskalan för språkkunskap och språkutveckling. Man ska inte vara rädd för att ge eller få ett intyg över muntlig språkfärdighet!

5. Inverkar intyget över muntlig språkfärdighet på vitsordet för studieavsnittet?

Ett intyg över muntlig språkfärdighet inverkar inte direkt på vitsordet för studieavsnittet. Man ska lokalt besluta om utfärdandet av intyg. Det är i första hand för att uppmuntra den studerande att fortsätta studera språk som de studerande har möjlighet att få ett intyg över muntlig språkfärdighet också under studierna i en B2- eller B3-lärokurs. Det ger den studerande möjlighet att säga något om sin muntliga språkfärdighet till exempel när hen söker jobb eller studieplats.

I fortsättningen kan man, om man så vill, välja att på lokal nivå inkludera förfaranden som berör intyg över muntlig språkfärdighet som en del av studierna i något specifikt studieavsnitt. I en sådan situation bör förfarandet antecknas i den lokala läroplanen.

I det andra inhemska språket baserar sig bedömningen av det nationella valfria studieavsnittet  8 i A-lärokursen, det nationella valfria studieavsnittet 8 i lärokursen i modersmålsinriktad finska samt det nationella valfria studieavsnittet 6 i B1-lärokursen bedömningen av det andra inhemska språket på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga prov på kunnande som framkommit under studieavsnittet (GLP 2015: fördjupade kursen).

I främmande språk baserar sig bedömningen av det nationella valfria studieavsnittet 8 i A-lärokursen och det nationella valfria studieavsnittet 6 i B1-lärokursen på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som utarbetas av Utbildningsstyrelsen och på övriga prov på kunnande som framkommit under studieavsnittet (GLP 2015: fördjupade kursen).

Förutsättningarna för bedömning av ovannämnda studieavsnitt eller kurser uppfylls, när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för att genomföra studieavsnittet eller kursen och har avlagt det prov i muntlig färdighet som ingår i studieavsnittet eller kursen.

Att avlägga studieavsnittet eller kursen enligt läroplanen utan möjlighet att träffas ansikte mot ansikte är utmanande. Den främsta lösningen är inte att inhibera studieavsnittet eller kursen utan att överväga alternativa sätt att ordna studievasnittet eller kursen eller en del av den. Man kan lokalt besluta om hur man ordnar studieavsnittet eller kursen. Till exempel följande kan utgöra alternativ:

• att ordna lektionerna enligt den normala läsordningen som nätbaserad undervisning till exempel genom att ändamålsenligt gruppera de studerande i par eller större grupper
• att avlägga studieavsnittet eller kursen delvis självständigt eller i smågrupper enligt lärarens instruktioner så att den studerande med jämna mellanrum rapporterar om prestationer till läraren
• att ordna kontaktundervisning mera intensivt efter att verksamheten i gymnasiet återgått till det normala

För att den studerande ska kunna avlägga studieavsnittet eller kursen ska hen avlägga det prov i muntlig språkfärdighet som hör till studieavsnittet eller kursen och som utarbetats av Utbildningsstyrelsen (LUDOS-tjänsten). Om undantagsarrangemang för att avlägga provet överenskommer man lokalt. Ett alternativ är att de muntliga proven ordnas intensiferat först efter att verksamheten i gymnasierna har återgått till det normala. Ifall gymnasiets nätbaserade undervisningsarrangemang tillåter kan proven avläggas via nätet i realtid genom att läraren handleder ett provpar i gången.

• Förberedelsetid: Läraren skickar uppgifterna till provparet ca 20 minuter innan provet inleds
• Avläggande av provet dvs. uttal, förmåga att referera och förmåga att diskutera: provparet avlägger uppgifterna på samma sätt som i en provsituation ansikte mot ansikte. Läraren handleder deltagarna steg för steg samt bedömer prestationerna i sedvanlig ordning.

Om man vill banda in provprestationerna eller andra prestationer som här till studieavsnittet eller kursen ska man komma överens om detta på förhand med de studerande. För att läraren i fred ska kunna koncentrera sig på bedömningen av prestationerna rekommenderas det att provprestationerna bandas.