Begrepp

Med jämställdhet avses lika rättigheter och möjligheter för alla kön och jämlik fördelning av makt och resurser. Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck och att främja jämställdhet mellan könen. Inom småbarnspedagogiken innebär jämställdhet att vi fäster uppmärksamhet vid att könet inte försätter barn eller vuxna i en ojämlik ställning i vardagen.

Ableism

Ableism avser att fysisk, psykisk, kognitiv och social funktionsförmåga är norm i vårt samhälle. Denna funktionsförmåga uppfattas som någonting så självklart, att nedsatt funktionsförmåga betraktas som icke normalt. Detta leder till diskriminering av personer med nedsatt funktionsförmåga. Ableism tar sig uttryck i förhållningssätt och attityder till personer med nedsatt funktionsförmåga. Man kan till exempel ifrågasätta kompetensen eller förmågan att klara av olika uppgifter hos en person med funktionsnedsättning.

Inom småbarnspedagogiken bör man ta i beaktande hur nedsatt funktionsförmåga tar sig uttryck i vardagen och hur man talar om det: Är lokalerna och verksamheten inom småbarnspedagogiken tillgänglig för såväl barnen och personalen som vårdnadshavarna? Finns det karaktärer med nedsatt funktionsförmåga i böcker eller på bilder? Hur behandlas ämnet med barnen och deras vårdnadshavare och inom arbetsgemenskapen?

Antirasism

Antirasism är aktiv och medveten verksamhet för att motverka alla former av rasism. Målet är att motverka etnisk diskriminering, diskriminerande tillvägagångssätt och negativa fördomar. Genom antirasistiskt tänkande och verksamhet strävar man efter att få syn på privilegier och analysera hur de påverkar ens eget agerande. Man identifierar och ingriper även mot rasism och avvecklar handlingar, tillvägagångssätt och verksamhetsmodeller i samhället som bidrar till rasism.

Inom småbarnspedagogiken kan antirasism ta sig uttryck genom att personalen deltar i utbildning i antirasism och lär sig om olika former av rasism, så att de kan identifiera och avveckla dessa såväl när det gäller det egna sättet att tänka och agera som inom enheten som helhet. Antirasism är en kontinuerlig inlärningsprocess som förutsätter kunskap, färdigheter och känsla. Utöver detta krävs tid och möjligheter att tänka och agera på ett annat sätt. 

Cisnormativitet

Cisnormativitet är ett tankesätt enligt vilket en persons kön är det kön som personen kategoriserats som vid födseln och är antingen man eller kvinna. Inom småbarnspedagogiken tar sig cisnormativitet uttryck genom att man antar att alla barn är antingen flickor eller pojkar och att man inte lämnar utrymme för barnens egna tankar om kön.

Cisperson

Cis innebär att en persons könsidentitet och könsuttryck motsvarar det kön som personen kategoriserats som vid födseln och de kulturella förväntningarna på könet. En ciskvinna är en kvinna som kategoriserats som flicka vid födseln. En cisman är en man som kategoriserats som pojke vid födseln.

Privilegier

Privilegier innebär fördelar som en person eller en grupp människor ges i olika sammanhang. Privilegier har sin grund i olika rådande normer, som även kan vara omedvetna. Bland annat hudfärg, utbildning, språkkunskaper, kroppstyp, kön och nedsatt funktionsförmåga inverkar på våra möjligheter att vara en del av samhället i olika positioner. Privilegier måste granskas för att vi ska vara medvetna om de fördelar som påverkar vårt eget liv. Samtidigt blir vi även medvetna om de utmaningar som vi inte själva ställs inför och om de privilegier som vi inte själva omfattas av.

Inom småbarnspedagogiken är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid till exempel hur olika barn inkluderas i lekar och olika aktiviteter. Påverkar kön, kroppstyp eller hudfärg hur mycket utrymme barnen ges för sina lekar eller vem som blir tvungen att lämna utrymme åt andra? Vilka högtider firar man och hur ser firandet ut? Uppskattar man i vardagen enbart driftighet, självständighet, uppvisande av positiva känslor och sociala färdigheter som vi anser vara norm? 

Exotifiering

Med exotifiering avses att en icke vit person enbart uppfattas utgående från hans eller hennes hudfärg, religion eller språk och stereotypier som är förknippade med dessa. Genom exotifiering utövas makt och personer objektifieras och förminskas till enbart en representant för en viss grupp. (Fem-R) Inom småbarnspedagogiken kan exotifiering till exempel ta sig uttryck genom att man ber ett brunt barn berätta om Afrika, trots att hen är född i Finland och aldrig har besökt ett afrikanskt land.   

Eurocentrism

En världsbild där europeiska värderingar anses vara ”normala” och bättre än icke europeiska värderingar. Inom småbarnspedagogiken kan eurocentrism ta sig uttryck till exempel i hur olika människor beskrivs i barnböcker. Hur beskrivs och benämns till exempel ursprungsbefolkningen i Amerika eller inuiter? Vilka roller har vita barn i böckerna? Vilka roller har svarta och bruna barn och finns de överhuvudtaget i böckerna? 

Tillgänglighet

Med tillgänglighet avses att man beaktar mångfalden hos människor när man planerar, bygger och underhåller den byggda miljön. Tillgänglighet avser inte enbart att lokalerna är tillgängliga, utan även till exempel sådant som gäller syn, hörsel, förståelse och kommunikation.

Tillgänglighet avser ofta till exempel tjänster eller kommunikation som är lämpad för alla. Tillgänglighet innebär även en atmosfär och inställningar som beaktar mångfalden hos människor.

Inom småbarnspedagogiken innebär tillgänglighet att de fysiska lokalerna är planerade så att vem som helst trots nedsatt funktionsförmåga kan delta i den småbarnspedagogiska verksamheten. Tillgänglighet innebär även till exempel att programmet för dagen eller veckan finns framme synligt och stöds av bilder.

Heteronormativitet

Ett tankesätt där heterosexualitet ses som normen och därmed en världsbild där andra sexualiteter och könets mångfald exkluderas. Heteronormativitet betonar uppfattningen att det endast finns två motsatta kön, kvinna och man, som känner åtrå till varandra. Inom småbarnspedagogiken kan heteronormativitet ta sig uttryck till exempel genom att anta att barnet alltid har en mamma och en pappa, jämföra vänskap mellan flickor och pojkar med ett parförhållande eller enbart läsa böcker som beskriver heterofamiljer. 

Trakasserier

Trakasserier är diskriminering som är förbjuden enligt diskrimineringslagen. Enligt lagen ett beteende som syftar till eller som leder till att en persons människovärde kränks. Trakasserier innebär beteende med koppling till en förbjuden diskrimineringsgrund, till exempel sexuell läggning, ursprung eller nedsatt funktionsförmåga, som skapar en stämning som gör att personen förnedras eller förödmjukas eller som är hotfull, fientlig eller aggressiv.

Inom småbarnspedagogiken kan trakasserier till exempel ta sig uttryck som nedsättande kommentarer, uttryck eller gester som kränker barnens, personalens eller vårdnadshavarnas människovärde. Trakasserierna kan vara riktade mot en individ eller en grupp. Till exempel öknamn med koppling till nedsatt funktionsförmåga, hudfärg eller sexuell läggning är trakasserier.

Sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön är diskriminering enligt jämställdhetslagen.

Sexuella trakasserier avser icke önskvärt verbalt, icke verbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur, som syftar till eller leder till att kränka en persons psykiska eller fysiska integritet i synnerhet genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. Inom småbarnspedagogiken har barnen inte nödvändigtvis några sexuella avsikter, men man bör till exempel ingripa vid pusslekar som saknar samtycke. Barnen behöver färdigheter och redskap för att respektera sina egna och andras gränser.

Trakasserier på grund av kön avser icke önskat beteende med koppling till en persons kön, könsidentitet eller könsuttryck av en icke sexuell karaktär, som syftar till eller leder till att kränka en persons psykiska eller fysiska integritet och skapar en hotfull, fientlig, förödmjukande eller ångestfylld stämning. Trakasserier på grund av kön kan till exempel ta sig uttryck som nedsättande kommentarer eller mobbning baserad på kön. 

Inkluderande principer

En verksamhetskultur som bygger på inkluderande principer främjar delaktighet, samhörighet, likabehandling, värdesättande av mångfald och jämställdhet. Varje barn har rätt att få stöd i sin egen utveckling. En förutsättning för en inkluderande verksamhetskultur är att personalen har kunskap om hur inställningar till exempelvis nedsatt funktionsförmåga, hudfärg, kön och könets mångfald tar sig uttryck i personalens eget agerande och i tillvägagångssätten inom småbarnspedagogiken. Det är viktigt att personalen lägger märke till om det förekommer ojämlikt bemötande bland barnen och ingriper på ett ansvarsfullt, finkänsligt och konsekvent sätt. Personalen ska utgående från inkluderande principer ge barnen stöd, handleda leken på ett lämpligt sätt och se till att alla barn har möjlighet att delta i den gemensamma verksamheten utifrån sina egna förutsättningar och sin förmåga. Varje barn har rätt att vara en del av gruppen och bli bemött på ett jämlikt sätt.

Inom småbarnspedagogiken innebär inkluderande principer till exempel att personalen på förhand har planerat flera olika sätt för barnen att delta under morgonsamlingen eller annan handledd verksamhet, där målet är det samma för alla men barnen kan delta på olika sätt. Hur beaktas barn som inte uttrycker sig verbalt? Hur beaktas barn som inte klarar av att sitta stilla och vara tysta? Påverkar könsnormer barnens villighet att delta i verksamheten?

Intersektionalitet

Ett perspektiv som samtidigt beaktar effekten av flera faktorer, till exempel kön, ålder, hudfärg, åskådning och samhällsklass. Vi omfattas alla av flera överlappande skillnader. En och samma person kan ha flera privilegier till exempel baserade på samhällsklass och hudfärg och samtidigt diskrimineras på grund av kön eller nedsatt funktionsförmåga. Intersektionell forskning har till exempel avslöjat att barn har en mer negativ inställning till bruna pojkar än till bruna flickor eller vita pojkar. Inom småbarnspedagogiken innebär ett intersektionellt perspektiv bland annat att man fäster uppmärksamhet vid skillnader av olika slag när man beaktar hur den uppmärksamhet som barnen ges fördelas. Ges bruna flickor lika mycket uppmärksamhet som vita flickor eller bruna pojkar? Hur påverkar barnets ålder hur mycket uppmärksamhet barnet ges? Känner man igen flickor med egenskaper som ingår på autismspektret?

Intersex

Olika fysiska variationer i exempelvis kromosomer, könsorgan eller hormonaktivitet som inte entydigt kan definieras som typiskt manliga eller kvinnliga. Begreppet synliggör att det inte ens biologiskt är möjligt att dela in människor i endast två kön. Intersex kan även vara en könsidentitet. En intersexuell person kan även vara kvinna, man eller ickebinär. 

Mikroaggression

En avsiktlig eller oavsiktlig kommentar eller handling som bidrar till och upprätthåller till exempel rasistiska, homofoba eller andra kränkande stereotypier. Frågor eller kommentarer som upplevs som oförargliga av personen som uttalar dem kan var kränkande för mottagaren, som ofta får höra dem. Inom småbarnspedagogiken kan mikroaggression till exempel ta sig uttryck genom att man upprepade gånger berömmer kunskaperna i svenska hos ett barn som är fött i Finland eller lockarna hos ett barn med lockigt hår. Eller om personalen antar att varje barn har en mamma och en pappa.

Ickebinär

En ickebinär person kan vara både man och kvinna, befinna sig mellan könen eller bortom uppdelningen man-kvinna.

Norm och normativitet

Våra liv styrs av många faktorer som vi inte själva kan påverka. Normer är samhälleliga antaganden och förväntningar på vad som anses vara ”normalt” eller önskvärt i olika situationer. Normativitet vittnar om vad vi anser vara normalt och värt att eftersträva. Normer hjälper oss agera i olika situationer, men ibland är normer diskriminerande och begränsande. Normer bidrar ofta till privilegier och om man bryter mot normer eller inte omfattas av dem kan man bli diskriminerad.

Inom småbarnspedagogiken är det viktigt att lägga märke till att diskriminerande normer omedvetet kan ligga bakom vardagliga handlingar, tankar och ord. Bilderna och karaktärerna i barnböcker eller vilka leksaker det finns på daghemmet kan ha sin grund i rådande uppfattningar och normer. Normer är ofta osynliga och upptäcks först när någon bryter mot dem. Om man till exempel överraskas av att en pojke lackar sina naglar i en barnbok, att dockorna på dagis är bruna eller att ett barn har två pappor har man upptäckt en norm, det vill säga ett antagande om hur personer av olika kön ska agera, hur leksaker ska se ut eller vem som utgör en familj. Den rådande normen i Finland är en vit person utan nedsatt funktionsförmåga som är hetero och medelklass. Det kan vara lättare för barn och familjer som inte bryter mot dessa normer att delta i olika aktiviteter inom småbarnspedagogiken eller att få positiv uppmärksamhet av vuxna. 

Normkritik, normmedvetenhet, normkreativitet

Normmedvetenhet avser en medvetenhet om att olika normer i samhället styr människors agerande, ofta omedvetet, samt att öka kunskapen om normer och deras inverkan på individer och verksamhet.

Normkritik avser att man kritiskt granskar normer och identifierar vilka begränsande normer som bidrar till orättvist bemötande och vilka normer som är nödvändiga och bekräftande.

Normkreativitet avser utveckling av verksamheten och sättet att tänka i en mer inkluderande riktning. Efter att man har synliggjort och granskat vilka normer som diskriminerar eller begränsar utarbetar man nya arbetssätt, metoder och rutiner som bidrar till likabehandling och jämställdhet och genom detta till lika möjligheter för alla att uppnå sin fulla potential.

Inom småbarnspedagogiken hjälper normmedvetenhet och normkritik personalen att granska sina egna inställningar och förväntningar och rutinerna inom verksamheten ur nya synvinklar. Finns det andra förväntningar på pojkars beteende, förmågor och intressen än flickors? Begränsar normer vissa barns val eller sätt att uttrycka sig? Hur påverkar normer vilka barn som ges uppmärksamhet, utrymme och synlighet? Kan alla barn delta i alla delar av verksamheten på samma villkor och känna sig delaktiga, utan att begränsas av normer?

Inom småbarnspedagogiken tar sig normkreativitet uttryck genom att man ändrar på utformningen av lekplatser, leksakernas plats och bilderna i lekutrymmet tillsammans med barnen, om man lägger märke till att utrymmet styr barnens lekar utgående från stereotypier.

Delaktighet

Delaktighet är en känsla av tillhörighet och att man har förutsättningar för att delta, bli hörd, uttrycka sin åsikt, påverka inom gruppen och känna sig trygg. Delaktighet är frivilligt och betyder inte samma sak som deltagande eller inkludering. Barnet kan delta i verksamheten, men om hen inte har möjlighet att påverka är hen inte delaktig. Delaktighet innebär bland annat att barnet upplever att hen är en del av den egna gemenskapen och samspelet mellan barnen.

Till exempel under morgonsamlingen kan man bidra till barnens delaktighet i samtalen genom att inkludera bilder som stöd för språkanvändningen. Delaktighet kan skapas med små medel: alla behöver inte delta i samtalet, men alla inkluderas på ett sätt som passar dem. Ögonkontakt med barnet, ett leende eller tummen upp synliggör barnet under morgonsamlingen, även om barnet inte vill uttrycka sig verbalt.

Invandrare/person som flyttat till Finland

När vi talar om varandra eller andra människor är det viktigt att vi använder ord eller benämningar som personerna i fråga själva vill bli kallade. Ord som beskriver det egna jaget kan vara bekräftande och bidra till att motverka ojämlika tillvägagångssätt. Är det till exempel viktigt att betona barnets bakgrund, till exempel att barnets familj har flyttat till Finland? I vilka situationer? Kallar du någon för ett barn med invandrarbakgrund, även om du inte känner till om hen är född i Finland?

Rasism

Rasism är en tankemodell där människogrupper definieras som mindre värda till exempel på grund av hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion. Rasism har sitt ursprung i vithetsnormen (se Vithetsnorm), som utgår från raslära och uppfattningar om vita européer och andra västerlänningar som överlägsna och mer värda. Rasism kan ta sig uttryck som hatretorik, diskriminering, våld eller skenbart neutrala tillvägagångssätt, ord eller handlingar, som de facto kan kränka och exkludera. Rasism uppkommer genom rasifiering (se Rasifiering). Det finns många olika former av rasism och rasism förekommer överallt. Rasism kan ofta vara svår att identifiera.

Rasism i interaktion är till exempel öknamn som ropas på gatan eller mikroaggressioner i form av frågor eller kommentarer som kan vara omedvetna och välvilliga, men som ändå exotifierar och rasifierar. Inom småbarnspedagogiken kan rasism ta sig uttryck till exempel genom att barnen kallar varandra rasistiska öknamn under lekar. Man bör ingripa och tillsammans med barnen prata om varför det inte är okej att använda ord av detta slag.

Internaliserad rasism innebär att rasism internaliseras i form av självförakt eller en upplevd underlägsenhet, som kan ha en negativ inverkan på bland annat barnets utveckling och lärande. Internaliserad rasism har ett samband med minoritetsstress. Inom småbarnspedagogiken kan internaliserad rasism uppkomma om man inte tar fasta på vithetsnormen och motverkar den inom verksamheten. I detta fall kan barnen genom upprepning och internalisering lära sig att vithet är värt att eftersträva och att det inte är önskvärt att avvika från normen.

Rasism kan även vara strukturell, till exempel i form av diskriminerande tillvägagångssätt och processer i arbetslivet och inom utbildning och småbarnspedagogik, genom vilka organisationer, företag, institutioner och ämbetsverk direkt eller indirekt diskriminerar vissa grupper av människor. Strukturell rasism tar sig uttryck som upprepade exotifierande och rasifierande handlingar och tillvägagångssätt som ofta passerar obemärkt – om man inte själv är den som utsätts. Diskriminering bör inte alltid ses enbart som enskilda fall, utan man bör sträva efter att även identifiera mer omfattade bakomliggande värderingar och tankesätt som bidrar till rasism.

Inom småbarnspedagogiken kan strukturell rasism ta sig uttryck i att personalen saknar det kunnande som krävs för att identifiera och förebygga rasism, vilket kan leda till att man oavsiktligt agerar rasistiskt och förmedlar en rasistisk världsbild till barnen. Detta kan till exempel innebära att icke vita personer i barnböcker beskrivs på ett nedsättande eller stereotypt sätt, till exempel som skurkar eller personer som orsakar problem. Det kan hända att alla dockor som föreställer människor är vita, vilket innebär att bruna och svarta barn inte kan identifiera sig med dem.

Representation

Med representation avses människogruppens möjligheter att synas och bli hörda i samhället, till exempel i media. Inom småbarnspedagogiken kan man öka representationen till exempel med hjälp av följande frågor: Vem synliggörs i berättelser och exempel? Vems kultur och historia lärs ut? Vilka möjligheter att identifiera sig i form av leksaker, böcker och bilder erbjuds till exempel bruna barn, barn med funktionsnedsättning och barn av olika kön? Vilken slags bild skapas av olika kön och av finskhet? Tillsammans med vem ordnar man gemensamma evenemang? Är mångfald synlig vid evenemangen?

Rasifiering

Rasifiering är en process genom vilken antaganden, stereotypier eller fördomar om till exempel förmågor eller seder kopplas till människor, till exempel på grund av hudfärg eller religion. Rasifiering bygger på tanken att människor har olika värde till exempel på grund av hudfärg eller ursprung.

Inom småbarnspedagogiken kan rasifiering ta sig uttryck bland annat som ett barns upplevelse av att inte få vara med i lekar på grund av sin hudfärg eller i möten med barnens vårdnadshavare, där personalen gör antaganden om familjen och barnets fostran utgående från vårdnadshavarnas religion eller ursprungsland. För att undvika rasifiering är det alltid bättre att fråga om sådant som man undrar över, i stället för att anta.

Stereotypi

En föreställning eller förenklad uppfattning om en människa eller en grupp människor, genom vilken de definieras. Inom småbarnspedagogiken kan stereotypier till exempel ta sig uttryck genom att man vid kontakten med vårdnadshavarna oftare tar kontakt med barnets mamma eller att man berättar mer om barnets dag på dagis för mamman. Det kan även hända att man i lekar och under sagostunder producerar och upprätthåller stereotypa uppfattningar om till exempel olika yrken, om sjukvårdare alltid porträtteras som vita kvinnor och poliser som vita män.

Könssensitivitet och könsmedvetenhet

Könssensitivitet och könsmedvetenhet är parallella begrepp. De avser färdigheter att upptäcka könsrelaterade tillvägagångssätt och könsnormer, som ofta är omedvetna. Begreppen avser en känslighet för att identifiera samhällsstrukturer och kulturella strukturer där könet begränsar barnets agerande samt färdigheter att avveckla dessa strukturer. Barn har oberoende av kön samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter att leka, delta och agera.

Det är även viktigt att framhäva personalens ansvar för att beakta frågor som gäller jämställdhet. Könsperspektivet kan inte förbises inom tillvägagångsätten inom småbarnspedagogiken. Alla de ovan nämnda begreppen har en koppling till personalens etiska ansvar för att beakta effekterna av kön.

Inom småbarnspedagogiken beaktas könssensitivitet och könsmedvetenhet samt effekterna av kön när personalen har förmågan att granska betydelsen av könet i vardagen, reflektera över sina egna, delvis omedvetna, antaganden om olika kön och aktivt uppmuntra barnen till mångsidiga aktiviteter. Vem städar undan efter lekar? Fördelas beröm och uppmärksamhet utgående från kön? Använder man olika tonfall när man tilltalar barn av olika kön?

Könets mångfald

Könets mångfald avser att en persons kön utgörs av individuella och unika egenskaper och att det finns en mångfald av kön bland individer. Begreppet indikerar att kön är ett komplext fenomen och inte kan delas in i två motsatta och tydligt avskiljbara kön.

Inom småbarnspedagogiken kan man uppmärksamma könets mångfald till exempel genom att personalen bryter mot normerna för vad personer av ett visst kön är intresserade av eller vilka kläder som anses vara lämpliga. Pojkar kan klä sig i klänning och ickebinära barn kan älska att leka med bilar, utan att detta definierar deras kön. Man kan berätta för barnen om könets mångfald utgående från deras ålder, till exempel att ingen annan har rätt att definiera ens eget kön eller att man kan växa upp till kvinna fast man fötts som en pojke.

Könsneutral

Ett begrepp som inte lämpar sig för användning inom småbarnspedagogiken, eftersom ett neutralt förhållningssätt döljer könets inverkan. Begreppet kan dock med fördel användas när det gäller till exempel språk eller sättet att tala. Att granska sättet att tala är en viktig del av könssensitiv småbarnspedagogik. Ord och uttryck skapar den vardagliga verksamheten och verkligheten. Till exempel när det gäller yrken ska man undvika att använda könade benämningar såsom polisman och vetenskapsman och i stället använda polis och forskare.

Inom småbarnspedagogiken innebär ett könsneutralt förhållningssätt till exempel att man tänker sig att barnen fritt kan välja vad de vill leka under stunder med fri lek. Då förstår man kanske inte att placeringen av leksaker och lekar, de exempel som är tillgängliga för barnet, grupptryck som skapas av andra barn och vuxnas (omedvetna) styrning inverkar på vilka lekar, lekkamrater och leksaker barnet uppfattar som tillåtna för en själv.

Indelning i ”vi” och ”dem”

En process där vissa individer eller grupper av människor anses avvika från normen (det som vanligtvis anses vara ”normalt”), till exempel på grund av hudfärg, hälsotillstånd, kön, sexuell läggning, religion eller språk. Vid indelning i ”vi” och ”dem” ses de andra vanligtvis som mindre värda. Till indelningen bidrar att man ständigt fäster uppmärksamhet vid inbillade egenskaper som man anser vara utmärkande för en viss grupp.

Inom småbarnspedagogiken kan indelningen i vi och dem ta sig uttryck som att man talar om människor och saker på ett stereotypt sätt eller på ett sätt som skapar ojämlikhet. En bra princip är att man talar om alla människor – personer med nedsatt funktionsförmåga, personer i olika ålder, bruna personer, transpersoner, muslimer – som om de var närvarande i rummet.

Transperson

En transperson är en person vars könsidentitet inte stämmer överens med det kön personen kategoriserades som vid födseln. Till exempel transkvinnor har ofta kategoriserats som pojke vid födseln. En transperson kan vara kvinna, man eller till exempel ickebinär.

Vithetsnorm

En norm som kommer från föreställningar om vita européers och andra västerlänningars överlägsenhet. Vithet är ofta en omedveten norm som vi jämför andra mot. Den skyddar de personer som omfattas av normen och ger dem en maktposition. Vithet är inte enbart förknippad med hudfärg, utan utgör en omfattande maktstruktur. Till exempel samer, romer och ryssar exkluderas ofta av vithetsnormen trots sin hudfärg. Det kan vara svårt att fastställa vem som omfattas av vithetsnormen: vem har makten att bestämma vem som omfattas och inte omfattas av normen?

Inom småbarnspedagogiken kan vithetsnormen ta sig uttryck genom att man förklarar människors handlingar med till exempel deras hudfärg, religion eller språk: till exempel att bruna och svarta pojkar är fysiskt aktiva eller att bruna och svarta flickor tycker om att ta hand om andra.

Funktionsnedsättning och funktionshinder

Personer med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer med varaktiga fysiska, psykiska, intellektuella eller 
sensoriska funktionsnedsättningar, vilka i samspel med olika hinder kan motverka deras fulla och verkliga deltagande i samhället på samma villkor som andra.

Ett funktionshinder är inte en egenskap hos personen med nedsatt funktionsförmåga, utan utgörs av de hinder och begränsningar som finns i det omgivande samhället. Dessa kan till exempel vara diskriminerande attityder, lokaler som inte är lämpade för personer med nedsatt funktionsförmåga eller begränsade möjligheter till samverkan. Orsaken till problem anses vara samhällets oförmåga att anpassa sig så att det är tillgängligt för alla och producera lämpliga tjänster för personer med nedsatt funktionsförmåga.

Inom småbarnspedagogiken bör funktionshinder tas i beaktande i miljön: Till exempel bör lekplatserna vara tydligt utformade och flexibla och olika slags utrymmen, såsom gångar och utrymmen där man förvarar leksaker, vara tydligt åtskilda från varandra med olika ytmaterial och färger. Gångarna i utrymmena bör vara tillräckligt breda för att det ska vara möjligt att röra sig i dem även med rullstol. Funktionsnedsättningar bör även beaktas inom det sociala samspelet: ett barn kan till exempel behöva bildstöd för att kommunicera eller följa med dagens program eller få sitta bredvid en vuxen under sagostunden för att se bilderna i boken.

Minoritetsstress

Att höra till en minoritet kan innebära stress som är ett resultat av upplevelser av diskriminering och rasism eller rädsla för att på nytt bli utsatt för detta. Upprepad exotifiering och rasifiering kan ha en negativ inverkan på den psykiska och fysiska hälsan och välbefinnandet och bidra till att personen modifierar sitt eget beteende i sociala situationer.

Inom småbarnspedagogiken kan minoritetsstress uppkomma till exempel till följd av att man inte behandlar frågor som gäller hudfärg som en del av småbarnspedagogiken, vilket leder till att svarta och bruna barn på egen hand måste behandla dessa frågor. Minoritetsstress kan även uppkomma till exempel i en familj med två mammor, om personalen inom småbarnspedagogiken upprepade gånger gör antaganden, ställer frågor om regnbågsfamiljer eller utgår från att det i alla familjer finns en mamma och en pappa.

”White fragility” eller vit lättkränkthet

Ett osakligt sätt hos personer som drar nytta av vithetsnormen att reagera då vithetsnormen identifieras och avvecklas. När man blir medveten om sina egna privilegier kan det i synnerhet inledningsvis väcka negativa känslor, vilket kan leda till att man förminskar eller till och med helt förnekar förekomsten av rasism.

Om man noterar känslor av detta slag hos sig själv eller andra är det av avgörande betydelse att man behandlar dem, så att man kan ingripa vid rasism och undvika att den egna försvarsmekanismen utgör ett hinder. När man upplever starka känslor är det viktigt att stanna upp och fundera på varför man känner som man gör. Även om det ibland kan kännas jobbigt att få respons på sitt eget agerande är det viktigt att lyssna på personen som utsatts för rasism och att ta personens upplevelse på allvar.

Inom småbarnspedagogiken kan vit lättkränkthet ta sig uttryck genom att personalen inom småbarnspedagogiken förnekar att rasism förekommer på verksamhetsstället och upplever vårdnadshavarnas oro som ett ifrågasättande av den egna yrkeskunnigheten om vårdnadshavarna uppmärksammar dem på ett rasistiskt tillvägagångssätt.