Dags att satsa på internationalisering i ert gymnasium?

Internationellt kunnande formas genom olika läroämnen, samarbete mellan läroämnen och mångsidig kompetens. Den studerande ska handledas till aktiv och systematisk internationell verksamhet med hjälp av såväl internationalisering på hemmaplan som internationell mobilitet. 

Internationellt kunnande stärks av delområdena för mångsidig kompetens i gymnasiet, i synnerhet global och kulturell kompetens, kommunikativ kompetens och samhällelig kompetens. Målen är att främja bland annat världsmedborgarskap, språkkunskaper, förståelse för kulturell mångfald, etiskt agerande i en värld av gränslös media och teknologi samt skapande av en hållbar framtid. 

Coronapandemin har utgjort en utmaning för i synnerhet internationell mobilitet. Som tur finns det en även en internationell dimension i vardagen i alla gymnasier. Redan de studerandes och lärarnas egen bakgrund, kunnande och fritidsintressen introducerar internationella element i vardagen i gymnasiet. Virtuellt internationellt samarbete eller internationalisering på hemmaplan inkluderas målinriktat i studierna i många gymnasier. Språkstudier har traditionellt varit en väg till internationalisering, om än inte den enda. I gymnasierna i Finland har det dessutom i stor omfattning funnits långsiktig och noggrant planerad internationell verksamhet, såsom partnerskapsprojekt, utbyten och perioder utomlands samt fortbildning för lärare. De utgör en del av både undervisningen och utvecklingen av skolan samt samarbetsnätverken. Denna verksamhet håller nu på att vakna till liv igen när pandemiläget stabiliseras.  

Ett av de främsta uppdragen för gymnasieutbildningen är att handleda den studerande till att bli en världsmedborgare. Bakom detta ligger en stark värdegrund och ett bildningsperspektiv samt en koppling till bland annat FN:s mål för hållbar utveckling. En internationell lärmiljö bidrar redan i sig till att utveckla exempelvis nyfikenhet, resiliens och förmåga att hantera det egna livet.

I samband med de nya läroplanerna bör man därför ta sikte på ett mer strategiskt och jämlikt förhållningssätt till internationalisering inom gymnasieutbildningen. Detta kan uppnås genom att kartlägga och utvärdera existerande internationell verksamhet och partnerskap på ett mångsidigt och öppet sätt: genom att vidareutveckla styrkor, eventuellt ta bort någonting ur det traditionella utbudet samt analysera var det finns luckor och reflektera över vad man kunde tillföra för att förbättra utbudet inom internationellt kunnande i det egna gymnasiet. 

EU:s nya programperiod och programmet Erasmus+ 2021–2027 erbjuder utmärkta verktyg för detta arbete. Erasmus+-ackreditering av gymnasier möjliggör till exempel en långsiktig och säker grund för att utveckla studerande- och lärarutbyte. Under den nya programperioden kan man med hjälp av Erasmus+-stipendium på ett jämlikt sätt genomföra såväl utbyte i grupp som individuellt utbyte under en längre tid. Allt fler gymnasiestuderande har nu möjlighet att studera till och med ett helt läsår eller termin utomlands. Liksom tidigare erbjuder partnerskapsprojekten inom programmet Erasmus+ ett utmärkt tillfälle att utveckla till exempel hållbar utveckling, välbefinnande, språkutbildning eller digitalisering inom internationella samarbetsprojekt.  

Kunde det här vara läsåret när även ert gymnasium satsar på de studerandes internationella kunnande?