De nationella kompetensmärkena för grundläggande färdigheter synliggör kunnande och stärker tilltron till de egna färdigheterna

Arbetslivets snabba förändring kräver nya sätt att stärka och identifiera kunnande. De nationella kompetensmärkena för grundläggande färdigheter svarar på det här behovet.

Kompetensmärkena är ett digitalt sätt att officiellt identifiera och erkänna kunnande. De gör det lättare att sätta ord på de egna färdigheterna samt uppmuntrar till att lära sig nytt och stärka befintligt kunnande. Kompetensmärkena synliggör kompetens som ofta förblir dold, såsom digitala och sociala färdigheter i vardagen.

Kompetensmärkena har utvecklats tillsammans med läroanstalter, representanter för arbetslivet, organisationer och studerande. Det finns totalt 32 kompetensmärken inom sex olika teman, till exempel numeriska färdigheter och färdigheter i ekonomi och hållbarhetskompetens. Utbildningsstyrelsen fastställer målen för kunnandet och bedömningskriterierna för kompetensmärkena. Bedömningen av kunnandet hos en person som avlägger ett kompetensmärke utförs vid läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet. 

Kompetensmärket förs med personens samtycke in i informationsresursen Koski och kan delas med till exempel arbetsgivare och läroanstalter via tjänsten Min Studieinfo. På så sätt fungerar kompetensmärkena också som ”visitkort” till exempel vid jobbsökning eller karriärplanering.

Identifiering av kunnande stärker meningsfullt lärande

Kompetensmärkena har varit i bruk i drygt ett år och under denna tid har över 2 600 prestationer förts in i Koski.

Kompetensmärkena kan utnyttjas för att stärka såväl individuell kompetens som kompetensen inom organisationer. Kompetensmärkena lämpar sig för alla som vill identifiera, påvisa och dokumentera redan förvärvade färdigheter, men särskilt för vuxna med svaga eller bristfälliga grundläggande färdigheter.

Många studerande har uppgett att avläggandet av ett kompetensmärke har varit första gången efter den grundläggande utbildningen som deras kunnande har identifierats och erkänts. Det här har framkommit bland annat i de studier som stöder basfärdigheter hos fångar som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning. Kompetensmärkena kan i bästa fall fungera som pedagogiska arbetsredskap som bidrar till jämlikhet, delaktighet och glädje i lärandet. 

Meningsfullt lärande uppstår när den studerande känner tilltro till den egna förmågan att klara av studierna. Matleena Lahtinens (2024) forskning visar att vuxenstuderandes självförmåga, det vill säga tron på de egna färdigheterna, i synnerhet bygger på erfarenheter av att lyckas, positiv respons och en trygg lärmiljö.

Kompetensmärkena kan stärka detta genom att erbjuda ett konkret och synligt erkännande av prestationer även när lärandet inte sker i enlighet med traditionella tillvägagångssätt för bedömning, utan mångsidigt i olika miljöer och situationer. När man identifierar och sätter ord på kunnandet blir det också lättare att utveckla och utnyttja det.

Specifika insatser för lärande med arbetslivet som utgångspunkt

Nästan en halv miljon personer i Finland väntas behöva omskolning eller omfattande fortbildning under de närmaste åren. Den nationella utvecklingen av kontinuerligt lärande svarar på detta behov. Utvecklingen främjar lärande i arbetslivet och uppdatering av kunnandet i olika livssituationer samt höjer kunskapsnivån och stärker sysselsättningen och delaktigheten i samhället som helhet.

Utvecklingsprojekten inom undervisnings- och kulturministeriets nationella tema för kontinuerligt lärande bidrar konkret till målen och riktlinjerna för reformen. Ett av de underteman som utvecklas är pilotering av kompetensmärken för vuxnas grundläggande färdigheter, med vars hjälp man strävar efter att hitta nya sätt att synliggöra kunnande och föra lärandet närmare vardagen. 

Syftet med projekten är att skapa inkluderande lärmiljöer där den studerandes aktörskap och identitet stärks och där kompetensmärkena integreras som en del av vardagen vid läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet, såsom folkhögskolorna. Ett brett införande av verksamhetsmodellerna och resultaten för utvecklingsprojekten främjas av JOPPI – ESF+-samordningsprojekt för kontinuerligt lärande i Finland som koordineras av Utbildningsstyrelsen, och som även gör det möjligt för projektaktörerna att knyta kontakter med varandra.

För att reformen av det kontinuerliga lärandet ska lyckas krävs ett nära samarbete mellan utbildningen, arbetslivet och olika servicesystem. Kompetensmärkena erbjuder en konkret lösning för detta: de gör kunnandet synligt, stöder individuella vägar till lärande och fungerar som en bro mellan utbildningen och arbetslivet. På så sätt kompletterar de också utbildningssystemet som ett flexibelt verktyg och svarar på aktuella inlärningsbehov med mindre kompetenshelheter som är utformade för specifika ändamål.