Demokrati och aktivt medborgarskap bland unga främjas i vardagen

I offentligheten har man under en längre tid uttryckt en oro för den representativa demokratins tillstånd och unga har ofta anklagats för att vara passiva. Aktivt medborgarskap har i första hand jämställts med valdeltagande, som oberoende av val tenderar att vara lägre bland unga än befolkningen i övrigt. Unga, i synnerhet unga med invandrarbakgrund, är underrepresenterande förutom när det gäller valdeltagande även som kandidater i val och bland valda beslutsfattare.

I Finland talar man om en slags delaktighetens paradox: medborgare i alla åldrar litar på institutionerna i samhället, men har mindre tilltro till de egna möjligheterna att påverka. Undersökningar visar att delaktigheten i samhället differentieras och koncentreras och att inställningar och uppfattningar om den egna förmågan att påverka formas redan i tidig ålder. Den politiska självtilliten är till exempel lägre bland flickor som går ut grundskolan än bland pojkar, och denna skillnad minskar inte märkbart senare till följd av ålder eller utbildning.

Flera hinder för ungas deltagande

Ungas rätt att delta och få sin röst hörd vid beslutsfattande som rör dem själva beaktas i rätt hög grad inom beslutsfattandet i Finland. Man tänker sig dock i första hand att delaktigheten främst äger rum i formella strukturer som definieras av vuxna. Man lyssnar på och inkluderar unga, men det finns inte alltid tillräckligt med utrymme för unga att vara aktiva i samhället på eget bevåg. 

För att främja deltagande i samhället krävs större kunskap om ungas erfarenheter. I utredningen Demokratia osaksi arkea som publicerades av Sitra i början av året granskas upplevda hinder för deltagande bland unga vuxna i åldern 20–30 år. I utredningen omfattar deltagande i samhället såväl valdeltagande som verksamhet i vardagen, till exempel ansvarsposter i föreningar, medborgarorganisationer, rekreationsverksamhet på arbetsplatsen eller i styrelsen för husbolag.

Utredningen visar att unga vuxna oftare än andra åldersgrupper vill öka sitt aktiva deltagande i samhället till exempel inom medborgarorganisationer, men även inom etablerade demokratiska institutioner. Samtidigt upplever unga vuxna oftare än äldre att deras kunskaper eller färdigheter inte räcker till för att aktivt delta och påverka i samhället. Många bedömer att de saknar de personliga egenskaper som krävs för att delta, såsom förmåga att knyta kontakter eller leda andra. Unga vuxna upplever oftare än andra att aktivt medborgarskap är svårt och förknippat med ett alltför stort ansvar. Ett betydande hinder för aktivt medborgarskap som lyfts fram inom alla åldersgrupper är rädsla för konflikter och trakasserier.  

Personer som arbetar med unga har en viktig roll för främjandet av demokrati

Det går inte att hitta lösningar genom att skuldbelägga eller räkna upp problem. Man måste vara lyhörd för de ungas egna önskemål och erfarenheter av deltagande och hinder för deltagande. Det finns även ett behov av att aktivt utveckla olika former för deltagande.

Man tänker sig ofta att ansvaret för att hitta lösningar ligger hos hemmen och skolorna. Även många andra offentliga tjänster, såsom ungdomsarbete, bibliotek och museer och olika former av föreningsverksamhet, spelar dock en viktig roll i barn och ungas vardag och är därmed viktiga med tanke på främjandet av delaktighet och aktivt medborgarskap. Olika aktörer inom bildnings-, kultur- och fritidssektorn bör vara medvetna om sin egen roll. De är viktiga för demokrati- och människorättsfostran och är av stor betydelse för främjandet av demokrati.

Inom det demokratifrämjande arbetet bör man utgå från att skapa positiva erfarenheter för unga av att delta och påverka i samhället. 

Även Europeiska kommissionen har rekommenderat att medlemsländerna bör fästa särskild uppmärksamhet vid möjligheterna för barn och unga att delta och vid att hinder för deltagande avlägsnas på lokal nivå. Inom det demokratifrämjande arbetet bör man utgå från att skapa positiva erfarenheter för unga av att delta och påverka i samhället. En förutsättning för detta är att myndigheterna har tillräckligt stort kunnande om främjande av delaktighet och likvärdighet. Material som kan användas av yrkesverksamma inom offentliga tjänster och andra som jobbar med unga är till exempel handboken Demokraattisten kohtaamisten käsikirja som publicerats av Sitra och Kompetenscentret för ungas delaktighets verktyg för att omsätta delaktighet i praktiken. 

Ny teknik innebär nya möjligheter att delta

Ny teknik och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens innebär förutom utmaningar även möjligheter för aktivt medborgarskap bland unga. Spridningen av mis- och desinformation anses vara en av de främsta globala riskerna under de närmaste åren och ett hot mot en fungerande demokrati. Majoriteten av finländarna upplever att klimatet för samhällsdebatten har försämrats och trakasserier på nätet har blivit ett betydande samhällsproblem.

Å andra sidan erbjuder tekniska lösningar, såsom Polis-plattformen, ett alternativ till det ofta råa diskussionsklimatet i sociala medier. De utgör direkta möjligheter att påverka för medborgarna. Finländarna efterfrågar lätta, anonyma och digitala sätt att delta. Med hjälp av försök med nya slags valkompasser och sms-kampanjer som uppmuntrar till valdeltagande är det även möjligt att motverka lågt valdeltagande bland unga.

Aktivt medborgarskap innebär man deltar på ett mångsidigt sätt i samhället

Tekniska innovationer utgör ingen patentlösning på utmaningarna som gäller ungas deltagande. Intresset och motivationen för samhällsdeltagande skapas och utvecklas i vardagen från en tidig ålder. 

Europeiska ungdomsveckan som inleds idag den 12 april påminner unga om att använda sin egen röst, såväl i vardagen som i valbåset. För dem som redan är äldre innebär veckan en möjlighet att titta närmare på och främja olika sätt att inkludera unga i samhällsdebatten och skapa förutsättningar för unga att delta och påverka på eget initiativ. Detta kan exempelvis ta formen av att man bjuder med en ung person som man känner när man går och röstar i juni, men även att man främjar ett samtalsklimat där personer i olika åldrar kan delta i en konstruktiv dialog på jämlika premisser. 

Dialog behövs i vardagen och inom gemenskaper av olika slag. Vår demokrati fungerar bäst när vi har tilltro för våra samhällsinstitutioner, beslutsfattare, vår egen förmåga och våra möjligheter att påverka – och för varandra.