Effekter av yrkesutbildningen – fokus på sysselsättning och kompetensbehov i arbetslivet

Blogg
Utveckling av utbildningen Examensgrunder Samarbete med arbetslivet Yrkesutbildning
Vid Utbildningsstyrelsen ökar vi flexibiliteten i de yrkesinriktade examensgrunderna. Målet är att ännu bättre svara på behoven i arbetslivet, stöda de studerandes sysselsättning och erbjuda mångsidiga sätt att förvärva kunnande.

Anne Liimatainen och Arto Pekkala

Dekorativ bild.

Digitaliseringen, artificiell intelligens och den gröna omställningen påverkar hur man utför arbetet och vad som ingår i olika yrken. Förmåga att anpassa sig och lära sig nya saker behövs i alla yrken. Men för att utföra arbetet krävs ändå vissa grundläggande färdigheter, eftersom utgångspunkten för arbetsuppgifterna är den samma oberoende av tid. En frisör behöver fortsättningsvis kunna använda en sax och på byggarbetsplatsen klarar man sig inte utan en hammare. 

Det viktigaste för dem som valt yrkesutbildning är att de får de grundläggande färdigheter som krävs för ett visst yrke. Målet är även att de ska lära sig yrkesbildning, allmänna kunskaper och färdigheter som behövs i olika yrken och i livet. Yrkesinriktade grundexamina är uppbyggda så att de ger färdigheter för både arbetslivet och fortsatta högskolestudier.

Finansieringssystemet ses över i enlighet med regerings-programmet.

Enligt statistiken blir en del unga utan arbete eller studieplats efter att ha avlagt en yrkesinriktad examen. Över tio procent blir arbetslösa. Det här vill man nu ändra på. Finansieringssystemet för yrkesutbildningen ska revideras så att det uppmuntrar utbildningsanordnarna att satsa på utbildning som svarar mot behoven i arbetslivet och stöder sysselsättning för de studerande. Man vill se till att arbetslivet, med utgångspunkt i lönsamhet och ekonomisk tillväxt, får tillgång till den arbetskraft som behövs. Samtidigt vill man se till att unga inte marginaliseras utan får en meningsfull karriär genom att söka sig till arbetslivet och yrkesområdet eller genom att fortsätta till högre studier. 

Regeringsprogrammet betonar yrkesutbildningens roll, både i utbildning av unga läropliktiga och i det kontinuerliga lärandet för vuxna. Inom yrkesutbildningen är cirka 65 procent av de studerande över 20 år. Cirka 80 procent av dem avlägger en hel examen. För vuxna som studerar räcker det ofta med kortare utbildningar och att avlägga enskilda examensdelar. Vuxna som studerar har ofta behov av att uppdatera eller komplettera den egna kompetensen med mycket specifika, branschöverskridande eller generiska färdigheter, till exempel att skaffa sig kunnande i användningen av artificiell intelligens. 

Enskilda examensdelar kan vara ett flexibelt sätt att få nytt kunnande.

Vid Utbildningsstyrelsen arbetar vi nu med att utveckla grunderna för yrkes- och specialyrkesexamina så att den studerande kan välja examensdelar mer flexibelt än tidigare. Examensdelarnas omfattning blir mer enhetlig och i uppbyggnaden av examen införs möjligheten att utgående från arbetslivets behov välja en examensdel från andra examensgrunder eller högskolestudier. Dessutom införs möjligheten att välja en examensdel som baserar sig på lokala krav på yrkesskicklighet utgående från de lokala behoven i arbetslivet. 

Examensdelarna utarbetas för att motsvara det kunnande som krävs i yrkena, så att de utgör fristående helheter som bedöms utifrån från arbetslivets behov. Vi utarbetar nu separata examensdelar för att stärka kompetensen inom digitalisering och grön omställning. Dessa kan i fortsättningen användas utgående från de olika behoven inom branscherna.

Det räcker inte enbart med examensgrunder som ger möjlighet till flexibla val. Det ska också finnas flexibla möjligheter att förvärva kunnande för arbetslivet och de studerande. Utbildningsanordnarna kan redan inom ramen för de nuvarande bestämmelserna erbjuda examensdelar samt kompetenshelheter som kan bestå av olika examensdelar som en del av sitt utbildningsutbud. Att avlägga enskilda examensdelar bör lyftas fram som ett sätt att flexibelt skaffa sig nytt kunnande, både för arbetslivet och de studerande. 

Effekterna av yrkesutbildningen kan mätas med det kunnande som yrkesutbildningen ger. Det är viktigt att hålla fokus på hurdant kunnande de studerande har skaffat sig inom yrkesutbildningen och hur de använder detta kunnande i arbetslivet eller fortsatta studier. Effekter uppstår genom att yrkesutbildningen ger det kunnande som behövs och av att arbetslivet använder detta kunnande. 


Skribenter

Anne Liimatainen
Anne Liimatainen
Undervisningsrådet, Utbildningsstyrelsen
Arto Pekkala
Arto Pekkala
Överingenjör, Utbildningsstyrelsen