En språkmedveten verksamhetskultur kräver särskilt fokus på ledarskapet
Annika Westerholm, Jolin Slotte och Yvonne Nummela

Vi som jobbar med utbildningsfrågor på svenska i Finland måste kontinuerligt beakta särdragen i den svenskspråkiga utbildningen i förhållande till det nationella perspektivet. En språklig minoritet har specifika utmaningar. Ett sätt att möta utmaningarna är att stödja skolspråket för att stärka jämlikheten och kvaliteten i utbildningen.
Språkinriktat arbete kräver satsningar
Under 2000-talet har skolspråket varit i fokus inom flera satsningar vid Enheten för svenskspråkig verksamhet vid Utbildningsstyrelsen. Centrala och genomgående teman har varit det språkinriktade arbetet och språkmedvetenhet i lärandet. I de svenskspråkiga läroanstalterna är kring hälften av eleverna och de studerande två- eller flerspråkiga, vilket ställer särskilda krav på att stödja både skolspråket och hemspråken.
Språkmedvetenhet som tänkesätt initierades inom projektet Språkrum (projektperiod 2000—2008) med utgångspunkt i diskussionen i Sverige i 2000-talets början. Utvecklingsarbetet inom Språkrum ledde till ett flertal projekt med fokus på språkstödjande verksamhet. Det bidrog även till att språkmedvetenhet som begrepp inkluderades i våra nationella läroplansgrunder år 2014.
Språkmedvetenhet lyfts idag ofta fram i ett nationellt perspektiv eftersom språkrepertoaren bland barn och unga i Finland blir alltmer heterogen. Skolspråkets ställning och språkens betydelse är i förändring, vilket ständigt ställer nya krav på språkmedvetenheten i verksamhetskulturen. Samtidigt som förståelsen av begreppet förändras, utvecklas också de språkmedvetna arbetssätten. Det här förutsätter att det finns en kontaktyta mellan forskningen, verksamhetskulturen och praktiken.
Ledarskapet är centralt för utvecklingen
Utvecklingen av en ändamålsenlig språkmedvetenhet inom utbildningen förutsätter ett starkt stöd av ledningen och en kontinuerlig och stärkt kontakt mellan forskningen och utbildningen. Detta behövs dels för att stärka det språkpedagogiska kunnandet, dels för systematiska insatser för en språkmedveten verksamhetskultur.
För att skapa rum för dialog mellan olika aktörer inom svenskspråkig utbildning ordnar vi på Enheten för svenskspråkig verksamhet en serie rundabordssamtal under åren 2024—2025. Vi har bjudit in forskare och sakkunniga vid Helsingfors universitet, Åbo Akademi och Nationella centret för utbildningsutvärdering samt utbildningsanordnare att samlas kring aktuella teman. I oktober 2024 var rubriken för samtalet "Språkmedvetenhet som grund för en jämlik utbildning" och diskussionen fokuserade på språkmedvetenhet i förhållande till bland annat ledarskapet, lärandet och välbefinnandet.
Genom att aktivt stärka medvetenheten om språkets betydelse för identitetsskapande och delaktighet främjar vi jämlikhet, välbefinnande och lärande i utbildningen. Det här förutsätter en ledning som förstår vikten och bredden av att arbeta språkmedvetet på alla nivåer i verksamheten och därmed också möjliggör resurser för detta. Det bör finnas en gemensam uppfattning om språkmedvetenhet som ett allmändidaktiskt begrepp och allt det som omfattas av begreppet i det konkreta arbetet. En språkmedveten verksamhetskultur kräver aktiva, långsiktiga och systematiska handlingar.