Ett ode till gymnasieutbildningen – gymnasiet förnyas genom samarbete

Blogg
Läroplan Gymnasieutbildning
Alla som arbetar med gymnasiet i Finland har nu en chans som det lönar sig att ta vara på. Vi har fått möjligheten att tillsammans förnya den finländska gymnasieutbildningen. På det här sättet kan vi svara på de lokala och globala utmaningar som de kommande årtiondena för med sig. Reformarbetet sker i en snabb, men ändå rimlig takt.

Petri Lehikoinen

Bild: Petri Lehikoinen
Petri Lehikoinen

Det finländska gymnasiet är mitt inne i en alldeles unik tid av förnyelse. Studentexamen har digitaliserats och läroplanerna har skrivits om. Bläcket hade knappt hunnit torka på de läroplaner som togs i bruk hösten 2016, innan gymnasieutbildningen blev fokus för regeringens halvtidsöversyn våren 2017. Man beslutade förnya gymnasielagen och även grunderna för läroplanen. Riksdagen godkände den nya gymnasielagen förra sommaren och fastställde samtidigt att läroplanerna som följer den nya lagen ska tas i bruk från och med 1.8.2021. 

Till följd av de nya författningarna inledde Utbildningsstyrelsen på hösten 2018 arbetet med att göra upp nya grunder för gymnasiets läroplan. Vi kavlade upp ärmarna och har arbetar så effektivt som möjligt för att det ska finnas tillräckligt med tid för det lokala läroplansarbetet. Den ambitiösa tidsplanen har hållit. Läroplansgrunderna kan nu kommenteras på webben. Vi hoppas få kommentarer av gymnasisterna och deras föräldrar samt sakkunniga och anordnare av gymnasieutbildning. Grunderna publiceras i november i samband med de nationella gymnasiedagarna.

Vår målsättning har varit en inspirerande, engagerande och förenhetligande läroplansprocess, som innefattar utarbetandet av de nationella läroplansgrunderna och det lokala läroplansarbetet. Vi inledde arbetet med grunderna med att fråga de sakkunniga i gymnasierna om vilka behov det finns av att utveckla grunderna. Till vår glädje fick vi ta emot över 500 svar. Omfattande växelverkan blev en ledtråd för vårt arbete: vi besökte åtta orter på olika håll i landet och berättade om processen och höll seminarier tillsammans med intressegrupperna, studentexamensnämnden och Ämneslärarförbundet. En viktig del av arbetet har också gjorts av våra 23 arbetsgrupper som förutom Utbildningsstyrelsens egna sakkunniga även bestå av 200 sakkunniga som representerar gymnasier och forskningsområdet. 

En symbol för den finländska bildningen, som också har inspirerat oss i vårt arbete med grunderna är centrumbiblioteket Ode i Helsingfors, som var ett av projekten inför Finlands 100-årsjubileum. Processen med läroplansgrunderna har därför gått under arbetsnamnet ”ett ode till gymnasieutbildningen”. Ett ode är en högstämd lyrisk dikt, med vilken man vill visa högaktning. Vi visar nu vår uppskattning för den finländska gymnasieutbildningen genom att förnya den tillsammans. Vi har en unik chans att göra en god instans för gymnasiet. Även om tidtabellen för reformen kan verka snäv, är det en ypperlig tidpunkt att utveckla gymnasiet just nu, då en årskull har hunnit studera enligt den tidigare läroplanen och det på samhällsnivå finns en vilja att utveckla gymnasiet. Man har sett vilka behov det finns av att utveckla grunderna och fått uppleva digitaliseringen av studentexamen.

Samarbete och växelverkan lyfts tydligt fram i grunderna för läroplanen. På Utbildningsstyrelsen är vi väldigt nöjda med att grunderna har utarbetats i nära samarbete med de centrala intressegrupperna. Vi är tacksamma för den värdefulla insats som alla medverkande har bidragit med så här långt, och vi hoppas att vi fortsätter arbetet i samma anda för vårt gemensamma mål.
 


Skribent

Petri Lehikoinen
Petri Lehikoinen
Undervisningsråd, enhetschef