Finns det fortfarande plats för kontinuerligt lärande?

Vuxenutbildningen och möjligheterna för vuxna att även i framtiden delta i utbildning har under den senaste tiden lyfts upp i den offentliga diskussionen. Det här sammanhänger med ändringarna av finansieringen av yrkesutbildningen och valet att slopa vuxenutbildningsstödet. Målet med ändringarna av finansieringen av yrkesutbildningen är att i högre grad rikta utbildningen till de studerande som avlägger sin första yrkesinriktade examen. Detta för att så många som möjligt ska kunna ta sig ut i arbetslivet eller vidare till fortsatta studier.

Anordnarna av yrkesutbildning är oroliga för att de vuxna i arbetslivet inte längre ska kunna uppdatera eller fördjupa sitt kunnande inom yrkesutbildningen och därmed inte heller ha möjlighet att byta bransch. Så kommer det inte att gå.

Yrkesutbildningen kommer även i fortsättningen att spela en viktig roll i vuxnas karriärutveckling och sysselsättning. Genom finansieringsreformen vill man göra det enklare att förvärva det kunnande som behövs i arbetslivet och förebygga överlappande utbildning på samma nivå. Därtill uppmuntrar finansieringen de studerande att avlägga en eller flera examensdelar i stället för att välja långa utbildningar som leder till en examen.

Alla yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina är uppbyggda av enskilda examensdelar, som utgår från arbetsprocesser, uppgiftshelheter och kunnande som krävs inom branschen. Examensdelarna eller en helhet som byggs upp av flera examensdelar följer också Europarådets rekommendation om mindre kompetenshelheter (mikromeriter), det vill säga mindre utbildningar som på ett effektivt sätt svarar mot de ständiga ändringarna i behovet av kunnande i arbetslivet. De stöder också förutsättningarna för kontinuerligt lärande. 

Enskilda examensdelar kan svara mot arbetslivets behov av utbildning

Det är brokig skara som studerar inom yrkesutbildningen. Ungefär 65 procent av dem är äldre än 20 år. De studerande som redan har tidigare erfarenhet från arbetslivet kan förhållandevis snabbt uppdatera eller förvärva nytt kunnande eller till och med utbilda sig inom en ny bransch genom att avlägga examensdelar eller helheter som består av flera examensdelar. Det är också möjligt att studera enskilda examensdelar i praktiskt arbete på den egna arbetsplatsen. Det här minskar behovet av specialarrangemang och frånvaro från arbetet. Det innebär också att hela arbetsgemenskapen utvecklar sitt kunnande samtidigt som den studerande utvecklar sin individuella yrkesskicklighet.

Vi uppmuntrar anordnarna av yrkesutbildning att på ett mer omfattande och mångsidigt sätt införa enskilda examensdelar eller helheter av examensdelar i sitt utbildningsutbud. Utbudet inverkar också starkt på hur man lyckas genomföra flexibiliteten i yrkesutbildningen. Flexibilitet innebär att utbildningen kan skräddarsys enligt de studerandes och arbetsplatsernas behov. Skräddarsydda utbildningshelheter utgör också en möjlighet för branschbytare och invandrare att snabbt få sysselsättning. Därtill kan utbildningshelheterna användas för att svara på regional efterfrågan på arbetskraft. 

Just nu utvecklar anordnarna av yrkesutbildning, olika förvaltningsområden och arbetslivspartner utbildningshelheter som byggs upp av enskilda examensdelar för vindkraftsbranschen och batteriindustrin. Ett liknande exempel är utbildningen för omsorgsassistenter, där det ingår tre examensdelar från grundexamen inom social- och hälsovårdsbranschen. Därtill kan man till exempel stärka digitalt kunnande eller kunnande som krävs med tanke på den gröna omställningen genom enskilda examensdelar och utgående från olika branschers behov. 

Viktigt för alla intressentgrupper att utbildningen håller hög kvalitet

Yrkesutbildningen lever och utvecklas i takt med arbetslivet. Finansieringsreformen och de nya tyngdpunkterna för finansieringen kräver att utbildningsanordnarna håller ett öppet sinne, ifrågasätter det man vant sig vid och ser över sin förmåga till anpassning. Utbildningsutbudet bör byggas upp på ett ännu mer flexibelt sätt med utgångspunkt i arbetslivets krav på kunnande. Grunden för detta arbete bygger på en tät dialog och ett samarbete mellan yrkesutbildningen och näringslivet samt på att man säkerställer kvaliteten i utbildningen.

Utbildningsstyrelsens uppgift är att se till att examensdelarna i grunderna för de yrkesinriktade grundexamina och i yrkes- och specialyrkesexamina utformas så att de svarar mot det kunnande som behövs i olika yrken och arbetsuppgifter. Företrädare för arbetslivet, utbildningsanordnare, undervisningspersonal och arbetslivskommissioner är välkomna att delta i arbetet med beredningen av examensgrunderna.

Vid behov omarbetar man innehållet i examensdelarna eller skapar helt nya examensdelar för näringslivets behov. Utbildningsstyrelsen ordnar också regelbundet evenemang för att stödja utbildningsanordnarna med att införa examensgrunderna.

De nationella examensgrunderna och de gemensamma bedömningskriterierna garanterar kvaliteten i utbildningen för alla parter – såväl för näringslivet och arbetsgivarna som för de studerande själva.

Det lagstadgade målet för yrkesutbildningen är att förbättra och upprätthålla finländarnas yrkeskunnande samt att stödja det livslånga lärandet och yrkesutvecklingen. Därför är det särskilt viktigt att anordnarna av yrkesutbildning erbjuder de studerande nya och flexibla utbildningsmöjligheter. På så sätt säkerställer vi att yrkesutbildningen även i fortsättningen stöder sysselsättningen för individerna och konkurrenskraften för företagen samt på ett smidigt sätt svarar på de förändringar som uppstår i arbetslivet.