Gymnasiereformen siktar på att öka de studerandes välbefinnande

Blogg
Gymnasieutbildning
Välbefinnandet bland de studerande i gymnasiet har med goda grunder lyfts fram i olika samhällsdiskussioner. Då högskolornas antagningssystem förnyas och studentproven får en större betydelse är det förståeligt att gymnasieeleverna upplever allt mera stress. Det är också motiverat att det centrala målet för den pågående gymnasiereformen är att främja de studerandes välbefinnande. 

Riia Palmqvist och Petri Lehikoinen

Petri Lehikoinen och Riia Palmqvist
Petri Lehikoinen och Riia Palmqvist

I de nya grunderna för gymnasiets läroplan som för närvarande utarbetas vid Utbildningsstyrelsen vill man stödja en bra vardag för de studerande. Det här syns bland annat i att ett centralt mål för gymnasiestudierna ska vara att identifiera och stärka faktorer som främjar de studerandes välbefinnande. 

I fortsättningen ordnas allt mer handledning för att stödja de studerandes ork och välbefinnande. Då de nya grunderna för läroplanen tas i bruk hösten 2021, får alla nya studerande i gymnasiet göra upp en allt mer omfattande individuell studieplan.

I framtiden är det också allt viktigare att skolorna ger studiehandledarna tillräckligt med tid för att stödja de studerande då den individuella studieplanen görs upp. I diskussioner med studiehandledaren är det möjligt att göra observationer om den studerandes ork och vid behov hänvisa hen till exempel till en psykolog eller kurator.

I fortsättningen ska de studerande få allt mer stöd för att orka och må bra med hjälp av specialundervisning. Då de studerande i gymnasiet hittills har befunnit sig i en ojämlik ställning i fråga om tillgången till stöd, ska man i och med den nya gymnasielagen och de nya grunderna för gymnasiets läroplan erbjuda specialundervisning för alla som behöver det.

Behovet av stöd bedöms i början av studierna och regelbundet under hela gymnasietiden. Utbildningsanordnarna beslutar själva hur behovet av stödåtgärder bedöms och hur stödet genomförs i praktiken.

Ett av de största orosmomenten är att gymnasieutbildningen blir mer prestationsinriktad. Vi som utvecklar gymnasiet ska tillsammans med de studerande arbeta för att gymnasiestudierna ska vara människans bästa tid.

Vi måste även komma ihåg hjärtats bildning: vad finns kvar då man glömmer allt man lärt sig? I gymnasiet främjas hjärtats bildning av verksamhetskulturen, som präglas av delaktighet och samhörighet, samt av kontakterna till den omgivande världen och övningen av färdigheter i livshantering. 


Skribenter

Riia Palmqvist
Riia Palmqvist
Undervisningsråd
Petri Lehikoinen
Petri Lehikoinen
Undervisningsråd, enhetschef, Utbildningsstyrelsen