Handlingar som stöder lärandet är avgörande

Revideringen av stödet för lärande är bland de största, om inte den största åtgärden av Petteri Orpos regering som gäller utbildning. Även om den officiellt träder i kraft hösten 2025 är det nödvändigt att börja förbereda sig för ändringen redan nu. Att medvetet granska, utveckla och utvärdera verksamhetskulturen i den egna gemenskapen är det allra bästa sättet att förbereda sig för revideringen av stödet.

Verksamhetskulturen skapar delaktighet

Grunden för lärande, skolgång, delaktighet och engagemang i gemenskapen är en verksamhetskultur som stöder högklassig förskoleundervisning och grundläggande utbildning och som förebygger att behov av stöd uppkommer. Med verksamhetskultur avses bland annat etablerade och gemensamt överenskomna förfaringssätt samt strukturer som möjliggör delaktighet, utveckling och lärande för alla som hör till gemenskapen.

Grunden för undervisningsarrangemang som stöder förutsättningarna för lärande är elevens upplevelse av delaktighet och att hen hör till den gemenskap där hen tillbringar sin vardag. Under de senaste åren har det allt tydligare kommit fram hur viktigt det är för varje barn och ung person att hen upplever att hen är viktig och värdefull medlem i den egna gemenskapen. En medlem vars lärande, utveckling och välbefinnande betonas och uppmärksammas.

En öppen kommunikation ökar den gemensamma förståelsen

När vi utvecklar verksamhetskulturen skapar vi ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för de frågor som är betydelsefulla med tanke på verksamheten och det stöd som erbjuds eleverna. Det är viktigt att föra en gemensam diskussion med barnen, de unga, vårdnadshavarna, samarbetsparterna och intressentgrupperna om vad man konkret avser i den egna gemenskapen med till exempel delaktighet, likabehandling, stöd, trygghet för alla och även med lugn och glädje. 

Hur får vi goda avsikter att fungera i praktiken? Hur vet vi att vi gör rätt saker, i rätt tid och på rätt sätt? Hur gläds vi och hur vågar vi även säga högt att vi är förvirrade, trötta och tveksamma? 

När vi tillsammans för en öppen diskussion, där vi verkligen engagerar alla, skapar det förutsättningar för en känsla av "min egen gemenskap": det här är min förskola, det här är mina barns skola, det här är ett bra ställe att vara och arbeta på. Öppenhet förutsätter också att vi värdesätter kritiska röster och tvivel.

Verksamhetskulturen blir bättre då vi utvecklar den

Utgångspunkten för att utveckla verksamhetskulturen inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt tillgodose barnens och de ungas rätt till bildning är den värdegrund som beskrivs i läroplansgrunderna. Det centrala i värdegrunden utöver att alla i gemenskapen är delaktiga, är bland annat jämställdhet, demokrati, kulturell mångfald och en hållbar livsstil centralt.

Genom tydliga strukturer och gemensamma rutiner som utvecklar tryggheten och förtroendet kan vi stödja närvaro, förebygga mobbning, utslagning och frånvaro. I bästa fall bidrar verksamhetskulturen till att uppnå de gemensamma målen för förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen, och att alla som är delaktiga engageras i gemenskapen. Detta är en central förutsättning för lärande samt för att erbjuda och ta emot stöd för lärandet.

En verksamhetskultur utvecklas inte i önskad riktning av sig själv. Den ska målmedvetet ledas och utvecklas. En verksamhetskultur blir aldrig färdig, utan den lever och förändras hela tiden. I bästa fall uttrycker verksamhetskulturen på ett genuint sätt gemenskapens värderingar och stöder lärandet och stöder välbefinnandet i hela gemenskapen och funktionsförmågan i föränderliga situationer.

Målet är att alla i gemenskapen ska vara delaktiga

Det går inte att utveckla verksamhetskulturen utan att lyssna på och engagera alla som direkt eller indirekt berörs av verksamheten i gemenskapen. Verksamhetskulturen utvecklas systematiskt när alla centrala instanser och aktörer deltar i diskussionen och utvecklingsarbetet: utbildningsförvaltningen barnens och elevernas vårdnadshavare, förtroendevalda, beslutsfattare och centrala samarbetspartner såsom sakkunniga inom elevvården. Kommunens beslut om byggnaderna påverkar till exempel förutsättningarna för verksamhetskulturen, men i verkligheten är det vardagen inom gemenskapen, förfaringssätten och rutinerna som visar vilka möjligheter byggnaderna egentligen har.

När vi förbereder oss för revideringen av stödet för lärande kan vi också granska hur mycket termen stöd redan styr vårt tänkande. Ser vi stöd som handlingar och aktiviteter hos vissa yrkesgrupper? Eller stöder varje person som är delaktig i gemenskapen upplevelsen av delaktighet, välbefinnandet och förutsättningarna för lärande?

Det ska bli intressant att se hur revideringen av stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen förändrar vardagen i skolorna eller förskolorna. Hur kan vi under de kommande åren utveckla lärande, delaktighet och engagemang i förskolorna och skolorna så att alla barn, unga och vuxna får inspireras av att lära sig, kan uppleva att de hör till en grupp, delta i gemensamma aktiviteter och växa till sin fulla potential med hjälp av positiva lärupplevelser?

Och viktigast av allt: hur kan varje barn, ung person och vuxen uppleva sig själv som viktig och betydelsefull samt se framtiden an med hoppfullhet och tillförsikt.

Författare:

Utbildningsstyrelsens arbetsgrupp för revidering av stödet för lärande inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen

Kati Kaplin-Sainio

Katri Kuukka

Tiina Luomanen

Riia Palmqvist

Jukka Vetoniemi

Maj-Len Engelholm

Sonja Hyvönen

Charlotta Rehn