Hur styrs våra skolor?

Riksdagen fattar beslut om lagar och statlig finansiering 

Riksdagen beslutar om lagstiftningen och finansieringen för den grundläggande utbildningen. Statsrådet, det vill säga Finlands regering, fattar beslut om de allmänna utbildningspolitiska riktlinjerna för den grundläggande utbildningen. 

• Lagen om grundläggande utbildning anger målen för den grundläggande utbildningen och principerna för anordnandet. 
• I statsrådets förordning fastställs målen för undervisningen enligt lagen om grundläggande utbildning och timfördelningen inom den grundläggande utbildningen. I timfördelningen anges läroämnena och antalet undervisningstimmar inom den grundläggande utbildningen: till exempel hur många timmar modersmål eller matematik undervisas i varje årskurs.

Lagen och förordningen om den grundläggande utbildningen skapar således förutsättningarna för anordnandet av grundläggande utbildning och styr skolorna att garantera likvärdig utbildning av hög kvalitet för alla elever. 

UKM utvecklar utbildningspolitiken och bereder lagar, UBS verkställer revideringar

Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) anger de strategiska riktlinjerna för utbildningspolitiken. Ministeriet övervakar allt utbildningsutbud som har en koppling till statsbudgeten och bereder lagstiftningen och statsrådets beslut om utbildning.

Utbildningsstyrelsen (UBS) är en central nationell aktör som utarbetar, verkställer och utvecklar grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Grunderna för läroplanen skapar likvärdiga förutsättningar

I lagen om grundläggande utbildning stadgas att Utbildningsstyrelsen beslutar om grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen.

Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen är en nationell föreskrift som utfärdas av Utbildningsstyrelsen. Grunderna utgör en gemensam utgångspunkt för de lokala läroplanerna och främjar genom detta likvärdig undervisning och lika rättigheter för eleverna i hela landet. De anger ramarna för alla skolor, men lämnar även utrymme för lokala betoningar. 

I grunderna för läroplanen konkretiseras de uppgifter och mål som anges i lagen om grundläggande utbildning. I grunderna fastställs målen, innehållen och bedömningspraxisen för undervisningen i den grundläggande utbildningen. I grunderna fastställs vilka slags innehåll som behandlas i till exempel modersmål och matematik i de olika årskurserna.

Eftersom läroplansgrunderna är en föreskrift är skolorna skyldiga att iaktta dem som förpliktigande. Rektorer och lärare har alltså tjänsteplikt att följa lagstiftningen och de nationella grunderna för läroplanen.

Kommunen är skyldig att anordna grundläggande utbildning – övriga aktörer behöver tillstånd

Kommunen har en skyldighet att anordna grundläggande utbildning. Enligt lagen får grundläggande utbildning utöver av kommuner anordnas av ett registrerat samfund eller stiftelse med anordnartillstånd. Statsrådet fattar beslut om anordnartillstånd för samfund och stiftelser. Även staten kan med undervisnings- och kulturministeriets beslut anordna grundläggande utbildning.

Enligt lagen om grundläggande utbildning ska utbildningsanordnarna, varav största delen är kommuner, göra upp en lokal läroplan utgående från grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Även om riksdagen anger de övergripande ramarna genom lagstiftningen, så fattas de lokala besluten om anordnandet av grundläggande utbildning ofta i kommunerna. 

Utbildningsanordnarna har relativt stor frihet att anordna den grundläggande utbildningen, i enlighet med lagar och bestämmelser, med beaktande av lokala behov. Kommunerna och de övriga utbildningsanordnarna ansvarar bland annat för 

• undervisningen som betonas i den lokala läroplanen, till exempel språkval
• organiseringen av skolarbetet, till exempel läsordningar
• anställningen av lärare och övrig personal
• fördelningen av resurser till skolor, till exempel klasstorlekar
• byggandet av skolor 
• utvärderingen av utbildningen
• andra praktiska frågor. 

Detta gör det möjligt att beakta kommuninvånarnas och elevernas behov.

Kommunerna bestämmer hur stor del av skatteinkomsterna används för utbildning

Den grundläggande utbildningen finansieras med statsandelar och kommunernas egna skatteinkomster. På samma sätt som statsandelen för kommunal basservice, är även statsandelsfinansieringen som beviljas av undervisnings- och kulturministeriet en inkomstpost med allmän täckning som inte är reserverad för anordnandet av vissa tjänster. Kommunen kan alltså använda statsandelsfinansieringen för önskade användningsändamål. 

Statsandelarna räcker inte till för att täcka alla kostnaderna för den grundläggande utbildningen, vilket innebär att den grundläggande utbildningen även finansieras med kommunernas skatteinkomster. Kommunen bestämmer hur stora andel av de egna skatteinkomsterna som används för anordnandet av grundläggande utbildning. Efter reformen av social- och hälsovården är en av kommunernas viktigaste uppgifter att anordna grundläggande utbildning.

Statsrådets förordning om timfördelningen fastställer minimiantalet undervisningstimmar. I årskurs 7 är till exempel minimiantalet undervisningstimmar 30 timmar/vecka. Kommunen kan fatta beslut om att erbjuda fler undervisningstimmar än minimiantalet.

Rektorn leder skolan – lärarna kan själva välja sina undervisningsmetoder 

För verksamheten i den enskilda skolan svarar rektorn. Rektorns uppgifter varierar något beroende på skolans storlek och behoven inom skolgemenskapen, men i allmänhet har hen det övergripande ansvaret för skolan som helhet och planeringen, ledningen och utvecklingen av verksamheten. 

Rektorn ansvarar för den dagliga ledningen av skolan och för att undervisningen i skolan är förenlig med den gällande läroplanen och är systematisk och målinriktad. 

Lärare i Finland har stor frihet när det kommer till den dagliga undervisningen. Lärarna kan bestämma vilka undervisningsmetoder de använder i enlighet med den egna pedagogiska synen och behoven hos eleverna. Detta ger lärarna möjlighet att flexibelt reagera på elevernas behov.

UBS styr, RFV övervakar

Vem är det då som övervakar att utbildningsanordnarna följer lagstiftningen? En gång i tiden var det Utbildningsstyrelsens föregångare Skolstyrelsen som bar ansvaret för övervakningen. Idag är det Regionsförvaltningsverken (RFV) som ansvarar för övervakningen. 

Regionförvaltningsverken övervakar elevernas lagliga rättigheter. Till Regionförvaltningsverket kan man lämna in en begäran om omprövning, till exempel av ett beslut om anordnande av särskilt stöd. Om en elev eller dennes vårdnadshavare upplever sig ha blivit felbehandlad är det möjligt att lämna in ett klagomål till det lokala Regionförvaltningsverket.

Flera ansvariga aktörer kräver nära samarbete och kommunikation

Den finländska grundskolan styrs alltså inte enbart av en aktör, utan beslutsfattandet är decentraliserat både på nationell och lokal nivå.  

För att säkerställa hög kvalitet inom den grundläggande utbildningen krävs nära samarbete mellan alla parter. På Utbildningsstyrelsen tar vi vårt ansvar för detta och satsar på samarbetet med såväl utbildningsanordnare, rektorer, lärare och elever som forskare och andra intressegrupper.

Den grundläggande utbildningen är en viktig del av vårt samhälle för våra barn och unga. Det är vår gemensamma skyldighet att försäkra oss om att alla barn och unga i Finland erbjuds grundläggande utbildning av hög kvalitet.