Hur ter sig förslaget att lägga ner Utbildningsstyrelsen med tanke på de faktiska sakförhållandena och god förvaltning?
Mikael Mantila
Vi lever i speciella tider. Under första veckan i augusti fick vi höra att finansministeriet i sitt budgetförslag som en anpassningsåtgärd föreslår att Utbildningsstyrelsen i sin nuvarande form läggs ned från och med början av 2027 och att den beräknade besparingen är 15 miljoner euro.
Av finansministeriets svar på vår begäran om information framgår att det saknas såväl bakgrundsdokument om vilka funktioner som borde dras in som kalkyler till grund för förslaget. Till grund för den beräknade besparingen ligger den totala nivån för budgetfinansieringen för Utbildningsstyrelsen i planen för de offentliga finanserna 2026–2029.
För det första: Förvaltningen bör ständigt utvecklas
Jag är en övertygad förespråkare av ständig utveckling av förvaltningen.
Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde har man under flera år inom ramen för projektet Bildningsförvaltningen 2030 berett en ny ämbetsverksstruktur, där tio ämbetsverk bildar fem större helheter från och med början av 2026. Institutet för de inhemska språken, som för närvarande har cirka 70 anställda, fusioneras med Utbildningsstyrelsen.
Riksdagen godkände en proposition om ämbetsverksstrukturen i juni 2025 och propositionen fick understöd, eftersom utvecklandet av förvaltningsstrukturerna sågs som en lösning i rätt riktning. I samband med arbetet med Bildningsförvaltningen 2030 hade det varit logiskt att granska förhållandet mellan Utbildningsstyrelsen och ministeriet, vilket kanske i viss mån gjordes, men fokus låg på att slå samman de mindre ämbetsverken till större helheter.
Förslaget om nedläggning skulle innebära att vi först skulle genomföra fusionen och samtidigt börja avveckla Utbildningsstyrelsen. Vi skulle investera, och innan all investeringsfinansiering ens hade använts skulle vi börja göra det motsatta. Bildningsförvaltningen 2030 är en fin och ambitiös helhet och innebär en verklig utveckling av förvaltningen.
För det andra: Den potentiella beräknade besparingen är inte grundad på fakta
Den offentliga förvaltningen i Finland är internationellt känd för god förvaltning.
Det svar vi nu fått på vår begäran om information från finansministeriet är inte i linje med principerna om transparens och beslutsfattande utifrån information. Den beräknade besparingen på 15 miljoner euro som presenterats i offentlighet tar utöver den fusion som är under beredning inte i beaktande till exempel att den nuvarande Utbildningsstyrelsens uppgifter inkluderar att utveckla den nationella utbildningen, erbjuda en omfattande servicehelhet med informationssystem och främja internationalisering i många olika former.
Som en del av utvidgningen av utvecklingssamarbetet kommer Utbildningsstyrelsen att omfattas av EU-kommissionens pelarbedömning – det här stora och viktiga arbetet inleds under hösten. Dessutom har den nuvarande regeringen genom sina åtgärder tillfört flera uppgifter till Utbildningsstyrelsen, bland annat i form av utökad språktestning.
I samband med Utbildningsstyrelsen verkar även tre fristående enheter och sex statliga läroanstalter. Vi är en stor bokföringsenhet med totalt 1 400 årsverken, som på många sätt är exceptionell inom statsförvaltningen.
För det tredje: Enligt läran om maktens tredelning ska lagstiftningen och verkställandet vara oberoende av varandra
I förslaget beaktas inte läran om maktens tredelning, som den offentliga sektorns verksamhet i Finland bygger på.
Enligt förslaget överförs Utbildningsstyrelsens uppgifter till ministeriet, som samtidigt är beredare och utvecklare av lagstiftningen och det ämbetsverk som ansvarar för verkställandet av lagarna.
I Finland leder ministeriet förvaltningsområdet och ansvarar för den strategiska styrningen av det egna förvaltningsområdet, beredningen av lagstiftningen och de politiska riktlinjerna. Ministeriet styr ämbetsverken som är underställda ministeriet.
Genom ändringen skulle Utbildningsstyrelsens uppgifter flyttas närmare den politiska styrningen. Finlands utbildningssystem avundas världen över, eftersom det står längre från den politiska styrningen än i många andra länder. Utbildningen utvecklas utgående från forskning. Fokus ligger på objektivitet och bildning och inte på att skapa en utbildning utgående från en regering, vilket innebär att riktningen kan ändras vart fjärde år.
För det fjärde: Öppen och genomtänkt kommunikation är en del av ansvarsfullt ledarskap
Hur reagerade vi som är anställda på Utbildningsstyrelsen på förslaget?
Först uppstod förvirring, kan det här verkligen vara sant? Sedan kom funderingar på hur det ska gå för Utbildningsstyrelsen och hur det påverkar mig personligen som anställd. Även om förslaget inte leder till någonting, kommer det med säkerhet att sätta sin prägel på oss som organisation.
Ansvarsfullt ledarskap handlar om att reflektera över kommunikationen i alla situationer: hur man väljer att uttrycka sig och om den valda stilen för saker och ting framåt och bidrar till utvecklingen av verksamheten.
Jag återkommer till principerna om god förvaltning, av vilka en central princip är öppenhet. Det är förenligt med god personalpolitik att föra diskussioner tillsammans och på förhand.
För det femte: Det finns alltid utrymme för utveckling – vi gör vårt bästa, men perfektion är omöjligt att uppnå
Vi är öppna för att det alldeles säkert finns utrymme för utveckling i Utbildningsstyrelsens verksamhet. Vi gör vårt bästa, men att uppnå perfektion är omöjligt.
Under de senaste 20 åren har det gjorts flera utredningar om förhållandet mellan Utbildningsstyrelsen och ministeriet, som inte har lett till att några större förändringar. Ett exempel är utvärderingen av Utbildningsstyrelsen 11/2023, som beställdes och lät utföras av finansministeriet. Fokus för utvärderingen låg på att utvärdera Utbildningsstyrelsen i egenskap av en stor och komplex bokföringsenhet.
Våra uppgifter har utökats under de senaste åren, vilket även är anledningen till att vår personalstyrka har ökat. Det är därför bra att bedöma om helheten är fungerande och effektiv. Utvecklingsförslag är alltid välkomna, om de bygger på kunskap och konsekvensanalyser.
Avslutningsvis: Sann bildning stärker sinnet och hjärtat
Till slut segrar hoppet och en ny dag kommer. Jag tror på att allting ordnar sig. För att citera min mamma: "Allt blir nog bra, och precis så som det är meningen att det ska bli."
Något särskilt och betydelsefullt är det med oss på Utbildningsstyrelsen, när vi kommer med på en sådan här lista som ett enskilt ämbetsverk.
Sann bildning stärker inte bara sinnet, utan även hjärtat – den lär oss att möta varandra som människor.